Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Torbjörn Nilsson

Löfvens ord – förebud om en hemsk tid för politiker

ALLVAR. Statsminister Stefan Löfven (S) höll på söndgskvällen tal till nationen i SVT.Foto: SVT / Skärmdump

Reformutrymmet för tio år eller mer riskerar att försvinna under några månaders krishantering. Det som kommer efter covid-19 blir en hemsk tid att vara politiker i, skriver Torbjörn Nilsson.

Tulpanhistorien är enkel. Blommorna kom med osmaner från Himalya till Nederländerna, där de fann ett trivsamt klimat, så trivsamt att odlare kunde korsa fram färggrant pråliga varianter.

Finast ansågs de randiga i gult och rött vara.

Man började göra affärer med lökarna. De var svåra att massproducera. Det gick, upptäckte man, att krympa volymerna och ändå få bra betalt. Det gick att sälja en lök som låg i jorden – en termin säger fackfolk idag – eftersom folk räknade med att värdet skulle öka tills löken mognat.

Så hög var efterfrågan.

Under några få år på 1630-talet drev tulpanerna fram en spekulationsbubbla som människor älskat att återkomma till. Detaljerna fascinerar. 1633 köpte en man ett bättre hus för tre lökar, till exempel. 1637 såldes värdshusvärden Wouter Winckels löksamling till ett belopp motsvarande 280 årslöner för en hantverkare.

PLANERAS PÅ HÖSTEN. Tulpan eller trädgårdstulpan hör till familjen liljeväxter. I svenska trädgårdsvaruhus kan man under säsong köpa ett 20-pack tulpanlökar för mindre än en hundralapp.Foto: SHUTTERSTOCK

Sedan brast det. Priserna dök. Tragedier och katastrof.

Varför fick folk dille på tulpaner? Hur gick affärerna till? Ekonomer har i åratal försökt förstå. Sökt svar i den merkantila samhällsstrukturen, i den nya handeln över haven, till och med i hälsoläget.

I mitten av 1630-talet förde soldater från 30-åriga kriget med sig pestsmitta, en skräckinjagande farsot. Folk trodde de skulle dö och handlade därför ansvarslöst tulpanlökar för fantasisummor. Så löd en teori.

Historikern Anne Goldgar ägnade år åt att studera arkiven och kom till en annan slutsats. Pesten hade spelat roll, men inte på det sättet många tänkt sig. Handeln med lökar, skriver hon i boken ”Tulipmania”, var inte så omfattande som myten gjort gällande. Det var en liten grupp människor som fick tulpanmani. Och den gruppen hade råkat komma över pengar, bland annat kapital som frigjorts av pesten. Föräldrar och släktingar hade dött i ovanlig omfattning. Efterlämnat arv. Som investerats i lökar. Ett onaturligt kapitalflöde blåste upp bubblan.

Det var Anne Goldgars slutsats.

Sjukdomar påverkar ekonomin, och ekonomi påverkar människor.

FRÄSTE TILL. Kerstin Hessius betonade i Aktuelltstudion i torsdags att coronakrisen inte enbart är en fråga om medicin.Foto: SVT

Kerstin Hessius, 61, hade tajming. Som många i sin generation hade hon lyssnat på Bob Dylan. Om och om igen. Hon kände en djupare innebörd av sången ”The times they are a-changing”. Så hon ställde sig I Aktuellt studio I torsdags och sa: 

– Man måste förstå allvaret i den här situationen. 

Skolad på Riksgäldskontoret och Alfred Berg, före detta vice riksbankschef och vd för Stockholmsbörsen, numera direktör på Tredje AP-fonden ville Hessius säga att detta inte endast är en fråga om medicin. Och det sa hon. Eller fräste ur sig. 

– Man måste förstå att man inte kan stänga ner hela ekonomin och sedan förvänta sig att den kommer tillbaka.  

Vad kostar det här? Inte respiratorerna och sjukvårdspersonalen, men att isolera människor och stänga ner all verksamhet. Vad blir kvar? Kommer den pandemi som inom ett par veckor beräknas slå in med sin fulla kraft över Sverige vara det vi minns med fasa eller kommer det vara den depression och massarbetslöshet som riskerar att bli följden av själva smittbekämpningen? 

Hessius hade tajming. 

Många journalister ville ställa samma fråga. De lyfte fram den studie publicerad i The Lancet 2016 som visade att finanskrisen 2008 genererat en halv miljon extra dödsfall i cancer världen över. Med ekonomiska kriser kommer arbetslöshet, försämrat välstånd, ohälsa, självmord. Det fanns motröster. Gamla och nya studier, refererade i tidskriften Nature, som snarast indikerade att färre människor dör efter stora ekonomiska kriser. 

KRASCHADE. En anställd lämnar Lehman Brothers kontor i London den 14 september 2008.Foto: ANDY RAIN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Man kan också titta på forskning om just epidemier och farsoter. 

Konjunkturinstitutet räknade 2009 – när svininfluensan härjade – med att pandemin inte skulle ha några andra effekter än ett tillfälligt minskat resande. Amerikanska undersökningar av spanska sjukan 1918 har antytt att reallöner och tillväxt steg tack vare sjukdomen. För Sveriges del, visade några ekonomer i Ekonomisk Debatt, ledde samma pandemi till ökade skillnader i fattigdom och försämrad levnadsstandard. 

Det är helt enkelt svårt att räkna på pandemier. Skälet är tragiskt: Man vet inte vilka som dör.  

Ett bortfall av pensionärer eller ett bortfall av människor i arbetsför ålder ger helt olika ekonomiska utfall. 

Och ovanpå denna osäkerhet ska en vanlig krisbekämpning operera, fast nu i ett läge där stora delar av världens produktion och handel under oklar men överskådlig tid helt eller delvis lagts i träda. 

Man vet bara att nästan ett Estonia om dagen går under i Italien. Man vet att den globala ekonomin står inför ett totalt sammanbrott. 

Man vet att det som börjar i biologi och budgetar brukar sluta i politik. 

TALADE OM PLIKT. Stefan Löfvens i SVT på söndagskvällen – senast en svensk statsminister höll tal till nationen var Göran Persson efter mordet på utrikesminister Anna Lindh 2003.Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stefan Löfven, 64, såg tärd ut. I violett slips, mörk kostym och med den svenska fanan i bakgrunden höll statsministern i söndags kväll sitt första tal till nationen. Det var ett historiskt ögonblick. 

Framför allt ett politiskt ögonblick. 

I alla uppräkningar av utmaningarna noterade Löfven det fulla spektrumet. Det handlar om ”liv, hälsa och jobb”, sa han. Han signalerade en vilja att balansera målkonflikterna, att göra politik. Inte polemiserande partipolitik, men omisskännligen politik. När han ville inskärpa allvaret använde han ordet ”plikt”, som i det gamla socialdemokratiska slagordet ”gör din plikt, kräv din rätt”. När han vädjade till var och ens förmåga att frivilligt underkasta sig social distansering talade han om ”solidaritet”, arbetarrörelsens mest centrala begrepp. 

Löste statsministern några problem?

Kanske inte. 

De som önskat större inskränkningar i människors mötesfrihet och rätt att röra sig fritt blev i vilket fall besvikna.  

Kanske berodde försiktigheten inte bara på tilltron till expertmyndigheterna, men också på en egen desorientering. Politiskt – precis som medicinskt och ekonomiskt – är corona nytt territorium. Innebär viruset att det senaste decenniets konflikter mellan globalism och nationalism ökar? Eller att mer traditionella frågor om ekonomi och välfärdsstatens åtagande kommer att ta över agendan igen. 

Kloka personer har argumenterat i helt olika riktning.  

SAMTAL. Socialminister Lena Hallengren, statsminister Stefan Löfven och kung Carl Gustaf under förra veckans extra informationskonselj.Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Man kan se det politiska dilemmat så här: 

Sverige har pengar. Sverige har möjlighet att låna billigt. Men titta tillbaka på de senaste åren och se att de medlen redan är politiskt intecknade. Debatten före corona kommer inte vara som den efter corona, men den kommer heller inte helt försvinna. Eftersattheten, underinvesteringarna, ojämlikheten mellan rika och fattiga områden, mellan land och stad, har i nära koppling till migrationspolitiken dominerat politiken. Tecken på konsensus fanns. Få drev längre sänkt skattekvot. Få drev längre generösare invandringspolitik.

Högern hade delvis andra prioriteringar än vänstern.

Men investeringarna skulle komma.

Nu är allt nytt. Höghastighetståg för klimatet? Fler poliser och kriminalvårdsplatser för tryggheten? Fler lärare och miljarder ner till välfärden i kommunerna? Glöm det. Reformutrymmet för tio år eller mer riskerar att försvinna på bara några månader. Pengar skyfflas ur lador, inte till investeringar, men till att hålla samhällsekonomin från avgrunden några veckor till.

Det kommer, några få avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull...

Vad blir av den besvikelsen?

En generation kommer präglas av det här och välja förståelse eller konfrontation. Tilltro eller misstro. Konsekvenserna av felaktiga beslut kan sträcka sig bortom både antalet döda i en pandemi och antalet företag satta i konkurs. Historien avskräcker.

– Det kommer, sa statsminister, några få avgörande stunder i livet då du måste göra uppoffringar inte bara för din egen skull utan också för att ta ansvar för din omgivning, för dina medmänniskor, och för vårt land. Den stunden är nu. Den dagen är här. Och den uppgiften gäller alla. 

Det var nog ett försök att också ta in detta.

Det som kommer efteråt kommer vara en hemsk tid att vara politiker i. En svår tid att vara en bra politiker i. 

Ge dem som försöker åtminstone en enkel tulipan. 

 

Torbjörn Nilsson är författare och politikreporter på Expressen.

Se hela Stefan Löfvens tal till nationen

Statsminister Stefan Löfvens varning – i talet till nationen.