Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Torbjörn Nilsson

Åkessons pengar blir mest ett problem för Kristersson

Jimmie Åkesson (SD) vid ett torgmöte i Landskrona den 31 augusti. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vad spelar det för roll att Sverigedemokraternas ekonomiska politik inte går ihop? Det blir mest ett problem för Ulf Kristersson. 

Säpovakterna för bort Jimmie Åkesson direkt efter talet. Vill man ta selfies med honom – och det vill folk – blir det på fyra meters håll och med en polisbil och två civilsnutar i förgrunden. På det avståndet ser han sliten ut. Publiken applåderar fortfarande. Tom i blicken.

I kväll ska cirkusen vidare till Västervik.

Plötsligt är han borta.

Som alltid hänger några kvar efteråt, några som inte vill ge sig, de går fram till Mattias Karlsson, som talat före Jimmie.

– Det har varit mycket folk hela turnén, upprepar han när de frågar.

Mattias Karlsson (SD) under ett tidigare tal i Malmö. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Till slut blir det plats för ett par gubbar.

– Har di gjort någon beräkning på det där? säger en av dem.

– Vad det koster? Invandringen alltså.  

Karlsson bli lite ställd.

– Det är svårt att säga. 

– Jojo, säger gubbarna i kör.

– Men den som har fått minst kritik är nog den senaste och den landar väl på 74 000 per asylsökande.

– Å fy hilvete!

– Så di pengarna finns alltså och di kan gå till annat.

Karlsson nickar.

Det är tyst en stund.

– Du vet det reter ju folk, säger gubben till slut.  

Han uttalar inte ”reter” som Karlsson gör, med barnsligt skorrande Växjö-r. Det första r:et i ordet tar gubben på östgötskt vis med runda läppar, som ett engelskt w eller ett svenskt o. Det sista r:et rullar han länge på framme i gommen, nästan som en göteborgare.

Oeterr.

Den konstiga kombinationen har med vattnet att göra, tror man.

Vanliga skorrande r ska ha kommit från väster över Vättern när de grävde Göta kanal och flutit vidare söderut från Linköping i Stångåns kanalsystem, över länsgränsen, ner mot Emådalen, där de integrerades – alltså förändrades i ett möte – med traktens tjocka l, surrande i:n och långa, rullande r.

Det är den sortens kulturblandning som Mattias Karlsson inte tycker om.

I vilket fall är det därför folk pratar som de gör här i Vimmerby.

– Det oeterr ju folk.

Jimmie Åkesson (SD) vid ett tidigare torgmöte i Landskrona. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vimmerby alltså. Det rosa stadshotellet. Sandströms klädaffär. Kullerstenarna. Folk från Rådhuset ner till Bakfickan, halva stortorget fyllt. Astrid i brons framför skrivmaskinen. Solen skiner.

Nyss sa Jimmie:

– Om fem dagar kommer vi vara riktigt trötta på att vara det enda oppositionspartiet. Då tänker vi vara med och styra det här landet.

Jubel.

Det finns två strukturella nyheter i den här valrörelsen.

Den första handlar om sjukvården. Socialdemokraterna, som länge och med stor marginal har åtnjutit högst förtroende på området, har börjat tappa. Det kan skönjas i mätningar, men också i debatten. Sollefteå BB och vårdköerna. Det har nog skett en skiftning nedåt i tron på välfärdspolitikens förmåga, det kan gälla som hypotes åtminstone. Valanalytiker lär gräva djupare i fenomenet.  

Naturligtvis har Jimmie Åkesson snappat upp det.

Hans show handlar inte om migration.

Han pratar om sjukvården.

– Det är skamligt att det finns fattigpensionärer, säger han. 

Det går en halvtimme utan att han säger ett ord om invandrare. Till slut kommer det

Han lovar fler händer i vård och omsorg, att personalen ska slippa ofrivillig deltid, att de delade turerna ska bort. Han talar länge om de gamla och om de sjuka och sedan en stund om otryggheten.  

Det går en halvtimme utan att han säger ett ord om invandrare. Till slut kommer det:

– När vi pratar välfärd så är det klart att det hänger ihop med invandringen. De förstår de allra flesta i dag. Det bli en belastning på välfärden. Det går inte ihop!

Applåder.

Det där, att sverigedemokrater fått välfärden att också vara en migrationsfråga, det är den ena förändringen.

Den andra är att ingen bryr sig om ekonomer längre.  

Någon kanske minns då det i valtider inkallades gråhåriga nationalekonomer för högtidliga uttalanden om budgetutrymme, korrelationsstudier, konjunkturprognoser och sådant. Att folk lyssnade. Ekonomerna satte ramar i politiken, i Sverige länge också dagordningen, stundtals gavs detta vetenskapsfält auktoritet att döma av situationer där politiker inte kunde enas om vad som sant.  

Sanningen, den ägde ekonomerna.

Det är nog historia nu.

 

Peter Jezewski underhåller med akustisk nationalistrockabilly före Jimmie Åkessons torgmöte i Malmö den 31 augusti. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Det är förresten inte orättvist att kalla Jimmie Åkessons torgturné för en cirkus. Han har en bunt välrepeterade skämt. Han har en sidekick och en stor skärm där han visar roliga bilder och så har han två förband. Bäst funkar Peter Jezewskis akustiska nationalistrockabilly.

Det gillar de tatuerade tanterna i mc-boots längst fram. Han säljer skivor efteråt.

 

GUIDE: Så tycker partierna i valets viktigaste frågor 

 

Det har sagts att ekonomi inte är en viktig fråga i det här valet, att materialism inte fungerar som förklaringsfaktor. Det kanske är riktigt. Prognoserna om vikande konjunktur under nästa mandatperiod har inte gjort mycket väsen av sig. Larmen om hur mycket mer pengar stat och kommuner behöver för att klara av att upprätthålla välfärden på dagens nivå – på grund av den åldrande befolkningen alltså – har inte heller trängt igenom. Skulle politiken vara rationell borde denna valkamp ha handlat om vilka skatter som bör höjas (vänsterns svar) och vilka besparingar som bör göras (högerns).

Det har den inte.

Fast Jimmie Åkesson talar om pengar.

Det är bara det att han talar om det på ett annat sätt.

– Det är den fullständigt katastrofala integrationspolitikens fel. De har kastat hundratals miljarder över problemområdena, säger han på torget.

Hundratals miljarder? 

– Hundratals miljarder! ropar Åkesson en gång till så det ekar nere i hörnet där danshaket Sandra en gång låg.  

Det här är samma Jimmie Åkesson som inte kunde svara när Svenska Dagbladets reporter pressade honom på den egendomligheten att partiet vill minska anslagen till Migrationsverket med 1,6 miljarder men samtidigt lovar att skaffa fram fler förvarsplatser till asylsökande som ska utvisas. Tiotusen platser behövs, har ledande partiföreträdare sagt. Det kostar en 13 miljarder. Men i den sverigedemokratiska budgeten finns bara besparingar på området.

– Jag får prata med våra räknenissar, fick Åkesson ur sig till slut.

Man kan förstå om nationalekonomerna skrattar

Han satt sedan i Sveriges Television och skruvade på sig när de två programledarna ställde helt vanliga frågor om hur man finansierar sina politiska förslag.

– Jag kan inte siffrorna. Jag får återkomma på Facebook.

Sverigedemokraterna har hål i sin budget, visar både Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets granskningar. Partiet går till val på skattesänkningar finansierade med dynamiska effekter och hävdar att varenda kostnad som stat och kommuner har för mottagning och integration försvinner om Jimmie Åkesson bestämmer så. Man trycker bara på nej-knappen i riksdagen. Vips är allt borta!

Rösta på oss!

Man kan förstå om nationalekonomerna skrattar.

Men det är Jimmie Åkesson som vinner den ekonomiska debatt som faktiskt finns i den här valrörelsen. De vill kanske inte ha honom som finansminister, de som röstar på honom, men de struntar inte i ekonomi.

De tycker om hans prioritering.

Jimmie Åkesson i Vimmerby valrörelsen 2014. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Sevede, så hette häradet där Vimmerby ligger. Det är skog och stenängar och så Stångån som ringlar genom låglandet och svämmar över från tid till annan. Här skapades Emil och Ida. Här röstade folk länge på centerpartister och socialdemokrater.

Det gör de inte längre.

Nästa mandatperiod kommer en ekonomisk prövning, så kan man sammanfatta ekonomkåren. Riskerna hopar sig. Globalt handelskrig, hög privat skuldsättning, ett strukturellt problem på arbetsmarknaden. Jimmie Åkesson själv är en risk. Hotar han med swexit, sjunker kronan. 

Och så är det regeringsfrågan.

Jimmie Åkesson själv är en risk. Hotar han med swexit, sjunker kronan

Hur stabilt stöd är det här partiet när vikande konjunktur och finansiella obalanser slår till?

Statsminister Carl Bildt fick hjälp av nydemokrater i riksdagens utskott på nittiotalet. Det gick bra till den punkt då ekonomin kraschade och det skulle göras impopulära nedskärningar.

Då slutade nydemokraterna svara i telefon.

Nu är i alla fall föreställningen i Vimmerby över.

Jimmie Åkesson far vidare. Mattias Karlsson vinkar adjö. På söndag är de väl största parti.

Solen sjunker över Sevede.

 

LÄS MER: Tidigare reportage av Torbjörn Nilsson i Expressen 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!