Tolkarna som Sverige lämnade kvar – minuterna tickar ner till döden

Fredag den trettonde sitter jag i en bil på väg till ett bostadsområde i Kabuls norra ytterkant, som ingen rekommenderas att åka in i. Men det ska finnas en tolk i det området vars historia jag vill höra och jag behöver göra det innan det är för sent. 

USA, Storbritannien och Kanada har redan skickat tusentals elitsoldater för att evakuera sina ambassader. De bedömer att Kabul kan falla inom kort och vill rädda sig själva innan de blir stormade och avrättade. 

Det känns som att befinna sig i Saigon när USA lämnade Vietnam. 

När jag kommer fram till gatan som jag har fått beskriven för mig möts jag inte bara av en, utan två större bilar. Männen har inte känt sig säkra nog för att åka ens några hundra meter utan en följebil. 

De kör före till en gård där vi kan parkera och visar mig upp till en lägenhet. Jag undrar om det finns en risk för att någon kan komma och sätta en magnetisk bomb på bilen under vårt möte, ett vanligt sätt att utföra riktade mord mot både sådana som mig och dem, men männen försäkrar mig om att de har koll på bilarna. 

Både deras och mina käkar är stela, ögonen slitna. Under torsdagen föll Afghanistans andra och tredje största stad till talibaner och klockan 21.22 på torsdagskvällen, när folk hade fullt upp med att göra upp krisplaner för sig själva och sina familjer, slocknade huvudstaden Kabul. Det brukar hända när talibaner spränger elstolpar som leder in elektricitet i staden från Tajikistan. Efter det gick talibaner till attack mot provinsen Logar, strax söder om Kabul. 

Fredag den trettonde föll Logar. 

Efter talibanernas offensiv håller afghanska regeringen endast tre storstäder, några öar mitt bland talibaner, andra militanta grupper och de tusentals mördare, kriminella och terrordömda som talibaner har släppt ut ur landets fängelser, och paniken sprider sig bland Kabulborna. De som kan packar hastigt och ger sig av. De som inte kan frågar varandra: ”Vad tror du ska hända? När kommer talibanerna?” 

På golvet i lägenheten som jag har visats in i sitter en man i svarta jeans och en grön T-shirt med vita bokstäver. De vita bokstäverna formar en rad namn på städer som Paris, New York, Sydney. 

Han är en av dem som inte kan ge sig av. 

Vi kan kalla honom för Tolken N. Kroppen är tränad, hållningen rak, bredvid honom ligger en mapp med dokument, bilder och ISAF-utfärdade rekommendationsbrev och certifikat skrivna av svenska generaler, majorer och kaptener. 

Blev hotad under arbetet med Försvarsmakten 

Mellan januari 2012 och september 2013 var Tolken N anställd av svenska Försvarsmakten. Han är utbildad av svenska soldater och har ett och ett halvt års erfarenhet av att vara på uppdrag med dem i de norra provinserna runt Mazar-e Sharif. 

– Jag var med svenska armén i fängelser och på patruller, men mest var det stridande uppgifter när vi visste att vi skulle möta motståndsmän ansikte mot ansikte. Jag var med och planerade operationer som syftade till att fånga in motståndsmän och var också med när de grep och förhörde motståndsmän, mest i provinsen Jowzjan men också i Sheberghan. 

Motståndsmän är det ord svenska soldater använder för talibaner och liknande grupper. De provinser han nämner kontrolleras i dag av talibaner. Många talibaner som svenskarna grep har blivit frisläppta och vet vem Tolken N är. 

Under arbetet för svenska Försvarsmakten blev han hotad och fick ett pris på sitt huvud.

– 2012 patrullerade jag med svenskarna i Jowzjan när en man kom fram och sa att han visste var jag bodde. Han sa att jag var en förrädare som hjälpte Sverige och att han skulle ha dödat mig direkt om inte svenskarna var där. Såg han mig igen skulle han hugga huvudet av mig. Samma år blev jag hotad i fängelset i Jowzjan, där det sitter talibaner, mördare och kidnappare. En fånge sa att han kommer att komma ihåg mitt ansikte och döda mig när han kommer ut. Och i staden Mazar-e Sharif sköt någon in tre kulor i min Toyota corolla.

Hans hemprovins är Faryab, men dit har han inte kunnat åka sedan han tog jobb för svenska Försvarsmakten. Det är ett fäste för talibaner och talibanledare har skickat ut ett meddelande om att den som kidnappar honom kommer få tiotusen amerikanska dollar, med en bonus på upp till femtontusen dollar. 

Hade det inte varit för hotbilden kunde han ha tagit andra arbeten och bott kvar hemma. Han är 28 år och pratar fler än sex språk flytande, engelska, turkiska, hindi, dari, pastho, uzbekiska och alla andra språk som talas i Afghanistan, och har dessutom en kandidatexamen i journalistik. 

Tolken: Jag kommer absolut att dödas

Men på grund av hotbilden kan han inte visa sitt ansikte utomhus. För två veckor sedan, när talibaner närmade sig hans hem i Mazar-e Sharif, flydde han till huvudstaden. 

– Det blev för farligt för mig. Och det är inte säkert här i Kabul heller. Jag är väldigt rädd. Jag flyttar runt mellan olika lägenheter hela tiden, alltid gömd i bilar. 

Männen som hjälper honom med husrum och förflyttningar gör det med risk för sina egna liv. 

Vad kommer hända om talibaner kommer in i Kabul?

– Jag kommer absolut att dödas. Jag har ingen chans alls. För tolkar finns ingen chans alls. 

Tolken N har ansökt om svenskt uppehållstillstånd flera gånger, men säger att han aldrig har fått något svar. Han har gått till svenska ambassaden i Kabul, men där har ingen brytt sig om honom, berättar han. 

– För två och ett halvt år sedan åkte jag till och med till svenska ambassaden i New Delhi, i Indien. De tog mitt anställningsbevis och alla hotbrev som jag har fått. De sa att de ska utreda och höra av sig, men jag har fortfarande inte hört något.

Hur känns det?

– Jag hjälpte svenskarna när de behövde det, men svenska regeringen har inte brytt sig om mig. Jag är väldigt besviken. Varför lämnade de mig? Jag har jobbat med stridsuppdrag! Nu lever de i fred och har bra liv och har glömt mig. 

Har någon svensk kontaktat dig senaste tiden?

– Ibland skickar svenska soldater meddelanden och säger att de tänker på mig och att de hoppas att regeringen ska ta ett beslut snart. Då brukar jag tänka att jag kommer dö innan de tar ett beslut. Det är skamligt!

Tolken N bläddrar igenom sin mobiltelefon.

– Jag kollar min mejl hela tiden. Det är det enda jag gör. Jag tänker ibland att de måste ha hört av sig men att det kanske är något fel på mejlen eller på telefonen. 

När jag går sätter han på sig svarta solglasögon och följer mig ner till porten, där vi säger hejdå. 

– Snart kommer talibanerna hit och då kommer svenska regeringen inte få tag på mig längre, för då är jag inte kvar i den här världen. 

På flykt från Mazar-i-Sharif

Jag åker vidare mot ett område i västra Kabul, där det ska finnas två till tolkar som är på flykt från Mazar-e Sharif. 

Det är svårt att komma fram i den kaotiska trafiken, det tar flera timmar att ta sig från en stadsdel till en annan. Överallt ser jag människor som lastar in ägodelar i bilar, lastbilar, kärror. Jag vet inte vart de tänker sig att de ska åka, staden håller på att omringas. Flygplatsen är fortfarande en möjlighet för dem som har visum till andra länder, annars Jalalabadvägen som leder österut genom bergsmassiven till Pakistan. Det är samma bergsmassiv som Usama bin Laden en gång höll till i, ganska precis tjugo år från nu, när USA jagade honom. Jalalabadvägen är farlig, militanta grupper har skarpskyttar och spioner som bevakar den, och österut finns en mix av talibaner, al-Qaida, IS och kriminella smuggelligor.

De två tolkarna som jag är på väg till gömmer sig i samma hus, men de vågar inte ses där utan har gett mig namnet på en restaurang. Det är nästan inga gäster där, övervåningen är helt tom. Vi sätter oss i ett hörn så att vi kan se ut över både restaurangen och gatan. 

Den ena, som är klädd en brun långskjorta, kan vi kalla för Tolken T. Han är 34 år och har arbetat för svenska Försvarsmakten i nästan tio år. 

– 2006 till 2009 jobbade jag med svenska soldater i den 209:e kåren i Mazar-e Sharif. Jag var anställd av Tyskland på papperet, för svenskarna hade inte den administration som krävdes för att anställa då, men jag jobbade aldrig med tyskarna. De europeiska länderna samarbetade om att anställa tolkar, man anställdes ofta av ett land och skickades för att jobba med ett annat. 

Han lägger fram sitt ISAF-utfärdade id-kort tillsammans med certifikat och rekommendationsbrev där han hyllas av svenska majorer, svenska kaptener och en svensk överstelöjtnant. 

1 / 7

– 2009 till 2012 jobbade jag med svenska soldater i provinsen Sheberghan. Jag var då anställt av företaget Supreme, som svenska Försvarsmakten anlitade. Efter det var jag med svenskarna igen i Mazar-e Sharif, både med svenska PRT (Provincial Reconstruction Teams), och med 209:e kåren, fram till 2015.

Misshandlades på gatan 

Svenska Försvarsmakten vet att Tolken T är hotad. Det kan han bevisa för han har ett dokument där en svensk överstelöjtnant ingående beskriver hoten. Överstelöjtnanten skriver att Tolken T har tagit stora riskerar under uppdrag när han har träffat motståndsmän. På grund av det har Tolken T tagit emot många hot, varav två som har blivit rapporterade till afghanska säkerhetstjänsten och afghansk polis. Det framgår även att Tolken T har blivit misshandlad på gatan i Mazar-e Sharif. Överstelöjtnanten understryker att hoten och misshandeln beror av att Tolken T har gjort militära operationer med svenskar för ISAF.

– När jag jobbade för 209:e kåren var det mest träning och möten. Men i Sheberghan var jag med en stridsenhet. Jag var i strid med svenska soldater så många gånger. Vi förhörde och grep motståndsmän, vi var nästan aldrig på basen, vi var alltid ute i öknen på uppdrag. 

”Jag tror att talibanerna kommer avrätta oss alla”

Tolken T flydde till Kabul för en månad sedan. Han har sin fru med sig, de har inga barn. Utöver engelska, dari och pastho pratar han urdu och uzbekiska, och har en universitetsexamen i datateknologi. 

Allt det är bortkastat nu när han sitter och trycker i en stad som håller på att belägras av de som vill döda honom. 

Vad tror du kommer hända?

– Jag tror att talibanerna kommer avrätta oss alla. 

Är du rädd?

– Självklart, ja.  

Hur känner du när du tänker på svenskarna i dag?

– Jag tyckte om att jobba med svenskarna, men jag trodde aldrig att det här skulle hända. Jag är besviken och rädd. 

Han har mejlat en ansökan om uppehållstillstånd till ambassaden i Kabul. 

– Jag fick avslag via mejl efter ett år, det kändes som att det var en maskin som svarade. 2018 åkte jag till Kazakstan och ansökte på svenska ambassaden där. De lät mig inte fysiskt lämna ansökan, jag var vid dörren och de släppte inte in mig. De sa också att om jag ville ha ett positivt besked så skulle jag inte åka tillbaka till Afghanistan, landet där jag är hotad, så jag stannade i Kazakstan i ett år. Det kostade mig över tiotusen dollar och jag förlorade mitt jobb i Afghanistan. Jag fick bara massa dåliga ursäkter av Sverige, som att jag hade varit anställd av Tyskland och Supreme. Jag slösade bara bort mitt liv och mina pengar det året. 

Den andra tolken, som vi kan kalla Tolken M, är 35 år. Han hörde vad som hände med Tolken T i Kazakstan och tyckte att det vore helt galet att göra samma sak. 

Han jobbade med svenska Försvarsmakten mellan 2010 och 2013. 

– Efter tre månaders träning i Mazar-e Sharif skickades jag till Sheberghan, där svenskarna var mentorer till afghanska regeringsstyrkor. Man vi var också med på operationer när regeringsstyrkorna grep motståndsmän. Vi förhörde väldigt farliga människor. 

Även han var anställd av Tyskland, men det var Sverige som betalade hans lön. 

– Jag har inte jobbat en enda dag för tyskarna. När jag går till tyskarna och ber om hjälp säger de att jag jobbade med svenskarna. När jag går till svenskarna och ber om hjälp säger de att jag jobbade för tyskarna.

Tolken M är från Takhar. Det är en provins som talibanerna nyligen har tagit över. Talibaner har även tagit hans hus. 

– Jag har varit hotad i Takhar sedan jag började jobba med svenskarna, jag har brev som visar att jag har blivit hotad och förföljd och att de skulle döda mig, det finns polisrapporter om det. Talibanerna ser oss som spioner för utlänningar. Jag har tvingats flytta tre gånger för de här hoten. 

Han har sökt svenskt uppehållstillstånd tre gånger, år 2014, 2016 och 2019. 

– De ger mig alltid samma svar, att jag måste åka och söka i ett tredje land, men jag har inte råd med det och andra som har gjort det har fått avslag. 

Vad vill du att svenska regeringen ska göra?

– Jag vill ha rättvisa. Det finns tolkar som bara satt inne på den svenska basen i Mazar-e Sharif som har fått uppehållstillstånd i Sverige, medan jag som har varit tre år i öknen i Sheberghan och i Sar-e Pol på ett slagfält dygnet runt inte är i Sverige. 

Förutom engelska pratar Tolken M dari, pashto, uzbekiska och har en kandidatexamen som lärare på den engelska fakulteten. 

För en månad sedan flydde han till Kabul med sin fru och sina barn, som är nio, åtta och tre år.

– Talibanerna kommer samla in underrättelse, hitta oss och definitivt gripa oss. 

Du menar sätta er i fängelse?

Han börjar skratta. Sedan skrattar han ännu mera. 

Sedan slutar han skratta. 

– Nej, de kommer skära av våra huvuden.