Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Tiotusentals kvinnor kan ha fått kroniska problem

Baronessan Julia Cumberlege har granskat hur många som drabbats av komplikationer i Storbritannien.
Foto: PRIVAT

Omkring 95 000 svenska kvinnor har fått plastnät inopererade mot inkontinens och framfall. 

Men näten har visat sig kunna orsaka akuta och kroniska smärtor och även skurit igenom organ som tarmen, urinblåsan och slidan. 

Säkerhetsriskerna gör att England nu stoppar operationerna med omedelbar verkan. 

– Vi måste sluta utsätta kvinnor för risken för livsförändrande och livshotande skador, säger baronessan Julia Cumberlege som lett granskningen.      

Det har kallats vår tids neurosedynskandal. Vaginala plastnät, liknande fisknät, som i stor skala har använts som en snabb och billig operation mot inkontinens och framfall.

Larmen om farorna har kommit slag i slag. Nätingreppen har bland annat visat sig kunna orsaka infektioner, sticka hål på tarm och urinblåsa, skära sig igenom slidväggen samt ge både akuta och kroniska smärtor. 


LÄS MER: ”Vi kan inte leva normalt efter gynoperationen”


Flera länder har på olika sätt stoppat eller begränsat användningen. Nu inför England ett omedelbart stopp. I Storbritannien har 6000 drabbade kvinnor som organiserat sig i ett nätverk. Baronessan Julia Cumberlege som lett en granskning har haft kontakt med många av dem.

– Jag har varit förskräckt över allvaret och omfattningen av de tragiska berättelserna vi hört från kvinnor och deras familjer. Vi har hört från många kvinnor som lider fruktansvärt. 

– Deras mod och värdighet när de talar ut rör sig djupt, och deras sorg, ilska, smärta och frustration över vad som har hänt dem och andra har varit övertygande. Vi var tvungna att agera nu, säger baronessan i ett pressmeddelande.


LÄS ÄVEN: Mia drabbad av kronisk smärta – efter operation 


”Vi måste sluta utsätta kvinnor för risken”

Hon har ännu inte sett bevis för att nyttan med näten överväger riskerna. Stoppet kan hävas först nästa år. Då ska en rad krav vara uppfyllda – kirurgerna måste ha rätt kompetens och alla ingrepp och komplikationer ska registreras i en databas. Det måste också finnas superexperter som kan operera bort näten och på andra sätt ta hand om svåra komplikationer. Nät mot framfall får bara användas inom ramen för forskning.

– Vi måste sluta utsätta kvinnor för risken för livsförändrande och livshotande skador. Vi måste ha åtgärder för att mildra risken, och de saknas tyvärr för tillfället, kommenterar Julia Cumberlege.  

Överläkare Eva Uustal är vice ordförande i Svensk förening för obstetrik och gynekologi. Hon uppskattar att 60 000 svenska kvinnor har fått nät inopererade mot inkontinens och att ungefär 35 000 kvinnor fått nät mot framfall. 

Svenska Läkemedelsverket har inga planer på några åtgärder, berättar utredaren Jan Thorelius.
Foto: PRIVAT

Det finns olika bud om hur vanligt det är med komplikationer. Den största engelska studien följde över 90 000 kvinnor som fått inkontinensnät inopererade. Nästan var tionde drabbades av komplikationer inom en femårsperiod. Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature förra året. Enligt tidningen The Guardian får var femtonde så svåra komplikationer att nätet måste opereras bort.  


LÄS ÄVEN: ”Ramlar ut små bitar av nätet när jag går på toaletten” 


Stoppas i flera länder

I Australien stoppades nät mot framfall förra året. 700 kvinnor som opererats mot inkontinens har stämt en av nättillverkarna, Johnson & Johnson, som nu slutat sälja den i landet. I USA har 100 000 stämningar gjorts mot nättillverkare för att de inte gjort vetenskapliga studier av implantaten och undanhållit information om riskerna. 

Nya Zeeland var först ut med att stoppa näten förra året.  

I Sverige så fortsätter läkarna operera in nät. Svenska Läkemedelsverket har inga planer på några åtgärder, berättar utredaren Jan Thorelius. 

– Vi följer det arbete som görs inom europakommissionen med att kartlägga problemen. Jag förstår att det ska komma någon slags resultat senare under året. 

Svenska Läkemedelsverket har bara fått in ett tjugotal rapporter om biverkningar av näten, enligt Thorelius.

- Det är egendomligt få. Vi vet egentligen inte hur många som har problem. Vi är beroende av att få information för att kunna agera. 

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.