Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Elva frågor och svar om mässling – så skyddar du dig mot den farliga sjukdomen

Foto: CDC / TT NYHETSBYRÅN CDC
Fyraårig pojke som drabbats av mässling. Foto: Wikicommons

Mässling är en av världens mest smittsamma sjukdomar. 

Expressen förklarar varför det är livsviktigt att vara ordentligt vaccinerad mot mässling.

Hur farligt är mässling?

Folkhälsomyndigheten skriver att sjukdomen är en av de största dödsorsakerna för små barn i låginkomstländer. I höginkomstländer är dödligheten till följd av mässling 1 per 1 000-5 000 insjuknade.

     LÄS MER: Anställd kan ha spridit mässling till 40 bebisar 

Hur smittsam är mässling och hur smittar den?

Enligt Folkhälsomyndigheten är mässling mycket smittsam. Sjukdomen smittar genom virus som överförs som luftburen smitta. Oftast räcker det med att barnet vistas i samma rum som den sjuke för att bli smittat. Myndigheten räknar med att varje smittad person sprider sjukdomen till 18 andra personer.

Detta är mässling

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som bland annat ger hög feber och utslag på kroppen. Så här beskriver vårdguiden symtomen:

Hög feber.

Torrhosta.

Utslag på kroppen.

Irriterade och ljuskänsliga ögon.

Utslagen kommer efter några dagar får du utslag. De är först ljusröda och blir sedan mörkare och flyter ihop. Utslagen brukar börja i ansiktet och sedan sprida sig till resten av kroppen.

GÅ ALDRIG IN TILL EN VÅRDCENTRAL utan att ha ringt i förväg. Du kan smitta hela väntrummet.

Hur är sjukdomsförloppet för mässling?

Inkubationstiden är vanligen 10–12 dagar efter smittotillfället.

Sjukdomen börjar som en vanlig förkylning med torrhosta och måttlig feber, skriver Trygg Hansa.

Febern stiger och ögonen blir röda och irriterade. De börjar rinna och blir känsliga för ljus. 

Efter ett par dagar dyker det upp små vita utslag, som saltkorn, på munslemhinnan på insidan av barnets kinder. 

Efter 4-5 dagar stiger febern och kan hålla sig runt 40 grader under två tre dagar. Då kommer mässlingsutslagen som börjar i hårfästet och sprider sig ner över ansikte och bål. Utslagen kliar, mörknar och flyter samman.

Symtomen kan förväxlas med röda hund och läkemedelsreaktioner.

Foto: WIKIMEDIA COMMONS / WIKIMEDIA COMMONS

När blir barnet friskt från mässlingen?

Efter en vecka bleknar utslagen och försvinner tillsammans med de andra symtomen, som feber, hosta, snuva, ljuskänslighet och klåda.

När barnet varit feberfritt i tre dagar är det okej att låta det gå tillbaka till förskolan eller skolan. Hela förloppet tar 9–14 dagar.

Finns det någon behandling mot mässling?

Nej, men du kan lindra besvären på ett antal sätt.

Dämpa belysningen för att minska ljuskänsligheten. 

Badda och droppa fysiologisk koksaltlösning i ögonen (en tesked koksalt i en liter kokt vatten).

Febernedsättande medel.

Svalt i rummet.

Var uppmärksam på eventuella komplikationer med kraftigt försämrad allmäntillstånd.

Vilka är de vanligaste komplikationerna?

De flesta barn som får mässling drabbas aldrig av komplikationer. Men en av fem kan bli väldigt sjuka. Anledningen är att mässling tar hårt på barnets krafter och immunförsvar.

Enligt vårdguiden är det vanligt med följdsjukdomar som öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation i samband med mässling. 

I undantagsfall kan mässling leda till hjärninflammation som i sin tur kan orsaka svåra hjärnskador och till och med dödsfall.

Foto: ARKIV

När ska jag kontakta sjukvården?

Om barnet har ont i öronen i mer än tre dagar.

Om barnet har svårt att andas eller andas häftigt.

Om barnet inte blivit bättre tre dagar efter utslagen försvunnit.

Om febern stiger hastigt igen.

Om barnet verkar bli sämre efter att ha varit bättre i en eller flera dagar.

Det är viktigt vid mässling att inte sprida smittan. Ring vårdcentral eller öppen specialistmottagning först. Det är viktigt, på grund av smittrisken, att ditt barn kommer i kontakt med så få personer som möjligt.

När vaccineras barn mot mässling?

I Sverige erbjuds MPR-vaccinet vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Detta för att skyddet ska bli så stort som möjligt. I Sverige vaccineras cirka 97 procent av alla barn. 

Är det farligt att vaccinera sitt barn mot mässling?

Barn får MPR-vaccin som innehåller levande försvagade virusstammar av mässling, påssjuka och röda hund. Vaccinet leder till en symtomlös och lindrig infektion.

"Kroppens immunförsvar reagerar på infektionen och producerar antikroppar som neutraliserar viruspartiklarna. Samtidigt lär sig immunförsvaret att känna igen dessa typer av virus och ett immunologiskt minne utvecklas, så att kroppen kan reagera snabbt om den stöter på samma virus igen", skriver folkhälsomyndigheten.

De vanligaste biverkningarna är rodnad och smärta på injektionsstället, samt feber. 

Allvarliga allergiska biverkningar är mycket sällsynta. Färre än en på miljonen drabbas av allergisk chock.

Kan vaccinet orsaka autism?

Många vaccinmotståndare hävdar att vaccinet mot mässling kan orsaka autism. Det finns ingenting som stöder den teorin. Det har, enligt Folkhälsomyndigheten, gjorts stora epidemiologiska studier i bland annat Danmark, Finland och USA:

"Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen (WHO) har också utrett frågan", skriver myndigheten.

Orsaken till att vaccinet misstänkts är att autism oftast visar sig i den åldern då många barn blir MPR-vaccinerade. 

I USA ökade antalet diagnoser av autism samtidigt som vaccinet introducerades. Detta förklarade med att man blivit bättre och mer exakt på att diagnostisera autism. 

Det är viktigt att vara vaccinerad mot mässlingen om man inte haft sjukdomen. Foto: JACK MIKRUT / PRESSENS BILD

Hur vet jag om jag är vaccinerad mot mässling?

Mässlingvaccin ges i två steg. Första gången vid 18 månaders ålder, den andra dosen när barnet går i årskurs 1 eller 2. Vaccinet är ett kombinationsvaccin mot mässling-påssjuka-röda hund. 

Barn födda 1980–2001 vaccinerades en andra gång i årskurs 6.

De som är födda före 1960 har nästan alltid haft sjukdomen som barn, skriver vårdguiden och är därmed också immuna.

De som är födda mellan 1960 och 1980 måste själv ha koll om de vaccinerats två gånger eller haft sjukdomen. Rådgör med en vårdcentral, en barnavårdscentral eller en vaccinationsmottagning om du är osäker på om du som vuxen eller ditt barn behöver vaccination.