Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Tidigare KD-profilen: SD är nyckeln till Rosenbad

Från MUF till SD. ”Det var den här väldigt teoretiserade ganska långtgående liberalismen som dominerade ungdomsförbundet som handlade om allt från fri invandring till att resonera om huruvida barn skulle få skiljas från sina föräldrar eftersom det inte var ett individuellt val”, säger Weimers om varför han först lämnade MUF för KDU – och sen vidare till SD. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
EU-listan. Charlie Weimers står på plats nummer tre på SD:s EU-lista. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Ebba Busch Thor, partiledare för KD Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN

Han har jobbat nära både Göran Hägglund och Ebba Busch Thor.

Efter en lång karriär inom Kristdemokraterna kandiderar nu Charlie Weimers, 36, till Europaparlamentet – för Sverigedemokraterna.

– Det finns en otrolig diskrepans mellan väljares uppfattning och vad partiaktiva säger officiellt. Men en vacker dag kommer proppen att gå ur, säger han i en lång intervju med Expressen.

Han föreslår att vi ska ses på Hilton i Slussen. ”Jag har dålig koll på fiken men hotellen är landmärken som jag känner till hyfsat väl”. 

Sedan 2014 har han och familjen bott i Bryssel. Där vill han stanna kvar, och om allt går enligt planen blir det snart Europaparlamentet för Charlie Weimers.

Charlie… vem?

Å ena sidan är han en doldis, som de senaste åren jobbat som stabschef hos Lars Adaktusson, andre vice ordförande i Kristdemokraterna och fram till i september EU-parlamentariker.

Å andra sidan ”en av de största konservativa profilerna i Sverige” – det var åtminstone vad Jimmie Åkesson kallade honom när övergången till Sverigedemokraterna blev offentlig.

Påverkade vänskapsrelationerna

Att byta parti tre dagar före valet var det svåraste beslut han tagit i hela sitt liv, erkänner Charlie Weimers. Särskilt eftersom han behövde vara tyst om det fram till den sekund han faktiskt gick över.

– Att inte på förhand kunna sätta mig i lugn och ro med mina gamla partikamrater och förklara mitt beslut var något som kändes väldigt svårt, men nödvändigt. 

– Och det är klart att det påverkar vänskaper. Jag hoppas kunna återbygga vänskapen med de människor som stått mig nära inom KD, men det kommer nog behöva ta tid. 

 

 

BYTTE PARTI. ”Det fanns spekulationer i att jag skulle ha missbrukat min roll för att läcka information. Det skulle jag aldrig göra och såg det mest som ett försök till karaktärsmord. Även om jag förstod besvikelsen så tänkte jag väl inte att man öppet skulle börja spekulera i sådana nedriga saker”, säger Weimers om att han bytte parti från KD till SD tre dagar innan valet. Foto: OLLE SPORRONG

Skulle du egentligen kunnat ha gått över till SD tidigare, säg redan 2010?

– Nej. Jag minns att dåvarande SDU ville närma sig KDU under tiden jag var ordförande och att jag var avvisande till det. Jag var inte på något sätt övertygad om SD:s färdriktning och jag var inte heller på det klara med deras intentioner. SDU och deras ordförande Kasselstrand välkomnade hellre Putin än Obama till Stockholm och sådant... Men när SD sedan gjorde sig av med ungdomsförbundet och ändrade sin ideologiska utgångspunkt från bara nationalistisk till socialkonservativ med nationalistisk grundsyn tyckte jag att man började se tydliga signaler om en färdriktning. 

– Jag noterade detta utifrån och tyckte det var intressant. Men det var först när min fru gick med i somras fick jag en helt annan inblick. I mina ögon normaliserade det partiet väldigt mycket. De var inte så olika människor jag jobbat med inom borgerligheten de föregående 20 åren skulle det visa sig. 

Grundade nätverket Engelbrekt

I dag har det gått snart 20 år sedan Charlie Weimers var med och grundade det konservativa nätverket Engelbrekt, som blev känt för bredare kretsar genom tv-programmet ”Folkhemmet”. Nätverket kritiserades av både KD och KDU för att underblåsa rasistiska strömningar och Charlie Weimers fick hot om att uteslutas ur partiet, vilket landade i att han lämnade Engelbrekt.

Även i dag påverkas han av det som hände då, säger han. 

– Att jag som 17-åring vågade utmana politiskt korrekta sanningar var på något sätt rätt sak att göra, men det ärrade mig för livet. 

Per Gudmundson – tidigare mångårig ledarskribent på SvD, numera KD:s presschef – jobbade på den här tiden och då just med programmet ”Folkhemmet”. I ett gammalt blogginlägg beskriver han det som kom att ärra Charlie Weimers.

Blå-bruna kristdemokratiska ungdomar bildar nationalistiskt nätverk med Sverigedemokraternas partiprogram som grund, berättade vi”. 

Vi hängde alltså ut ungdomarna och lät Kristdemokraternas partisekreterare komma till studion och ta avstånd. Vilket han gjorde med besked. Han hotade med uteslutning och hela paketet. Bra tv, som det heter”. 

Charlie Weimers i dag:

– Efter att jag blev exponerad i tv vågade jag inte prata för folk på över ett år. Det tog väldigt lång tid för mig att bearbeta. Vi ville då driva en politik för mer assimilering, mindre invandring och större krav på svenskt medborgarskap. Det här var åsikter som i början på 2000-talet var helt off the table och som kunde beskrivas som extrema. 

En vacker dag kommer proppen att gå ur.

Ett av de kontroversiella förslagen han förde fram då – språktest för medborgarskap – ska nu genomföras av en S-ledd regering.

Ironiskt, tycker Charlie Weimers.

– De åsikter jag hade delades av väldigt många runtomkring mig, vanligt folk som man säger. Men de fanns inte alls representerade i de politiska partierna och det tyckte jag var väldigt märkligt. Därför trodde jag att jag kunde göra det här utan att bli helt idiotförklarad. Men läget var inte moget då. 

ÅSIKTSKORRIDOR. ”När man ser att det öppnar upp sig i åsiktskorridoren springer man plötsligt. Däremot är det väldigt få som ställer sig med hackan i Berlinmuren för att försöka få till det där hålet själv”, menar Charlie Weimers. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Tycker M står närmare SD än KD

Charlie Weimers jämför situationen som den var då med den situation som SD står inför i dag: att inga borgerliga partier vill samarbeta med dem, trots att sju av tio borgerliga väljare skulle vilja det. Han menar att det dels kan handla om att man solidariserar sig med partilinjen, men också om den egna positionen och att man ”inte vill bli gossen Ruda i det egna partiet”.

– Det finns en otrolig diskrepans mellan väljares uppfattning och vad partiaktiva säger officiellt. Men en vacker dag kommer proppen att gå ur och du kommer kunna intervjua hur många som helst som säger att ”jo, nog är det självklart att vi ska kunna komma överens med SD”. 

– För när man ser att det öppnar upp sig i åsiktskorridoren springer man plötsligt. Däremot är det väldigt få som ställer sig med hackan i Berlinmuren för att försöka få till det där hålet själv. 

 

 

FRÅN KD TILL SD. ”Det är två i grunden olika partier med två olika bakgrunder. KD ägnade väldigt många år åt att bli en del av borgerligheten, att bli insläppta i värmen. När man väl blev det är man väldigt måna om att behålla den platsen. Jag skulle säga att där har vi en avgörande skillnad. KD vill vara en del av etablissemanget och vi är kritiska mot det”, säger Weimers om de olika partierna. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Om det kommer att bli en samverkan innan eller efter nästa val är han osäker på, men han säger att han tror att det är M som kommer att ta det första steget och att det – om inte tidigare – lär ske efter nästa val. 

– Det kommer att stå klart för allt fler moderater och kristdemokrater att SD är nyckeln till Rosenbad. Och i ett läge där SD, KD och M tillsammans får över 175 mandat kan jag inte i mitt liv se hur M och KD skulle tacka nej till att sätta sig i regering, antingen tillsammans med SD eller där SD är budgetpartner. 

Vilket är det främsta motivet till att M och KD inte bör samarbeta med SD? 

– Jag tror att man är orolig för sina egna väljargrupper. Vad händer med de tre av tio som inte vill det? När man uppger sakpolitiska anledningar håller det inte riktigt. 

Du menar att SD:s historik inte är en faktor? 

– Ja, det är ju... det är frågan om man någonsin ska erkänna att ett parti har förändrats eller inte. SD är i dag ett annat parti än vad det var under 90-talet. Jag hade inte varit sverigedemokrat under 90-talet. Och någon gång så måste ju även andra partier i Sverige kunna tillstå det. Men det är klart att man kan hålla fast vid den förklaringen. 

Vilka står närmst er av M och KD? 

– Jag skulle nog säga att M står närmast på det viset att de, som ett ganska ekonomiskt sinnat parti, är vant att hantera målkonflikter och att fatta beslut om saker även om det gör lite ont. KD har mycket tuffare att hantera exempelvis målkonflikten om förvaltarskap om Sverige och människor som har det svårt i världen. Även om KD i dag är ett bättre parti än för 15 år sedan har man inte fullt ut hängt med i utvecklingen, tycker jag. 

STARTADE I MUF. Charlie Weimers har varit aktiv inom både MUF, KDU, KD och SD. ”Jag har väl ändrat mig fram och tillbaka i vissa frågor. Men jag skulle säga att jag i grunden haft de konservativa övertygelserna intakta och jag gjort mina partival utifrån det var finns störst möjlighet att få genomslag för konservativa idéer”. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Släkten både blå och röd

Charlie Weimers är uppvuxen på Hammarö i Värmland. Båda föräldrarna var småföretagare och under en stor del av barndomen var det mormor och morfar som tog hand om honom. 

De jobbade på fabriken i Skoghall, en av världens största pappersfabriker. De visade honom var arbetarbostäderna låg och var tennisbanan – där bara direktörsbarnen – fick spela. 

– Där är ena sida av min släkt: väldigt röd. Den andra är väldigt blå. Så den blandningen passar alldeles utmärkt för mig just nu, när jag blivit en del av ett parti som är mycket av en kombination av det socialdemokratiska folkhemstänket och det borgerliga tänket om att hårt arbete ska löna sig. 

Du var först aktiv i MUF, sedan KDU och KD – och nu SD. Är det du eller partierna som förändrats? 

– Jag har väl ändrat mig fram och tillbaka i vissa frågor. Men jag skulle säga att jag i grunden haft de konservativa övertygelserna intakta och att jag gjort mina partival utifrån var det finns störst möjlighet att få genomslag för konservativa idéer. Jag närde länge förhoppningarna om att KD skulle ta sig dit, de ville ju först inte ens kännas vid att de var konservativa. Det är fortfarande kontroversiellt att kalla KD för ett konservativt parti. På sina håll är det till och med kontroversiellt att kalla det för ett borgerligt parti. 

Många av M:s väljare går till KD i stället för SD nu. Är du rädd att KD kommer ta era väljare? 

– Jag tror inte det. Jag skulle vara mycket mer orolig om jag vore moderat, för KD håller ju håller på och tar rollen som det kanske piggaste borgerliga alternativet. Men de kommer aldrig att kunna konkurrera med oss i migrationsfrågan. Man är alltför kluven som parti mellan den del som vill ha en väldigt liberal invandringspolitik och den som vill ha en mer restriktiv. De kompromisser som man gör internt i frågan kommer aldrig vara lika handlingskraftiga och tydliga som våra. 

Du lämnade ju KD för SD bland annat på grund av migrationspolitiken. Hur skiljer sig deras migrationspolitik utöver frågan om familjeåterförening? 

– Det som främst skiljer är att SD gjort en långsiktig analys av invandringens djupgående konsekvenser för det svenska samhället. KD pratar om migration enbart i termer om att det ställer kortsiktiga krav på våra välfärdssystem och att det kommer att påverka skattesatserna. Men man stannar där. 

– Med den nygamla lagstiftning vi har nu indikerar prognoser att omkring 30 procent kommer ha islamisk tro i Sverige år 2050. Den som inbillar sig att detta inte kommer påverka Sverige i grunden är orealistisk menar jag. Det resonemang kan jag som sverigedemokrat föra. Hade jag fört det som kristdemokrat hade jag ställts inför skranket. Det är en avgörande skillnad. 

Ser Ebba Busch Thor som en naturbegåvning

Under sin karriär inom KD har Charlie Weimers jobbat nära förre partiledaren Göran Hägglund, bland annat som politiskt sakkunnig. Och under hans år som KDU-ledare var Ebba Busch Thor vice ordförande.

KONSERVATIV. Charlie Weimers blev konservativ redan som tonåring och minns särskilt när han läste den tecknade boken ”Barnens svenska historia” som 9-åring, vilket gav honom ”någon slags förståelse för att historien inte är en rak linje framåt”. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Att KD rört sig mer åt det konservativa hållet nu menar han både handlar om tidsandan och att Ebba Busch Thor blivit partiledare.

– Jag betraktade henne redan då som en framtida partiledare, även om det gick snabbare än vad jag trodde. Hon är en naturbegåvning och har väldigt god kognitiv förmåga, snappar upp saker snabbt och är en kommunikatör av rang. Hon har dessutom lyckats med bravaden att kombinera familjelivet med partiledarskapet. Det är få andra som jag skulle se lyckas med det. 

Varför då? 

– För att det är otroligt svårt. Jag har själv tyckt att det varit svårt att kombinera det här jobbet med att vara pappa. Det sätter en enorm press på familj. 

Varför är konservatism lösningen på våra samhällsproblem? 

– Konservatismen utgår ifrån människan som hon är och inte hur man vill att hon ska vara. Man har en realistisk syn på människans styrkor och tillkortakommanden och drar slutsatser utifrån det helt enkelt. Ta migrationsfrågan och integrationspotentialen: För mig som konservativ är det oproblematiskt att tala om att ett samhälle har en viss integrationspotential. 

– Liberalismen har under många år förnekat betydelsen av kultur som en faktor i integrationen. Och från borgerligt håll betonar man bara arbete som den allena faktorn för integration. Men kolla på Fadimes far: han hade arbete och var formellt välintegrerad. Likväl hade han en kulturell uppfattning som gjorde honom förmögen att döda sin egen dotter. Det säger åtminstone mig att det krävs mer än det materiella och jobb för att vara fullt ut integrerad. Det krävs en kulturell integrering. 

Och hur görs en kulturell integrering menar du? 

– Jag tror det börjar med interaktion. Det sker alldeles för lite interaktion mellan majoritetsbefolkning och minoritetsbefolkning i Sverige. Det beror till stor del på den väldigt stora nivån på invandring vi haft i Sverige. Tittar man på historiskt framgångsrika exempel vittnas det om att de hamnade i en miljö där de kunde lära sig obruten svenska, de kulturella uttrycken, normerna, koderna. Om man inte hamnar i situationer som gör att man utsätts för majoritetsbefolkningens påverkan blir integrationen väldigt svår. Att kraftigt minska på asylinvandringen tror jag är ett viktigt första steg.

Är det lättare att vara konservativ i dag än var det var för 20 år sedan? 

– Absolut, det har blivit ett begrepp som fler och fler gör anspråk på. Så var det inte alls på den tiden. Det ansågs vara något som folk med fäbless för ordensväsende och gamla ritualer tyckte om. Man kunde inte se på konservatism som en syn på samhället som handlade om mänskliga relationer, om gemenskap och allt det här mjuka som det faktiskt handlar om.

– Dessutom har konservatismen förnyats. Det var mer livsstilsbetonat förut. Det här studentikosa, kanske lite kufiga. Man var tvungen att vara klädd på ett visst sätt. Nu kan en konservativ se ut lite hursomhelst. Både tweedkavaj och en vanlig T-shirt med Iron Maiden-tryck på.

– Det har blivit en åsikt som folk ur olika delar av samhället kan anamma.

Charlie Weimers

Ålder: 36. 

Familj: Fru och två döttrar, 3 och 5 år gamla. 

Bor: Bryssel, uppvuxen på Hammarö i Värmland. 

Karriär: Gick med i MUF som 14-åring. Lämnade sedan för KDU, där han var ordförande mellan 2008 och 2011. Arbetade under flera år som politiskt sakkunnig i regeringskansliet hos den förra KD-ledaren Göran Hägglund. Jobbade senast som stabschef hos Lars Adaktusson (KD) i Bryssel. Står nu på valbar plats (nummer 3) på SD:s lista till EU-valet. 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!