Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Teorin kring vapnet efter Leif GW:s fynd

Bild från polisens rekonstruktion av mordet på Olof Palme utanför färgbutiken Dekorima i centala Stockholm.
Kulorna. Foto: Robban Andersson
Olof Palme mördades den 28 februari 1986. Foto: Jan Delden
Polisen testsköt omkring 500 Magnum-revolvrar under utredningen.
Leif GW Persson. Foto: Cornelia Nordström

Efter 30 år kan polisen - via Leif GW Persson - ha fått tag i det vapen som användes för att mörda Olof Palme.

Men brister på kulorna som mördade Palme gör att arbetet med analysen kan bli mycket svår anser Ingemar Krusell, tidigare biträdande spaningschef i Palmeutredningen.

– Jag hoppas ju på det bästa, men man ska veta att det är svårt, säger han.

Samtidigt menar SVT-journalisten Lars Borgnäs att mördaren kan ha behållit mordvapnet - som en trofé.

Palmeutredningen

Vapnet

Polisen har under utredningen provskjutit över 500 magnumrevolvrar för att hitta mordvapnet – utan framgång.

Den vanligaste typen av vapen som används för den typ av ammunition som hittades på mordplatsen är en revolver av typen Smith & Wesson .357.

Stor möda har därför lagts på att hitta revolvrar av denna typ. Tio revolvrar av den typen hade anmälts stulna när Palme mördades - och ett omfattande arbete har lagts på att spåra dessa.

Alla har spårats, förutom det så kallade Suckdorffsvapnet som stals 1977 hemma hos filmaren Arne Sucksdorff i Stockholm. Tjuven har dock hittats, och han hävdar att han sålde den vidare för 2 000 kronor.

Vem köparen blev vet ingen.

Kulorna

Palmes mördare lämnade bara efter sig ett spår: De två kulor som avfyrades från mordvapnet. De hittades på motsatta sidor av Sveavägen i Stockholm.

Kulorna var av typen Winchester-Western .357 Magnum metal piercing, med en kärna av blu och ett hölje av hårdare metall.

Enligt tillverkaren är ammunitionen kraftig nog att skjuta igenom en bilplåt.

Skadorna

De skador som finns på kulorna som

hittades på mordplatsen gör att en analys av kulorna är svårt att genomföra.

"Den ena är någorlunda välbevarad. Den andra, som låg på andra sidan Sveavägen och avlossades mot Lisbet Palme, den har ju slagit i gruset som det hade sandats med så det blev massa spår från kristaller och sådant i gruset."

Kulorna är så pass deformerade att man inte kunnat avgöra om de kommer från samma vapen, säger Lars Borgnäs.

"I den brottsplatstekniska undersökningen står det att ingenting talar emot att det kommer från samma vapen, men det finns inte heller något som talar för att det kommer från samma vapen".

Gärningsmannen

Leif GW Persson har ett långt engagemang i Palmemordet bakom sig - och har tidigare berättat om en potentiell profil av gärningsmannen i SVT:s "Veckans brott".

Enligt GW ska gärningsmannen vid gärningstillfället ha varit i 40-årsåldern och vara drygt 180 centimeter långt.

"Det har man kunnat grunda dels på vittnesmål, dels på kriminaltekniska undersökningar där man sett skottvinkel och så", sa han i "Veckans brott".

Han är också övertygad om att mannen har ett förflutet inom polis eller militär.

"Han är tidigare ostraffad och har mycket god lokalkännedom", har GW tidigare sagt.

Likheterna

Ingemar Krusell, tidigare biträdande spaningschef, berättar om de likheter som finns mellan kulan som Leif GW Persson tog emot i ett anonymt brev 2014 och kulorna som användes för att mörda Palme.

"Det är spåren efter räfflorna i vapnets pipa", har han tidigare sagt.

Locket på från Palmegruppen

Efter Expressens avslöjande har Kerstin Skarp, förundersökningsledare, slagit in en tystnadsmur runt hela mordutredningen.

Ingen av de utredare som Expressen talat med, eller Skarp själv, har velat bekräfta eller dementera uppgifterna.

"De vill inte sprida någon information om att man är tidigare ägare till vapnet på spåren. Om det, hypotetiskt, skulle vara mördaren, skulle det ju göra att de kan sopa igen spåren. Det vill man till varje pris undvika", säger Lars Borgnäs.

NFC

Vapnet som Leif GW Persson under stort hemlighetsmakeri ska ha tagit emot ska senare ha skickats på analys till NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping.

Men där säger man sig inte ha hört något om en inlämnad Palmerevolver.

"Nej, det har jag inte", sa Lena Hallberg Holmér, chef för NFC:s kemi- och tekniksektion som vapenlaboratoriet lyder under, tidigare.

NOA

Nationella operativa avdelningen, NOA, är en avdelning inom polismyndigheten som inrättades i januari 2015. Då ersatte den det tidigare Rikskriminalpolisen.

NOA leder polisens operativa verksamhet och kan besluta om insatser och resursförstärkningar runtom i landet.

Ansvarar för bland annat nationella insatsstyrkan och polisflyget och hanterar polisens kontakter med Säpo, Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt.

Leif GW Persson

Leif GW Persson har ofta tyckt till om Palmeutredningen. I Perssons kriminalroman "Faller fritt som i en dröm" från 2007 kretsar handlingen till Palmeutredningen och den fiktive rikskriminalchefen Lars Martin Johanssons försöka att lösa mordet.

I en krönika i Expressen våren 2011 riktar han hård kritik mot Palmeutredningen och liknar den vid ett "hönshus där räven just smitit in".

Snart 30 år har gått sedan mordet på statsminister Olof Palme den 28 februari 1986.

Över 250 hyllmeter utredningsmaterial finns i arkivet - och ännu finns ingen gärningsman i sikte.

Men i helgen före jul tycks utredningen och jakten på gärningsmannen ha tagit en helt ny vändning.

Det misstänkta mordvapnet ska nämligen, under gedigen polisbevakning, ha överlämnats i Göteborg från en anonym tipsare till polisprofessor Leif GW Persson.

Överlämnandet tar egentligen sin början i slutet av 2014, när GW fick en avlossad kula i ett anonymt brev.

Det var en patron av typen 357-kalibrig Magnum Winchester-Western metal piercing. Det är samma patron som ska ha använts vid mordet på Olof Palme.

Troligtvis samma kaliber

Den överlämnades personligen av GW till polisens utredare, som i sin tur skickade den på analys till NFC (Nationellt forensiskt centrum).

Analysen ska, enligt GW, ha visat att kulan har vissa spårkaraktäristiska som hos de två kulor som dödade Olof Palme.

Det innebär att revolverkulan som GW fick troligtvis är från ett vapen av samma typ och kaliber som användes för att skjuta Palme, enligt GW själv.

I slutet av november 2015 efterlyste GW ny kontakt med den anonyma tipsaren - och Expressen erfar att polisprofessorn har fått napp.

Kontakt har skett mellan de två, och i helgen överlämnades ett vapen till Leif GW Persson. Det skedde under stort hemlighetsmakeri i Göteborg. Leif GW Persson ska personligen ha tagit emot vapnet - därefter överlämnades det till NFC där kulan tidigare har analyserats.

Tidigare har Leif GW Persson sagt att om utredarna får tag i mordvapnet är det "ett spaningsgenombrott".

Men det finns en baksida - även om vapnet har hittats, menar flera som Expressen har talat med.

Lars Borgnäs.

– Den stora frågan är om man kommer att kunna fastställa att det faktiskt rör sig om mordvapnet, säger Lars Borgnäs, journalist på SVT som bland annat skrivit två böcker om mordet på Olof Palme.

Hans farhåga är att kulorna som hittades vid mordplatsen är i så dåligt skick att de inte kommer gå att jämföra med det vapen som nu ska ha överlämnats.

– Kulorna som hittades vid mordplatsen var så svårt förstörda och i så dåligt skick när de omhändertogs att det kommer bli svårt att knyta dem till något vapen.

Borgnäs tror att det i slutändan kommer att bli en fråga om olika "sannolikhetsgrader".

– Det kommer aldrig gå att säga med full säkerhet att det här är mordvapnet. Den kan finnas en viss grad av sannolikhet, men så länge det inte är fastslaget till hundra procent är det inte något större steg framåt rent krasst.

"Ett enda stort frågetecken"

Han får medhåll av Ingemar Krusell, som tidigare var biträdande spaningschef i Palmeutredningen och även han ser att kriminalteknikerna har ett tufft arbete framför sig.

Ingemar Krusell. Foto: Anna Rut Höglund

Krusell deltog under sin tid på Palmegruppen i ett sammanträde med de tyska vapentekniker som analyserade de två kulor som hittades vid Sveavägen.

– De konstaterade redan då att även om vi skulle hitta mordvapnet så skulle det bli väldigt svårt.

Även tekniker i USA ska ha dragit samma slutsats - och det var illavarslande för hela utredningen, berättar Krusell.

– Det är de väl medvetna om i gruppen nu också, gissar jag.

Analysen blir mycket svår.

– Det här är ett enda stort frågetecken, faktiskt.

Han berättar att Palmegruppens arbete kommer att gå ut på att provskjuta vapnet.

– Man avlossar ett skott med vapnet med likvärdig ammunition som den man hittade på mordplatsen. Sen undersöker man kulorna i ett elektronmikroskop och ser om det finns överensstämmelser i reporna, i de längsgående spåren, på kulorna som fastnat och de som hittades på mordplatsen.

Men det kan alltså bli problematiskt, eftersom kulorna på mordplatsen var deformerade och i dåligt skick.

– Jag är skeptisk till det här, det är jag. Jag hoppas ju på det bästa, men man ska veta att det är svårt.

"Det är ett svårt arbete"

Även Lars Borgnäs, som intresserat sig mycket för utredningen om mordet på Palme, är kritisk.

– Det är ett svårt arbete. Det mesta talar väl emot att man kommer att kunna göra ett entydigt och definitivt utlåtande.

Om polisens utredare lyckas knyta vapnet till kulorna på mordplatsen, och därmed till mordet på Olof Palme, är inte det heller att betrakta som någon större framgång, enligt Ingemar Krusell.

– Då återstår ju att spåra det här vapnet 30 år bakåt i tiden. Hur många mellanhänder det här vapnet haft sedan mordet går ju bara att spekulera i, det vet vi ingenting om.

Lars Borgnäs gissar att utredarna har mycket möda framför sig.

– Men det är klart att det är intressant ändå. Det är ju bara att börja tänka: "Varför kommer ett mordvapen till polisen, 30 år efter brottet?" Det är väldigt intressant.

Leif GW Persson. Foto: Cornelia Nordström

Han tror att en eller eventuellt flera gärningsmän behållit vapnet som ett slags trofé, och att det nu verkar ha kommit i andra händer.

– Det normala vore annars att man till varje pris skulle försöka förstöra vapnet.

Varför tror du att vapnet finns kvar?

– Det kan vara en krets eller en person som sett det här dådet som en väldigt stor och berömvärd handling, utifrån sina synpunkter. Då kan det kännas som en trofé, som en påminnelse om att man har utfört en historisk handling.

Även Leif GW Persson har fört fram teorin om att mördaren sparat mordvapnet som en trofé. Han har berättat om detta i programmet "Veckans brott" i SVT, under ett av många specialavsnitt om Palmemordet som gjorts där.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!