Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Teorierna kring fynden på Estonia: ”Något vasst ”

Estniska haverikommissionen har gjort nya fynd.
Instrumentet som ska ta fram detaljerade bilder på vraket av Estonia. En operatör och medlemmar av estniska haverikommissionen tittar på bilderna som i det här fallet inte föreställer de nya fynden.
Foto: STEFAN JERREVÅNG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Estonias bogvisir bärgas efter katastrofen.
Foto: JAAKKO AVIKAINEN / AP TT NYHETSBYRÅN

De nya fynden från Estonia förbryllar experterna.

Två långsmala revor på över tio meter – den stora frågan är om de vågräta eller lodräta.

På måndagen bekräftade René Arikas, chef för den estniska haverikommissionen, att två nya skador hittats akterut på Estonias styrbordssida. De två revorna är 10-15 meter långa och ungefär en decimeter tjocka, enligt överlevaren och anhörigrepresentanten Rolf Sörman.

Dykningarna på Estonia sker efter att dokumentären ”Fyndet som förändrar allt” av filmaren Henrik Evertsson visat att två lodräta hål återfunnits på skeppet.

Huruvida de nyupptäckta sprickorna är vågräta eller lodräta har stor betydelse för hur de ska tolkas, enligt experter. Hittills har haverikommissionerna inte gått ut med den informationen.

”Kan röra sig om sabotage”

Om de är horisontella kan det tyda på att skeppet skadats innan det sjönk, enligt Anders Ulfvarson, professor emeritus vid Chalmers. Han tror dock inte att de skett av en explosion.

– Så det här skulle ju kunna indikera att något vasst skurit Estonia uppe på ytan, kanske en container, eller som jag har trott tidigare – bogvisiret, eller som vissa andra tror, att det skulle röra sig om sabotage, säger han till DN.

Om de däremot är lodräta kan de ha uppstått om fartyget böjdes när det slog i botten, enligt honom. Den teorin tror Olle Rutgersson, pensionerad professor i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, är mer sannolik än att de skett vid ytan.

– Det måste ha landat på en sida och då kan krafterna som dämpar farten böja fartyget, och då kan det bli sprickor i plåten, säger han till Expressen.

Evertsson: ”För tidigt för slutsatser”

Henrik Evertsson, som i sin dokumentärfilm filmade vraket, skriver i ett mejl till Expressen att han har svårt att kommentera de nya fynden:

”Jag är inte inblandad och ej heller helt informerad. Det är för tidigt att dra några slutsatser av de undersökningar som nu pågår, men med sofistikerad apparatur och vetenskaplig metodik kommer vi nog att få mer nyheter vartefter deras undersökningar fortskrider.”

Rätten menar att Estonialagen inte är tillämplig.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.