Talibanerna tar över: ”Fel av Sverige att dra sig ur”

Talibanerna tar över större områden i Afghanistan.
Utredaren Tove Tingsgård (S) riktade kritik mot den svenska insatsen i Afghanistan.
Foto: GRATISBILD RIKSDAGEN
Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson (V), fördömer Sveriges Afghanistan-insats av ideologiska skäl.
Foto: RIKSDAGEN
Sten Tolgfors, tidigare försvarsminister (M), säger att de svenska soldaterna gjorde nytta.
Foto: Henrik Sundbom
Jerker Westdahl, pensionerad överstelöjtnant, tycker att Sverige borde stanna i Afghanistan ”en generation eller två”
Foto: PRIVAT
Afghanistan-veteranen Per Snell säger att det var fel av Sverige att dra sig ur.
Foto: PRIVAT
Kung Carl XVI Gustaf inspekterar den svenska styrkan vid den svensk-finska huvudcampen Camp Northern Lights i Mazar-e Sharif i Afghanistan.
Foto: ATTE LONKARI / FINSKA FÖRSVARSMAKTEN / TT NYHETSBYRÅN
Fotot kommer från ryska försvarsmyndigheten, som nu tränar i sambarbete med försvaret i Uzbekistan med anledning av det upptrappade läget i Afghanistan.
Foto: AP / AP TT NYHETSBYRÅN
En afghansk militär under patrull vid gränsen till Herat, där militären drabbat samman med talibaner.
Foto: JALIL REZAYEE / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
1 / 9

Internationella styrkor lämnar Afghanistan och talibanerna har startat en kraftfull offensiv för att återta makten.

Mer än 7 000 svenska soldater deltog i den Natoledda insatsen för att ge säkerhet till landet – och ser nu hur kriget flammar upp igen.

– Det är en extremt tråkig utveckling, det är fel av Sverige och andra länder att dra sig tillbaka, säger Per Snell som tjänstgjorde i Afghanistan 2011.

Han och många veteraner ser det svenska deltagandet som värdefullt även om man inte nådde uppsatta mål, medan vänsterkritiker har fördömt det som ”en skamfläck för Sverige”.

De sista svenska soldaterna kom hem från Afghanistan i maj i år – och de sista trupperna från USA och Nato väntas ha lämnat det krigshärjade landet den 31 augusti.

Samtidigt har de islamistiska talibanerna trappat upp sin offensiv och är på väg att ta över delar av landet. Den afghanska regeringen i huvudstaden Kabul väntas få mycket svårt att stå emot angreppet utan internationellt stöd, anser de flesta bedömare.

”Lämnar för tidigt”

Svenska Afghanistanveteraner ser ett talibanskt maktövertagande som dödsstöten för de små framsteg vad gäller kvinnors ställning, frihet och demokrati som trots allt har gjorts under skydd av den internationella Natoledda insatsen. Flera anser att de utländska styrkorna, också Sveriges, lämnar landet ”för tidigt”.

– Det är bara en tidsfråga innan talibanerna tar över, de afghanska regeringsstyrkorna kan inte stå emot. Då är vi tillbaka på ruta ett. Vi skulle ha behövt stanna i Afghanistan ytterligare en generation eller två, säger Jerker Westdahl, 65, pensionerad överstelöjtnant som tjänstgjorde i Afghanistan för tio år sedan.

 – Den svenska insatsen har kostat mycket i form av pengar, material och fem svenska människoliv. Vi har gjort nytta för afghanska flickor som fick utbildning, för människor som fick ett någorlunda drägligt liv. Men för att nå full effekt skulle vi ha varit mera uthålliga och stannat mycket längre, säger han.

Över 7 000 svenskar

Sverige inledde sin insats i Afghanistan vid årsskiftet 2001–2002 genom att skicka soldater till internationella styrkan Isaf. Som mest ingick runt 1 000 soldater i den svenska styrkan och sammanlagt tjänstgjorde fler än 7 000 på den svenska basen Camp Northern Light fram till 2014, då den överlämnades till den afghanska staten.

Isaf avvecklades 2014 och under senare år har Sverige haft färre än 50 soldater på plats i Afghanistan. De sista 16 svenskarna kom hem den 25 maj i år.

Sveriges insats i Afghanistan fick skarp kritik i en statlig utredning som lades fram 2017. Den nådde inte mål som förbättrad säkerhet och minskad fattigdom i landet, men bidrog till bättre utbildning och hälsa, särskilt för kvinnor och flickor. Detta enligt utredaren Tone Tingsgård, tidigare riksdagsledamot (S).

Den svenska styrkan kostade upp till 27,5 miljarder kronor från 2002 fram till 2014, då huvuddelen av svenskarna drogs tillbaka. Insatsen präglades av brist på samordning och samsyn, enligt utredningen. De flesta mål uppnåddes inte, men verksamheten i Afghanistan var en god övning för Försvarsmakten, säger utredaren.

”Inte så bra som vi hoppades”

I dag anser Tone Tingsgård att det svenska engagemanget var ett viktigt försök att förbättra situationen även om resultatet inte alltid blev det önskade.

– Det gick inte så bra som vi hoppades men det var värt att försöka. Det hände en del positiva saker, det fanns tider när det var bättre för flickor och de fick gå i skolan. Och Försvarsmakten och Sida lärde sig mycket, säger hon och fortsätter:

– Det är oerhört sorgligt det som händer just nu. Det ser ut som att talibanerna har kontroll över viktiga områden. Afghanistan är ett komplicerat land med en tragisk historia, det finns så mycket hämndbegär och känslor.

Den politiska debatten har rasat ända sedan Sverige började skicka trupper till Afghanistan 2002. Vänsterdebattörer fördömde den i kraftiga ordalag redan från början, främst för att den internationella insatsen leddes av USA och Nato. 

”Skamfläck för Sverige”

”Det svenska deltagandet är inte bara ett misslyckande. Kriget är också en skamfläck för Sverige ... ett sorgligt kapitel i Sveriges historia. Sverige har deltagit i ett nykolonialt krig i Asien”, heter det 2020 i en debattartikel i Svenska Dagbladet, undertecknad av bland andra tidigare försvarsministern Thage G Peterson (S) och tidigare ärkebiskopen KG Hammar.

– Vi var emot den svenska insatsen i Afghanistan hela tiden. Det är en ideologisk fråga. Vi ställer oss aldrig bakom militära insatser som leds av Nato, det finns också ekonomiska intressen i den typen av insatser, säger Hanna Gunnarsson, försvarspolitisk talesperson (V), i dag.

– Afghanistan är i mycket stort behov av civilt bistånd, inte militärt, säger hon.

Samtidigt debatterar tidigare försvarsministen Sten Tolgfors (M) Afghanistanfrågan på Twitter. Han skriver att det inte räcker med civilt bistånd utan också behövs militära insatser för att skapa ”utveckling eller demokrati”.

”Kommer att utkräva hämnd”

”De svenska soldater som tjänstgjorde i Afghanistan kan nu se konkreta bevis på nyttan de gjorde för civilbefolkningen ... visas av vilket annorlunda och mycket farligare land Afghanistan blir för civila utan ISAF, RSM och militärt säkerhetsstöd”, skriver Tolgfors.

Per Snell, 34, deltog i den svenska styrkan i Afghanistan 2011. Han ser dagens utveckling som kulmen på en process som startade när de internationella trupperna började dras tillbaka för flera år sedan.

– Talibanerna är på väg tillbaka och kommer att utkräva hämnd. Det är en komplex konflikt så man måste ha det långa perspektivet, inget man löser på 15–20 år. Så den internationella styrkan, också Sverige, skulle ha behövt stanna mycket längre, säger han.

Afghanistanexperten om de brutala filmerna.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.