Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Sylvia, 80, arbetar för att överleva

Sylvia växte upp under kriget, och det var tufft. Foto: Andreas Häggström
Hon önskar att hon hade råd med internet, för att lära sig nya saker. Foto: Andreas Häggström
Men det är ont om pengar. Sylvia tvingas arbeta i en matbutik vid snart 80 års ålder. Foto: Andreas Häggström
"Den dagen jag inte orkar längre svälter jag väl ihjäl", säger hon. Foto: Andreas Häggström

LONDON. De konservativa i Storbritannien har fått kritik för sin äldrepolitik.

Snart 80-åriga Sylvia Meek är en av kritikerna.

Hon arbetar extra i en matbutik för att kunna överleva.

– Den dagen jag inte orkar längre svälter jag väl ihjäl, säger hon.

Sylvia Meek sitter på ett kafé i nordvästra London, som hon ofta gör, och dricker en kopp te. Ibland blir det två eller tre koppar om tiden tillåter.

Hon fyller 80 år i år.

Man skulle kunna tro att Sylvia sitter och njuter av livet som pensionär, men faktum är att hon fortfarande arbetar.

För att få livet att gå ihop är Sylvia tvungen att arbeta extra i en lokal matbutik.

– Jag måste ordna drygt 6 750 kronor i månaden. Och för att lyckas med det måste jag jobba på mataffären, och resten får jag från pensionen, säger hon.

 

LÄS MER: Din guide till valet – så tycker de olika partierna 

 

Pensionen ligger på 140 pund, drygt 1 570 svenska kronor, i veckan.

– Men det är fortfarande inte tillräckligt mycket. Jag får 4 000 kronor genom jobbet, sedan måste jag hitta resten i pensionen och på annat håll. Och det ska jag sedan betala gas, el och mat för också, säger Sylvia och suckar.

– Fattigdomen i det här landet… bara för att en person går omkring och ser ren och hel ut betyder det inte att saker står bra till, fortsätter hon.

En dag kanske du inte har energi nog för att arbeta. Vad händer då?

– Ja, den dagen jag inte orkar längre svälter jag väl ihjäl.

Det är dags för val. Kommer du att rösta?

– Det finns ingen som är värd att rösta på. De är, vad man säger, karriärpolitiker. Så fort de är inne i systemet glömmer de bort. Det är sant! Jag kommer att rösta, men jag har inte bestämt mig för vem än. Men det är inte mycket att välja mellan. Corbyn har ingen aning om vad han sysslar med, och ingen erfarenhet.

Sylvia får vända på kronorna. Foto: Andreas Häggström

Kritisk mot äldrepolitiken

Under våren har de konservativas gap gentemot oppositionspartiet Labour, med just Jeremy Corbyn i spetsen, minskat rejält. Ett ras kom när det blev känt att premiärminister Theresa Mays parti planerar att begränsa den statliga pensionen, samt göra nedskärningar i det sociala skyddsnätet för bland annat äldre. Tories ville dels att de som behöver vård ska betala det ur värdet av deras bostäder, med risk att förlora alla sina tillgångar.

Förslaget togs snabbt tillbaka efter kritik.

– Så som de konservativa behandlar de äldre här… det är en skam. Jag önskar att någon kunde uppmärksamma hur de behandlar pensionärer i det här distriktet av London. Det är en riktig skam, säger hon.

Har det blivit värre?

– Ja.

"Jag har alltid sagt att det blir ett tredje världskrig"

I tre år har Sylvia, som sedan tidigare överlevt en cancersjukdom, väntat på att få genomgå en starroperation men det blir aldrig av. I stället får unga personer som kanske inte har betalat en krona i skatt vård på en gång, säger hon.

Hon är orolig över utvecklingen i Europa. Spänningarna ökar, och det märks i Storbritannien. Därför stöttar hon Brexit.

– Jag har alltid sagt att det blir ett tredje världskrig.

Jaså?

– Jag växte upp under andra världskriget, så jag vet hur det är. När jag var fem år gammal mjölkade jag kor för vårt hus i London bombades sönder, så vi fick flytta ut på landet, jag och min bror. Så fort vi var gamla nog att säga ”snälla" och ”tack" fick vi hjälpa till på gården för det fanns inga karlar kvar, de hade allt försvunnit ut i krig.

Och dina föräldrar?

– Min pappa jagade kvinnor och lämnade min mamma med två barn, och allt vi hade var tio shilling i veckan att överleva på.

Sylvia är frispråkig, och stör sig på dagens ungdomar. Foto: Andreas Häggström

Upplevt krig och terror

Sylvia säger att hon fick en tuff start på livet, och att det mesta pekar på en tuff avslutning också.

Vi kommer in på kriget igen.

– Jag föddes i en del av norra London, Finchley, där det fanns en tågbro över huvudgatan. Tyskarna försökte spränga bron för den användes för att föra in varor och gods till London. Och det var då som huset bredvid vårt bombades.

 

LÄS MER: Allt du behöver veta om valet i Storbritannien 2017 

 

På grund av osäkerheten i London tog Sylvias mormor med henne och hennes bror till Wiltshire i sydvästra England.

– Och då var vi tillbaka bland militärer. För vi bodde 1,6 mil från Salisbury och det var där de tränade inför Normandie.

Du fick alltså se det med egna ögon.

– Precis som jag såg IRA spränga orkestern i Regents Park 1982. Men det är en del av livet.

Trött på den yngre generationen

Snart är det dags för Sylvia att arbeta ett pass i matbutiken igen.

– Jag är den näst äldsta i regionen som arbetar. Och det är inget enkelt jobb, det är tufft. Det kommer in ungdomar som ska göra samma jobb men de går bara runt och låtsas vara upptagna. Det är sorgligt och gör mig trött bara att se ungdomar i dag, att se dem försöka arbeta. Jag gör dubbelt så mycket arbete som dem. Jag gör ett åttatimmarsskift på fyra timmar ungefär, säger Sylvia irriterat.

Innan hon plötsligt byter ämne.

– Men jag kan i alla fall använda en dator, säger hon.

Jaså. Har du till exempel Facebook?

– Nej, tyvärr kan jag inte internet, för jag har inte råd med det. Jag skulle älska att ha internet för att lära mig saker. Så jag går till biblioteket i stället.

Det finns en kvinna i Sverige, Dagny Carlsson, 105 år, som har en blogg och lär personer som du att använda datorer och internet. Du får kontakta henne.

– Det är ju helt fantastiskt. Men i Sverige är ni så mycket mer framåt än Storbritannien. Men men, sådant är livet.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!