Förra veckan instiftade Ryssland nya lagar som innebär att journalister riskerar fängelsestraff om man sprider vad Kreml uppfattar som ”fejkinformation” om kriget i Ukraina.
Flera storas medieorganisationer valde då att ta hem sina korrespondenter på plats, bland annat SVT. Men nu har brittiska BBC ändrat sig och låter sin korrespondent Steve Rosenberg rapportera från Ryssland som vanligt.
BBC:s ledning tog beslutet efter att ha avvägt riskerna för sina journalister mot ”det brådskande behovet att rapportera från Ryssland”, skriver man i ett pressmeddelande.
Men på SVT är korrespondent Bert Sundström nu i Stockholm. Även utrikesreporter Carl Fridh Kleberg har lämnat landet.
Och den tidigare Rysslandskorrespondenten Elin Jönsson, som håller på med en dokumentärserie om just Ryssland för SVT och skulle åkt till Moskva i mars, måste arbeta med annat.
– Det känns jättetråkigt. Jag hoppas att det kommer uppstå möjligheter ändå för det känns otroligt viktigt att rapportera från Ryssland nu, säger hon.
”Skulle vara en katastrof”
Erfarna Elin Jönsson, 48, reste till Ryssland första gången 1991 som utbytesstudent.
Hon skrev boken ”Konsten att dölja en massaker” efter att bevakat övergrepp och död i Uzbekistan 2015.
Elin Jönsson har följt hur BBC nu väljer en annan väg än Sveriges public service.
– Det är en stor risk som personen tar att bli åtalad, gripen och fängslad, eftersom det är uppenbart att Ryssland är helt rättslöst just nu, säger Elin Jönsson. De gör vad de vill. Det finns inget som säger att Ryssland inte skulle gripa en journalist för deras rapportering även om det är en utlänning.
– Man kanske letar anledningar att deportera journalister nu också. Och då kan man drabbas av inreseförbud för lång tid framåt. För mig skulle det vara en katastrof... Ryssland betyder väldigt mycket för mig. Jag blev journalist för att kunna rapportera om Ryssland, säger Jönsson.
Hon hoppas att SVT snart kan ta ett annat beslut.
– Jag tycker att det var rätt beslut att ta när det gjordes, i det läget, sedan kan man alltid prova och utvärdera det efter ett tag. Man måste ta det lugnt och se vad som händer. Men generellt tycker jag att det är extremt viktigt att bevaka Ryssland och framför allt är det viktigt att nyansera bilden av ryssarna nu så att vi inte får ett rysshat som riktar sig mot människorna där.
SVT avlyssnades
Elin Jönson var övervakad då hon arbetade som SVT korrespondent i Ryssland.
– SVT hade problem med avlyssning under tiden jag var korrespondent där. Sedan vet jag inte alla detaljer för det har de inte ens berättat för mig. Men jag har alltid haft mycket märkliga problem, kan jag säga, som återuppstått hela tiden trots att vi försökt få bort dem.
– Redigeringsdatorer som bara plötsligt släcks ned hela tiden. Så byter vi dator så går det en vecka så börjar den bete sig på samma sätt, och det kommer upp en massa konstiga meddelanden på hela skärmen. Telefonsamtal som bryts exakt hela tiden. Trakasserier. Vi upplevde ofta att vi vare filmade och skuggade när vi jobbade, säger hon.
Rysslandkorrespondent Bert Sundström, 63, är en av SVT:s mest rutinerade journalister. Han var korrespondent i USA på 1990-talet och har också rapporterat från flera stora nyhetshändelser. När han bevakade den arabiska våren 2011 blev han knivskuren och misshandlad i centrala Kairo.
Sundström vill inte bli intervjuad om situationen i Ryssland.
Men i onsdagens ”Aktuellt” talade Sundström, som har rysk hustru, om frustrationen över att inte få rapportera för tv-tittarna som vanligt.
– Det känns väldigt märkligt. Jag känner att jag ska vara där. Det är ju där jag brukar vara, säger han.
”Ilsk på Putin”
I ”Aktuellt” får Bert Sundström frågan om han känner en ”personlig sorg” över detta.
– Sorg är kanske att ta i, men en oerhörd frustration att jag inte kan vara där och göra det jag tycker att jag borde få göra, säger han. Men det är klart att det gör ont. Det finns en massa människor som jag känner också som sitter fast i det här. Och jag kan inget göra för att stötta dem.
– Jag blir ilsk på Putin och vad han har ställt till med, säger Bert Sundström.
Pia Bernhardson, utrikeschef på SVT, förstår sin Rysslandskorrespondents frustration.
– Ja! Ja, det är klart! Jag delar den frustrationen. Självklart! Det finns ett enormt journalistiskt behov av att vara på plats i Ryssland, men man måste också väga det mot medarbetares säkerhet och möjligheten att faktiskt rapportera efter de kriterier som vi sätter upp för en saklig journalistik. Man kan ju vara på många ställen, men inte kunna jobba på ett meningsfullt sätt, säger hon.
SVT samarbetar med EBU och en organisation som heter International News Safety Institute när de nu överväger om de ska återvända till Ryssland.
– Den här lagen är extremt olustig, men i första hand för ryska journalister, säger Pia Bernhardson.
– Så som jag läser den gäller den journalistik på ryska och inte på andra språk. Men det finns ändå en del kring detta som man behöver analysera innan man känner sig trygg med ett beslut att återvända till Moskva för SVT:s del, säger hon.
Kan ni vara säker på att lagen bara gäller rysktalande rapportering?
– Det är frågan, vad kan man vara säker på i dagens Ryssland? Det är en sak vad lagtexten formellt säger, sedan måste man göra en allmän politisk bedömning. Putin har ju överraskat hela världen så det är svårt.
Inte heller Sveriges Radio har kvar sina korrespondenter på plats i Ryssland.
Ginna Lindberg, utrikeschef på Ekot, tidigare själv utrikeskorrespondent i USA mellan 2007 och 2013 , tycker att den nya lagen är ”djupt oroande för journalistiken, både för utländska korrespondenter och för ryska oberoende medier”.
– Vi följer utvecklingen noga och gör bedömningar utifrån analys av risker och säkerhetsläge, säger hon. Just nu kan jag tyvärr inte säga när vi har reportrar på plats i Ryssland igen. Det är frustrerande att inte kunna vara där, och det finns flera utmaningar med det. Att få personer i Ryssland att ställa upp och öppet berätta om det som händer kan vara en svårighet till exempel.
