Turkiet har ställt en rad krav för att godkänna Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. Ett av kraven är att Sverige utlämnar ett antal turkiska medborgare som Turkiet pekar ut som terrorister.
I ett möte om den svenska Natoansökan i Ankara den 5 oktober upprepade Turkiet sitt krav avseende ett antal av de utpekade terroristerna. Det rapporterade bland andra regeringstrogna turkiska tidningen Daily Sabah.
Den svenska Riksåklagaren har nu yttrat sig till Högsta domstolen om två av de män som ska ha nämnts vid mötet.
Båda anklagas av Turkiet för samröre med Gülenrörelsen, som givits skulden för försöket till statskupp sommaren 2016.
Anklagelsen: Laddade ner mobilapp
Den ene är i 40-årsåldern och bosatt i Dalarna. I Turkiet är han häktad i sin utevaro, misstänkt för att ha varit med i en väpnad terroristorganisation med brottsdatum den 1 december 2016.
Han uppges ha laddat ner den krypterade mobilappen Bylock, som också ska ha använts av ledande företrädare för Gülenrörelsen. Han ska också ha deltagit i nätverkets möten.
Mannen förnekar brott. I Sverige har han fått permanent uppehållstillstånd och status som flykting.
Enligt Riksåklagaren är de handlingar som mannen anklagas för inte brottsliga enligt svensk lag. Dessutom riskerar han förföljelse vid ett återvändande till Turkiet på grund av att han där tillskrivs en politisk uppfattning som oppositionell.
”Med hänsyn till att hinder för utlämning föreligger är förhandling i Högsta domstolen inte nödvändig”, skriver Riksåklagaren i sitt yttrande.
Riksåklagaren: Riskerar förföljelse
Den andre mannen är i 45-årsåldern och bor i Stockholmstrakten. Även han pekas ut som Gülenanhängare. Mannen dömdes år 2016 i Turkiet för medlemskap i en väpnad terroristorganisation. Hans brott var att ha använt mobilappen Bylock och därigenom ingått i ett kommunikationsnätverk i Gülenrörelsen.
Domen vann laga kraft år 2019.
Av den svenska utredningen i ärendet framgår att han förnekar brott. Han har varken varit medlem eller sympatiserat med Gülenrörelsen, utan bara tyckt att deras skolor har varit bra för hans barn, säger han.
Efter att ha suttit häktad ett år i Turkiet försattes han på fri fot med anmälningsplikt och utreseförbud. När han insåg att även hans fru och döttrar var brottsmisstänkta beslutade sig familjen för att fly ur landet, uppger mannen.
Han har ett treårigt uppehållstillstånd och flyktingstatus i Sverige.
Riksåklagaren konstaterar även i hans fall att användningen av en mobilapp inte är ett brott i Sverige, även om appen skulle ha kopplingar till en viss organisation. Dessutom riskerar han förföljelse eftersom turkiska myndigheter ser honom som anhängare till Gülenrörelsen.
Inte heller i hans fall anser Riksåklagaren att en domstolsförhandling är nödvändig.
