Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ministern: ”Varför ser de inte hela bilden?”

Sverige spelade en aktiv roll i FN-säkerhetsråd för att få FN-sanktionerna mot Eritrea lyfta.

Förhoppningen var att det också skulle leda till en överenskommelse om att släppa Dawit Isaak.

I Martin Schibbyes bok ”Jakten på Dawit” beskriver UD:s kabinettssekreterare Annika Söder den svenska strategin.

– Det var så man gjorde för att få ut mig och Johan från Etiopien, säger Martin Schibbye.

Dawit Isaak har suttit fängslad utan rättegång i Eritrea i över 6 500 dagar nu. Det var morgonen den 23 september 2001 som han greps.

Scenen där han grips en morgon i Asmara inleder ”Jakten på Dawit”, journalisten Martin Schibbyes nya bok om Dawit Isaak. Han satt själv inspärrad i ett fängelse i Etiopien med fotografen Johan Persson i över ett år.

Schibbyes jakt på Dawit Isaak

• ”Jakten på Dawit” av Martin Schibbye ges ut av förlaget Offside Press och finns i handeln från onsdag 14 augusti.

• Schibbye har varit engagerad i kampen för Dawit Isaak under lång tid. Expressen och Blankspot har sampublicerat flera reportage från Eritrea av Schibbye och fotografen Johan Persson.

• Den kritikerhyllade boken ”438 dagar”, som Schibbye skrev tillsammans med Johan Persson om tiden i etiopiskt fängelse 2011-2012, har filmatiserats och får biopremiär 30 augusti. Där ses Gustaf Skarsgård i rollen som Schibbye och Matias Varela som Persson.

• Schibbye är en av grundarna av Blankspot, som gör kvalificerad utrikesjournalistik i samverkan med sina läsare. 

Expressen kan i dag publicera ett exklusivt utdrag ur boken. En medfånge som delade cell med Dawit Isaak berättar om tiden tillsammans med honom.

– Det var ett hoppfullt möte, säger Martin Schibbye. Han satt 13 år i fängelse och det visar att det går att klara så lång tid i ett eritreanskt fängelse.

– Det gav också en hoppfull bild av hur Dawit Isaak klarat sin fångenskap.

Men det har gått många år sedan det kom något bekräftat vittnesmål om var Dawit Isaak befinner sig eller hur han mår. Han är 54 år nu. Hans familj – och han har även släkt kvar i Eritrea – tillåts inte träffa honom.

På svenska UD är man dock övertygad om att Dawit Isaak fortfarande är vid liv.

– Den sammantagna bilden gör att vi ganska säkert kan säga att han är vid liv, säger Sveriges förra Eritreaambassadör Per Enarsson i boken.

Martin Schibbye träffade tidigare i år honom och UD:s kabinettssekreterare Annika Söder och de berättade där för första gången hur den svenska strategin sett ut de senaste fyra, fem åren.

Det har varit mindre av hot och sanktioner och mer av kontaktsökande. Inte minst har Sverige ansträngt sig för att försöka hjälpa till att lösa den viktiga gränskonflikten mellan Etiopien och Eritrea och de FN-sanktioner som infördes mot Eritrea 2009.

Martin Schibbye.Foto: ALEX LJUNGDAHL

Ministern: ”Enskilda öden”

Det är också precis vad Eritreas justitieminister Fozia Hashim efterlyste när Martin Schibbye intervjuade henne i Asmara. Så här säger hon i boken:

– Varför tittar omvärlden så mycket på enskilda öden, varför ser de inte hela bilden? I stället för att diskutera en individ borde Sverige och Eritrea som två nationer lösa de grundläggande problemen: Vad händer med gränskonflikten med Etiopien, vad händer med sanktionerna?

Intervjun gjordes i december 2017 och de frågorna har nu blivit lösta. De gamla ärkefienderna Etiopien och Eritrea slöt ett fredsavtal 2018 som löste gränskonflikten. FN hävde sanktionerna mot Eritrea i november 2018.

Det var just Sverige som under sin tid i FN:s säkerhetsråd tog initiativ till att föra upp sanktionsfrågan på agendan och få dem avskaffade.

– Eritrea har sett vad vi gjort i det bilaterala samarbetet och att vi även tog tag i sanktionsfrågan redan innan förändringen i Etiopien, eftersom vi kommit fram till att det inte fanns något skäl för dem, säger Annika Söder i boken.

– Vi har i dag goda relationer med Eritrea utan att vi gett upp frågorna kring mänskliga rättigheter, migration och värnplikten. Vi vet inte vad det betyder för Dawit Isaaks frisläppande men jag tror vi har lagt en bra grund.

Utrikesdepartementets kabinettssekreterare Annika Söder.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN

Känner optimism

Även Martin Schibbye känner optimism. Det är ett nytt läge och han anser själv att detta är rätt väg att gå.

– Jag kan inte se hur man kan hota eller sanktionera ut Dawit Isaak. Men det är bara Eritrea som kan svara på vad som blir den avgörande faktorn om han släpps fri.

– Men på något sätt har ju Eritrea vunnit. Gränskonflikten, arbetet mot sanktionerna, det har ju gett resultat. Eritrea skulle få respekt som nation om man nu också frigav samvetsfångarna.

En nyckelfråga lär bli utvecklingen i Etiopien. Fredsavtalet med Eritrea blev möjligt tack vare Etiopiens nye premiärminister Abiy Ahmed, men han har haft en del bakslag under året som gått.

– Det var bland annat ett kuppförsök nyligen, säger Martin Schibbye. Eritrea har en avvaktande hållning och vill se att Etiopien och regeringen där är stabil.

– Jag tror det är detta som gör att man tvekar.

Fängslad sedan 2001

• Dawit Isaak är i dag 54 år.

• Han flyttade till Sverige 1987 och bodde i Lerum utanför Göteborg. 

• Efter att Eritrea fått sin självständighet 1991 flyttade han tillbaka till hemlandet, där han tidigt började arbeta för Eritreas första oberoende tidning, Setit. Dawit rörde sig en hel del mellan Eritrea och Sverige under 90-talet och bodde bland annat i Sverige under hela det andra kriget 1998-2000.

• Tolv dagar efter 9/11-attackerna i New York 2001 stormade eritreansk säkerhetspolis en rad byggnader i Asmara. De flesta som greps hade högt uppsatta positioner; ministrar, politiker, armégeneraler. Och journalister, däribland Dawit.

• Tiotals av de gripna har sedan dess avlidit i fångenskapen.

• I november 2005 togs Dawit till ett sjukhus. Därfrån ringde han hem till sin familj i Sverige och meddelade att han var släppt. Några dagar senare greps han dock igen.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.