Svenskar med utrikesfödda föräldrar oftare misstänkta

Johan Forssell (M) efter Brås uppmärksammade utredning
Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Foto: ALEX LJUNGDAHL

Svenskar med invandrade föräldrar är 3,2 gånger oftare misstänkta för brott än personer med svenskfödda föräldrar.

Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Mest överrepresenterade är svenskar vars föräldrar är födda i södra och västra Afrika, där mer än var femte misstänktes för brott 2015-2018

Det är 16 år sedan Brå senast gjorde en jämförelse mellan brottslighet hos utrikesfödda respektive personer födda i Sverige.

Efter en intensiv debatt om behovet av ny forskning på området beslutade Brå att göra en ny undersökning. Den presenterades på onsdagen.

Den visar, liksom tidigare studie, att utrikesfödda är överrepresenterade i statistiken. Bland utrikesfödda är det 2,5 gånger så vanligt att misstänkas för brott som för inrikesfödda.

Störst är överrepresentationen bland svenskar som har två utrikesfödda föräldrar. Där är det drygt tre gånger så vanligt att misstänkas för brott, enligt Brå.

– Även om inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har en relativt hög överrisk, så är de en liten grupp i befolkningen, och de står för en relativt liten andel av samtliga registrerade brott, säger David Shannon.

Skillnader mellan länder

Det finns även skillnader beroende på vilka länder som personen själv eller dennes föräldrar är födda i. Drygt en av fem svenskar med föräldrar från Afrika, utom östra Afrika, misstänktes för brott mellan 2015 och 2018. För östra Afrika är siffran 19 procent, eller knappt en av fem.

Hos invånare från Norden, Östasien och övriga Västeuropa är överrisken lägst.

Skillnaden minskar något om man också tar med socioekonomiska faktorer som kön och ålder i beräkningen. Då minskar exempelvis överrisken för svenskar med utrikesfödda föräldrar från 3,2 till 1,7.

Ålder en viktig bakgrund

Brå pekar ut åldern som en viktig faktor. I gruppen med invandrarbakgrund är befolkningen generellt yngre.

– Eftersom unga generellt är mer brottsaktiva så förklarar det en stor del av skillnaden, säger Johanna Olseryd, biträdande enhetschef på Brå i Expressen TV.

Också skillnader i utbildningsnivå och inkomst har en viss betydelse, enligt studien.

Resultaten gäller hur stor andel som misstänks för brott, inte hur många som också blir dömda.

– Ju längre in i rättsprocessen man kommer, desto fler faktorer påverkar om man till slut lagförs eller inte. Om man utgår från misstänkta har man ett större underlag. Vi vet samtidigt att resultaten inte skiljer sig särskilt mycket beroende på om man tittar på misstänkta eller lagförda, säger Johanna Olseryd.

Totalt sett har andelen i befolkningen som är brottsmisstänkta minskat mellan 2007 och 2018.

Brottsförebyggande rådet: Detta är en möjlig orsak

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.