Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska ungdomar mår allt sämre

De yngre barnen mår bra i Sverige men 15-åringarna mår sämre än i jämförbara västländer och allt fler 16–24-åringar får vård för psykiska problem. Det visar en stor studie från Socialstyrelsen som publiceras i dag

Bland 18–24-åringarna ökar diagnoserna depressioner, ångestsjukdomar och missbruk. Gruppen står också för den största ökningen inom den psykiatriska slutenvården.

Spädbarn och yngre skolbarn är de som relativt sett har det bäst bland unga människor i Sverige enligt studien. Vår barnadödlighet är bland de lägsta i världen och de yngre barnen trivs i skolan. Men de lite äldre barn som får bekymmer har inte alltid lätt att hitta stöd.

"Vi ser fortfarande brister i det tidiga stödet och i patientinformationen. Barn och unga vet inte alltid vart de ska vända sig", skriver Socialstyrelsens utredare Karin Flyckt.

Rapporten noterar också att många av de läkemedel som används för behandling inte har kliniskt prövats på barn och unga. Det gäller i synnerhet inom slutenvården och kunskapsbristen är särskilt svår vad gäller läkemedel mot smärta.

Nästan alla problem barn och unga drabbas av – från risken att dö vid förlossning till astma i mellanstadiet och dålig tandhälsa i 20-årsåldern – är vanligare, oftast mycket vanligare, om de vuxit upp med en lågavlönad ensamstående förälder utan högre utbildning.

Unga män och kvinnor 15–29 år med den bakgrunden löper en betydligt högre risk att dö av självmord, trafikolyckor eller andra olyckor än barn vars mamma har en eftergymnasial utbildning, visar rapporten.

Några delar av ungas liv utvecklas ändå positivt – vård för självskador och ätstörningar minskar.

Varnar för adhd-medicin

Allt fler svenska barn söker sig till psykiatrisk öppenvård med varierande besvär. Mest ökar andelen som vill utreda sin eventuella adhd, den diagnos som ökar mest. Som en följd har läkemedelsbehandlingen mot adhd också ökat kraftigt under senare år vilket får Socialstyrelsen att varna för att det är okänt hur centralstimulerande läkemedel verkar på lång sikt och vilka biverkningar de ger upphov till. Läkemedelsverket rekommenderar att varje år ompröva medicineringen vilket inte är praxis i dag.

Överlag är kvaliteten på barn- och ungdomspsykiatrin skiftande, skriver Socialstyrelsen. Här och där finns stora brister vad gäller tillgången på läkare, bara 40 procent av vårdenheterna hade utsett en patientansvarig sådan. Varannan journal från öppenvården saknade en psykiatrisk diagnos.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.