I dag presenterar Försvarshögskolan en ny rapport som granskat 267 militanta islamistiska extremister från Sverige som anslutit sig till terrorgrupper. De har alla rest till Syrien och Irak sedan 2012 och en stor majoritet, åtta av tio, har anslutit sig till Islamiska staten, och övriga till Jabhat al-Nusra och al-Qaidakopplade grupperingar. Försvarshögskolan har fått unikt material från Säkerhetspolisen, som gallrat id-uppgifter på terroresenärerna.
Medelåldern på resenärerna är 26 år och ligger i linje med andra länder. Sex av tio är i åldern 20-29 år. Få personer är över 40 år. Det skiljer sig till övriga Europa där medelåldern ofta är över 30 år.
- Det är väldigt många ungdomar som av egen vilja rest ner till området. Det omfattar inte barnen som har fötts där nere, säger Magnus Ranstorp, terrorforskaren som gjort rapporten.
En av fyra kvinnor
Fördelningen mellan könen är att 76 procent är män, och övriga kvinnor. Medelåldern på kvinnor är 25 år. De allra flesta har fött barn eller tagit barn med sig till krigsområdet. Många av de som återvänt har en misstro mot svenska myndigheter, enligt rapportförfattarna.
Åttio procent kommer från fyra län: Västra Götaland, Stockholms län, Örebro län och Skåne. Och det är där insatser behöver sättas in, menar Ranstorp.
Hälften av resenärerna som har avlidit kommer från Västra Götaland.
Omkring 70 procent, 187 personer, har tidigare bott i ett utsatt område i Sverige.
Många har bott där en lång tid.
De flesta har utländsk påbrå. Tre av fyra är svenska medborgare. En tredjedel är födda i Sverige.
Majoriteten av de som invandrat gjorde det under 1990- och 2000-talet. 55 procent av terroresenärerna har varit i Sverige mellan fem och 19 år före utresa.
106 har återvänt
Terroresenärerna har varit i konfliktområdet från en månad till flera år.
Hittills har 49 personer dött. Inga kvinnor. 81 procent av de öda är från ett utsatt område och 83 procent är svenska medborgare.
106 personer har återvänt. De har gjort 138 hemresor. Flera resenärer har gjort mer än en resa. 80 procent är män och resten kvinnor.
Återvändare har i genomsnitt varit i konfliktområdet i åtta månader.
Många kvar - fyra av tio är kvinnor
Det är 112 personer som är kvar. De har i snitt varit kvar i konfliktområdet i 26 månader. Fyra av sex är kvinnor. En majoritet av dem reste dit under 2014. Totalt 18 procent har dött.
Just nu pågår en stor offensiv mot terrorgruppen IS självutropade huvudstad al-Raqqa i Syrien. Där finns många av de återstående personerna som rest från Sverige.
– Vi har stor andel kvinnor som är där. De har också barn som inte är med i statistiken. Det innebär också att de försöker ta sig hem till Sverige men också andra platser, säger Magnus Ranstorp.
Finns det risk att de här kvinnorna och barnen kommer att dö i den närmaste offensiven?
– Det finns definitivt en stor risk att de eventuellt kommer att dödas eller skadas i offensiven, säger Magnus Ranstorp.
Mycket få personer har deltagit i attentatsplanering eller genomförande av attentat utanför konfliktområdet - med undantag för Osama Krayem och Mohamed Belkaid som varit involverade i terrorattentat i Belgien.
Slutsatserna, menar rapportförfattarna är att man bör utreda varför så många rest från utsatta områden och vad detta innebär för terrorhotet mot Sverige på kort och lång sikt.
Tysk studie visar intressanta mönster
Tyska IS-resenärer har 784 fall med resenärer och två av tre har en kriminell bakgrund. Det som är särskilt intressant är att IS-resenärerna kommer från 162 städer, och tretton av de städerna har mer än tio resenärer. Det finns likheter med Frankrike och Belgien med särskilda konstellationer från vissa städer.
I Tyskland visar motsvarande granskning att en fjärdedel av resenärerna samarbetat med tyska myndigheter efter att de återvänt. Men många återvände till extremistiska miljöer.
I flera länder - Norge, Danmark - har vissa extrema grupperingar varit en kanal till resorna. Sådana grupper har inte synts på samma sätt i Sverige.
Det som krävs mer nu är en djupare granskning av finansiärerna bakom terrorresorna men också en intensifiering av utbyte med andra länder, enligt Magnus Ranstorp.
– Vi måste ta tag i finansieringen, säger Ranstorp och beskriver exempel på bank-, sms, csn-lån som gått till terrorfinansiering.
På senare tid finns exempel på momsbedrägerier för finansiering.
– Det mest förvånande är att det är väldigt mycket finansiering. Vi har inte vänt alla stenar där.
En myndighet behöver ta övergripande ansvar
Ett problem i Sverige är att ingen myndighet äger det övergripande ansvaret för de här frågorna. Sekretessen mellan olika myndigheter gör också att det är svårt att byta uppgifter.
– Det är ett strukturproblem. Vi har även koordinationsproblem inom regeringskansliet, säger Lars Nicander på Försvarshögskolan.
Det finns goda exempel där polis och socialtjänst gjort gemensamma insatser. I andra fall måste samhället också ha en plan för personer som radikaliserats på anstalten. De personerna måste kunna tas emot av samhället, menar Magnus Ranstorp.
– De jihadistiska extremisterna möter inte mycket motstånd. De kan verka i det tysta, säger Magnus Ranstorp.
Han betonar att alla myndigheter måste lära sig att skilja på extremister från övriga praktiserande av islam.
– Vi måste börja lära oss att urskilja vad är islam som trosuppfattning, vad är islamismen och vad är den salafistiska jihadismen. Det måste vi lära oss för att komma åt problematiken, säger Ranstorp.
Premium
Premium
Premium