Svenska kulsprutebeväpnade FN-soldater vid en av infartsvägarna till Niemba i november 1961. Totalt 6 332 svenskar gjorde FN-tjänst i Kongo. 19 stupade kropparna efter två återfanns aldrig. Major Stig von Bayer (till vänster) uppger att de åts upp av kannibaler.
Svenska kulsprutebeväpnade FN-soldater vid en av infartsvägarna till Niemba i november 1961. Totalt 6 332 svenskar gjorde FN-tjänst i Kongo. 19 stupade – kropparna efter två återfanns aldrig. Major Stig von Bayer (till vänster) uppger att de åts upp av kannibaler.

"Svenska soldater åts upp i Kongo"

Publicerad
Uppdaterad
19 svenska soldater stupade under FN-uppdrag i Kongo på 60-talet. Kropparna efter två av dem återfanns aldrig.
Dessa två åts upp av kannibaler, uppger i dag den pensionerade majoren Stig von Bayer som var på plats.
Major Stig von Bayer.

Händelsen tystades

snabbt ned av FN. De som hade kännedom om den belades med sekretess, vilken först nu har hävts. "Saknade under strid", var det besked de båda soldaternas anhöriga i Sverige fick. Stig von Bayer, i dag 67 år och boende i Östra Frölunda, tjänstgjorde i början av 60-talet som förbindelseofficer och tolk (swahili och franska) i inbördeskrigets Kongo. Hans dokumentation om vad han var med om fyller fem stora lådor i krigsarkivet i Stockholm. Major von Bayers redogörelse: Port Francqui, Kongo, den 28 april 1961. Tre brittiska officerare tillhörande den s k Ghanabataljonen och tre svenska soldater, ansvariga för transporter och förflyttningar, blir anfallna av Kongos nationella armé. De svenska soldaterna, samtliga 28 år, och de brittiska officerarna släpas in på en stig som leder in i en skog. Där skjuts de ned. Britterna och två av de tre svenska soldaterna dödas omedelbart. Den tredje svenska soldaten lyckas fly, gömmer sig i djungeln och räddas dagen därpå av FN-trupper. Dagarna efter söks platsen igenom. Det finns inte ett spår av kropparna.Senare kommer förbindelseofficeren von Bayer till området, får kontakt med Kongo-trupper som enligt von Bayer uttalar följande: – Lokalbefolkningen här tog hand om de brittiska och svenska kropparna. De åt upp dem. Vi ber om ursäkt för detta. När von Bayer rådgör med högre chefer i FN-hierarkin om hur han ska rapportera detta får han order om att utelämna uppgifterna om kannibalism.

Stig von Bayer

säger till Expressen i dag: – Ja, det stämmer. Till varje pris skulle denna uppgift hemlighållas. Det var känsligt för FN, för Kongos regering, för vår svenska FN-trupp. Jag ålades vad man kan kalla "anpassad rapportering". I de officiella handlingarna i krigsarkivet står om de två svenska soldaterna, båda från Stockholmsområdet: "Missing. Presumed dead" (Saknade. Troligen döda). Det var också det besked de anhöriga fick. Expressens utredning visar att en av soldaterna saknar nära anhöriga i dag. Den andra soldatens enda anhöriga är en syster som för två år sedan informerades om broderns öde av företrädare för de svenska FN-veteranernas förening.

Carl-Olof Fransson

ordförande för föreningen "FN-veteraner i Kongo" säger till Expressen: – Jag känner till dessa uppgifter om att de båda svenska soldaterna skulle ha fallit offer för kannibaler. Jag håller uppgifterna för mycket troliga. Kannibalism förekom i Kongo under denna tid. Bengt Rösiö, svensk konsul i Leopoldville, Kongo, 1961 och i dag boende i Stockholm, säger till Expressen: – Jag har hört dessa uppgifter och de kan vara sanna. Kannibalism förekom i området. Vissa stammar ville äta vissa kroppsdelar på människor för att få styrka. Ingrid Kampås, Ullared, har under många år forskat kring seder och föreställningar i Afrika och planerar nu en bok om den tidiga kolonialiseringen av kontinenten. Hon säger till Expressen: – Uppgifterna från von Bayer är absolut trovärdiga. Kannibalism förekom i vissa stammar. Att inte en enda del av kropparna återfanns trots genomsökning kan förklaras med att allt åts upp, till och med skelettbenen. Enligt en afrikansk föreställning ger sådana ben styrka, liksom hjärtat.

Kapten

Torsten Hagelberg, planeringsofficer vid försvarets internationella organisation Swedint, håller fortlöpande kontakt med FN-veteranerna. På frågan varför uppgifter om kannibalism kommer fram just nu svarar han: – Många av de här soldaterna var med om fruktansvärda saker, de fick trauman, de ville bara förtränga allt som var otäckt. Och inga myndigheter hade intresse av att makabra händelser skulle ges spridning. Totalt 6 332 svenskar gjorde FN-tjänst i Kongo 1961–1963.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag