Svenska planen saknade robotar

Efter att Expressen avslöjat att ryska attackplan i onsdags kränkt svenskt luftrum har frågan om den svenska beredskapen återigen blivit aktuell.

Den svenska incidentberedskapen innefattar bland annat att Jasplan ska skickas upp i luften för att identifiera främmande flygplan över Östersjön.

Källor som Expressen talat med säger nu att det endast fanns grundbeväpning ombord på Jasplanen som skickades upp efter de ryska attackplanen. Sverige är det enda land i Norden som inte regelbundet använder jaktrobotar vid incidentberedskapen. Detta ska bero på att det finns en ekonomisk aspekt, då robotar som börjar flygas har en begränsad livslängd innan de måste skjutas eller förstöras, uppger en källa.

Svarar via mejl

Expressen har vid ett flertal tillfällen varit i kontakt med Försvarsmakten som inte velat svara på hur de svenska planen var bestyckade, eller om det finns ekonomiska aspekter i det valet.

I ett mejlsvar skriver Försvarsmaktens ställföreträdande insatschef, Anders Grenstad:

"Det finns alltid en grundbeväpning med automatkanon på incidentjakten. Men Försvarsmakten gör en kontinuerlig översyn av vilken beväpning våra stridskrafter ska ha kopplat till läget i närområdet. Utifrån det säkerställs att de har rätt beväpning för att lösa uppgiften. Det gäller också incidentjakten. Alla länder gör sin egen bedömning och fattar utifrån det beslut om hur de vill beväpna sina förband", skriver han.

Expressen har även ställt frågan om bestyckningen till Försvarsmaktens informationsdirektör, Erik Lagersten. Han svarar på Twitter:

"Finns alltid en grundbeväpning. Därutöver påhäng efter behov och situation".

"Lättare beväpning"

När utrikesminister Carl Bildt uttalade sig om luftkränkningen förklarade han att händelsen var "allvarlig" och att det var "en medveten operation som genomfördes" från Ryssland. Men trots det ska de svenska Jasplanen alltså inte ha haft mer än grundbeväpning, enligt Expressens källor.

Flygvapenchefen Micael Bydén bloggade i oktober 2012, då som flygtaktisk chef, om flygvapnets incidentverksamhet. I inlägget skrev han att Försvarsmakten av tradition valt att bära en lättare beväpning:

"Med lätt beväpning avses fast flygplansmonterad automatkanon. Detta val är med hänsyn till att vi inledningsvis inte vill verka provocerande mot militära företag eller skrämmande vid insatser mot civila flygplan", skrev han.

Även informationsdirektören Erik Lagersten skrev så sent som i april att "Normalt är incidentroten beväpnad med automatkanon".

Grannländerna mer rustade

Sveriges grannländer kring Östersjön har en annan beredskap. Finland, Norge och Danmark redogör öppet för hur deras plan är bestyckade.

– Vid incidentverksamhet är våra danska F-16 alltid beväpnade med en fast kanon samt med missiler av typ AIM-9X, säger den danske majoren Per Zesach.

AIM-9X "Sidewinder" är en värmesökande jaktrobot som flyger med överljudsfart och betraktas som en korthållsrobot.

Det danska flygvapnet har incidentberedskap dygnet runt, året runt. Två F-16 står alltid startklara och under dagtid har planen en responstid på fem minuter, under natten tio minuter.

Finska flygvapnets plan, Hornet F/A-18, är under incidentverksamhet "utrustade med vapen för luftstrid".

Stabschef, Sakari Tolla, bekräftar att det innebär att de har automatkanon samt värmesökande missil av typen "Sidewinder".

Inte beredskap dygnet runt

Även Norge har F-16 attackplan i incidentberedskap dygnet runt, året runt.

– De är beväpnade med en flexibel uppsättning som kan utgöras av AIM-9 "Sidewinder", AIM-120 "Amraam" och AIM-2000 "Iris-T". Detta förutom attackflygets inbyggda kanon, förklarar Brynjar Stordal, press- och informationsofficer vid norska försvaret.

SVT rapporterade i april 2013 att de svenska Gripenplanen endast var startklara under dagtid. Tidigare kunde planen lyfta mellan 80 och 90 timmar per vecka, men vid tidpunkten fanns endast beredskap att snabbt lyfta med Gripenplan under 60 timmar i veckan, skrev man då. I juli i år konstaterade Flygvapenchefen Micael Bydén att man har ökat verksamheten inom ramen för incidentberedskapen med nästan 50 procent jämfört med 2012.

Försvarsmakten har i dag inte velat svara på hur många timmar man har incidentberedskap eller hur snabbt planen kan komma i luften.