Susann Senter, domprost i Västerås. Foto: Henrik MillSusann Senter, domprost i Västerås. Foto: Henrik Mill
Susann Senter, domprost i Västerås. Foto: Henrik Mill
"Hur vi könskodar varandra har varit ett av samtalsämnena", säger hon om kyrkans likabehandlingsprogram. Foto: Henrik Mill"Hur vi könskodar varandra har varit ett av samtalsämnena", säger hon om kyrkans likabehandlingsprogram. Foto: Henrik Mill
"Hur vi könskodar varandra har varit ett av samtalsämnena", säger hon om kyrkans likabehandlingsprogram. Foto: Henrik Mill
Guds son – eller? Foto: LASSE SVENSSONGuds son – eller? Foto: LASSE SVENSSON
Guds son – eller? Foto: LASSE SVENSSON

Svenska kyrkan: Därför kallar vi Jesus för "hen"

Publicerad

Inför julafton satte Svenska kyrkan i Västerås in en annons i en av lokaltidningarna för att bjuda in till firandet av Guds son.

Men i annonsen kallades Jesus för "hen" – något som fått många att rasa.

– Vi ville inte könsbestämma det lilla barnet med en gång, förklarar domprosten Susann Senter – som berättar att beslutet delvis beror på kyrkans likabehandlingsprogram.

Dagen före julafton satte Svenska kyrkan i Västerås in en annons i Västerås Tidning, något som P4 Västmanland var först med att uppmärksamma.

Under sektionen "nyfödda" välkomnade man invånarna att fira Jesu födelse genom samling vid julkrubban, gudstjänst och julmusik:

"Välkommen Jesus! På juldagen, 25 december, föddes Jesus, ett efterlängtat barn. Hen föddes när de lyckliga föräldrarna Maria och Josef var på resande fot", stod det bland annat i annonsen.

Susann Senter, domprost i Västerås.Foto: Henrik Mill

Domprosten: "Har fått reaktioner"

Domprosten Susann Senter berättar att ordet "hen" har fått många att rasa:

– Det är många som har hört av sig till oss via Facebook, men jag har också fått positiva reaktioner.

Nu förklarar hon tanken bakom det kontroversiella ordvalet:

– Vi ville inte könsbestämma det lilla barnet med en gång, berättar Susann och fortsätter:

– Teologiskt pratar vi om Jesus som sann Gud och människa. En människa är inte bara "han".

Susann Senter berättar att hela Svenska kyrkan i Västerås har arbetat intensivt med ett likabehandlingsprogram under den senaste tiden:

– Vi har avsatt två arbetsdagar för alla medarbetare för att prata om likabehandling, berättar hon och fortsätter:

– Hur vi könskodar varandra har varit ett av samtalsämnena.

Nu berättar hon om kyrkans likabehandlingsprogram.Foto: Henrik Mill

Domprosten: "Bortom man eller kvinna"

Susann Senter menar att könskodning kanske inte är ett problem för vissa, men att andra kan uppleva det som jobbigt att exempelvis få frågan om deras barn är en pojke eller en flicka.

Hur har reaktionerna sett ut inom kyrkan?

– Både och. Det är som världen i övrigt. För några är det här ett sätt att lyfta på perspektivet, för andra känns det bara klåfingrigt, säger Susanne och berättar hur kritikerna har upplevt det:

– Varför ska man behöva omdefiniera det som varit så tydligt och det som lever i mitt hjärta, tänker de.

Vilket kön har Jesus egentligen?

– Som historisk person är han en man. Men i teologisk förståelse är det en sann människa, då är han bortom man eller kvinna, berättar Susann och fortsätter:

– Om jag ska vara lite provocerande: De flesta 1800- och 1900-talsbilder av Jesus är ganska feminina. Han är mild, har lockigt hår och är inte särskilt kraftfull i fysiken.

Susann menar att Jesus är bortom man eller kvinna.Foto: Henrik Mill

"Vi kan inte ändra i Bibeln"

Susann tror inte att det skulle varit samma problem om ordet "hen" funnits i det svenska språket från början:

– Jag hade önskat att vi haft "hen" i vårt språk, som i finskan. Då hade det här inte varit lika provocerande, säger hon och fortsätter:

– Det är en belastning att vi alltid pratar om Gud som "han". Vi kan inte ändra texterna i Bibeln, men vi kan ändra vårt sätt att lyfta fram det här.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag