Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska korrarna övervakas: ”Personer förföljer oss”

SR:s Björn Djurberg på uppdrag i Kina.
Foto: SR
Ulrika Bergsten är SVT:s korrespondent i Peking.
Foto: SVT
Kinaexperten Jojje Olsson bor i Taiwan.
Foto: PRIVAT
Björn Djurberg rapporterar för Sveriges Radio från Kina.
Foto: SR

Det blir allt svårare för utländska journalister att arbeta i Kina och allt fler tvingas lämna landet.

Svenska reportrar berättar att de är ständigt övervakade i jobbet, både elektroniskt och av civilklädda poliser som skuggar dem.

– Den tekniska övervakningen har hårdnat, dessutom riskerar man få överrock och bevakas när man är ute på jobb, säger Björn Djurberg, SR:s korrespondent i Peking.

Expressen i samarbete med Pressbyrån

• Den 3 maj, på pressfrihetens dag, uppmärksammar Expressen tillsammans med Pressbyrån det hat och hot som journalister får i vardagen. 

• Syftet med pressfrihetens dag är att hedra de uppoffringar som gjorts runtom i världen för pressfrihet.

Minst 18 utländska journalister har utvisats från eller tvingats lämna Kina under det senaste året, skriver Utlandskorrespondenternas klubb i Kina (FCCC) i sin senaste rapport. Det är ett uttryck för ett allt hårdare klimat där myndigheterna övervakar och skrämmer journalister samt använder indragna visum som ett hot, enligt rapporten.

Svenska korrespondenter på plats beskriver hur myndigheterna ständigt övervakar dem i jobbet. Detta med ett allt mera avancerat system – som blir hårdare för varje år – med elektronisk kontroll, kameror och poliser och säkerhetsmän, både uniformerade och civilklädda, som följer efter journalisterna.

Foto: Mehdi Chebil / TT NYHETSBYRÅN
Foto: MEHDI CHEBIL / POLARIS TT NYHETSBYRÅN
Foto: Mehdi Chebil / TT NYHETSBYRÅN
Bild från en video som uppges visa fångar i Xinjiang.
Foto: Youtube / Youtube

”Stenhård koll”

– Det var stenhård koll från det vi satte vår fot där. En polis mötte oss på flygplatsen. Sedan hade vi personer efter oss hela tiden, berättar SR-korrespondenten Björn Djurberg för Kinapodden i P1 om ett besök i regionen Xinjiang nyligen.

– Det blev väldigt tydligt att personer förföljer oss. De stannar när vi stannar, de gör exakt samma svängar. Om man vänder sig om vänder sig personen om och tittar på väggen eller på sin telefon, säger han.

Björn Djurberg var i staden Kashgar i Xinjiang, provinsen där Kina enligt människorättsgrupper begår svåra övergrepp mot den muslimska folkgruppen uigurerna.

Han berättar att han och hans kolleger också blev skuggade av bilar ute på vägarna, en bil före och en bil efter. Och att han har blivit utsatt för övervakning också på andra platser i Kina.

Björn Djurberg rapporterar för Sveriges Radio från Kina.
Foto: SR

Trakasserad och hotad

Utlandskorrespondenterna blir allt färre i Kina. Senast flydde brittiska BBC:s korrespondent John Sudworth och hans familj från landet sedan myndigheterna kritiserat hans rapportering om förföljelse av uigurer och brott mot mänskliga rättigheter i Xinjiang.

Han säger att han trakasserats och hotats med rättsliga åtgärder.

– Vi gav oss i väg i största hast. Vi följdes av civilklädda poliser hela vägen till flygplatsen och genom incheckningen. Det klargjorde den bistra verkligheten för reportrar här ända till slutet, säger han till BBC. 

Kinesiska utrikesdepartementets talesperson Hua Chunying säger att de ”aldrig hotade honom”.

– Vi vet inte varför han gav sig i väg för han sa inte adjö, säger hon.

Kinas president Xi Jinping och hans regim ökar pressen på utländska journalister i Kina.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK

”Försöker tysta journalister”

Enligt Kinaexperten Jojje Olsson har arbetsförhållandena för journalister alltid varit dåliga i Kina, men läget har förvärrats de senaste åren. Han säger att det hänger ihop med det geopolitiska spelet och Kinas allt mer aggressiva utrikespolitik – och med att regimen vill dölja övergrepp i Hongkong och framför allt mot uigurerna i Xinjiang.

Kinaexperten Jojje Olsson bor i Taiwan.
Foto: Privat

– Utländska medier har avslöjat fruktansvärda övergrepp i Xinjiang. Förföljelser, interneringsläger. De försöker tysta journalister, de vill inte att det ska komma ut, säger journalisten och författaren Jojje Olsson, som driver den egna sajten Kinamedia samt skriver om Kina för Expressen och andra medier.

Han säger att myndigheterna allt oftare använder journalisters ackreditering och visum som påtryckningsmedel. Allt fler korrespondenter får visum som varar kortare tid än ett år.

– Det är lätt för en journalist att bli av med sitt visum om rapporteringen ifrågasätts. Det är viktigt att reportrar på plats inte ägnar sig åt självcensur för att slå vakt om ackrediteringen, säger Jojje Olsson som bor i Taiwan efter att tidigare ha rapporterat många år från Kina.

– Man kan rapportera meningsfullt från Kina men det är viktigt att inte kompromissa om den journalistiska integriteten, säger han.

Turister tar bilder i Urumqi i Xinjiangprovinsen, under en resa för utländska journalister som organiserats av regimen.
Foto: MARK SCHIEFELBEIN / AP TT NYHETSBYRÅN

Hotar medier

Enligt Olsson förekommer det att medieföretag kompromissar och undviker känsliga frågor för att undvika repressalier. Samt att kinesiska myndigheter kan hota medier, inte bara om man ogillar deras rapportering från Kina, utan också på grund av misshagliga ledarartiklar och andra kommentarer om landet.

Den tekniska övervakningen har hårdnat under pandemin

Både SR och SVT har korrespondenter på plats. De bekräftar att läget har försämrats och säger att det blir allt svårare att göra intervjuer – och att allt fler områden betraktas som ”känsliga”. Men säger samtidigt att de inte väljer bort ämnen eller avskräcks från att göra sitt jobb.

– Det är svårjobbat och ett otroligt känsligt klimat. Den tekniska övervakningen har hårdnat under pandemin, dessutom riskerar man få överrock och bevakas när man är ute på jobb. Pandemin är ofta ett svepskäl för att hindra tillgång till vissa områden, säger SR:s korrespondent Björn Djurberg.

– Men att rapportera är självklart. Jag är helt öppen med mitt arbete och det jag jobbar med. Jag väljer inte bort ämnen, det får inte vara en faktor. Annars skulle det bara vara att packa ihop och åka hem, säger han.

https://datawrapper.dwcdn.net/xDLci/4/

Så påverkas journalister i Kina

Under det senaste året har minst 18 utländska journalister tvingats lämna landet.

Bland drabbade medier märks stora amerikanska tidningar som New York Times, Wall Street Journal och Washington Post.

Flera australiska journalister har tvingats bort liksom flera brittiska, senast BBC-korrespondenten John Sudworth.

”Jag började på det här jobbet med 15 reportrar och såg fram mot att utvidga vår byrå. Nu är vi nere i fyra”, säger Jonathan Cheng, byråchef i Kina för Wall Street Journal till FCCC.

Källa: FCCC 

Viktigt att skydda intervjupersoner

Björn Djurberg förklarar att det är viktigt att skydda lokala intervjupersoner eftersom de är i en betydligt mera utsatt position än den utländske reportern.

Ett nytt hot mot journalister är att de inte längre bara riskerar utvisning eller att visumet inte förnyas. Nu kan de också bli indragna i rättsliga utredningar – till exempel efter privata stämningar – och därmed hindras från att lämna landet. 

En lag om ”nationell säkerhet” används ibland mot journalister.

– En gummiparagraf som kan täcka det mesta, säger Jojje Olsson. 

Två australiska reportrar blev indragna i en utredning om nationell säkerhet, förhördes av myndigheterna och fick utreseförbud i höstas. De sökte skydd på sitt lands ambassad och eskorterades sedan ut ur landet av australiska diplomater.

Ulrika Bergsten är SVT:s korrespondent i Peking.
Foto: SVT

”Alla ämnen känsliga”

– Kina är ett spännande och intressant land, men pressen på journalister hårdnar. Det går fortfarande att göra det jobb man vill göra, men det blir allt svårare att få folk att vilja och våga ställa upp på intervjuer. Alla ämnen är känsliga, säger SVT:s korrespondent Ulrika Bergsten.

– Det är så få västjournalister här. Vi gör ett jätteviktigt jobb vi som är på plats. Jag tycker inte att jag och mina kolleger självcensurerar, säger hon.

Det är otroligt viktigt att inte snegla på eventuella konsekvenser
Ginna Lindberg är utrikeschef på Ekot.
Foto: Mattias Ahlm / Sveriges Radio

Också Ginna Lindberg, utrikeschef på SR Ekot, säger att man inte tar hänsyn till att vissa ämnen kan vara känsliga. Och inte heller till att korrespondenten kan riskera att inte få sitt visum förlängt.

– Det är otroligt viktigt att inte snegla på eventuella konsekvenser. Vi fortsätter med oberoende och relevant rapportering. Vi är också noga med att redovisa arbetsvillkoren, att berätta om inskränkningar och om när vår korre övervakas, säger hon.

I början av mars väckte det uppmärksamhet när SVT plockade bort Kina-kritiska kommentarer i ett inslag om OS i Peking 2022. Åtgärden fick kritik och kallades självcensur. SVT återpublicerade sedan inslaget i dess helhet. 

Se också:

Så hotas och hatas Expressens journalister

12 Expressen-medarbetare visar meddelanden de mottagit

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.