Svenska FRA spionerar på Ryssland

Enligt dokument som SVT kommit över har svenska FRA hjälpt USA att spionera på Rysslands politiska ledning.

Svenska FRA hjälper USA att hämta information om Rysslands politiska ledning.

Det visar läckta dokument från Edward Snowden, enligt SVT.

– Det är självklart att den ryska ledningen inte tycker om att andra länder sprider information om dem genom att bryta sig in i de säkerhetssystem som finns. Det är aldrig roligt att bli tagen med byxorna nere, säger författaren och underrättelsespecialisten Joakim von Braun.

NSA-läckan Edward Snowden arbetade tätt med journalisten Glenn Greenwald.

Det är genom Greenwald som SVT ska ha kommit över dokument som visar att Sverige förser den amerikanska avlyssningsmyndigheten NSA med "unik underrättelse om Ryssland".

– Det låter ju väldigt smickrande. Men tyvärr, den typen av uppgifter kan jag inte kommentera, säger FRA:s talesperson Fredrik Wallin till SVT.

NSA kommenterar inte heller och säger enligt SVT att "USA samlar in utländska underrättelser på samma sätt som alla andra länder."

Spanar på ledningen

Enligt ett NSA-dokument som signerats den 18 april i år, som SVT har tagit del av, ska FRA beskrivas som USA:s "främsta partner i arbetet med det ryska målet, inklusive det ryska ledarskiktet".

– Utifrån vad jag har läst finns det inget tecken på att FRA brutit mot svensk lag eller svenska bestämmelser, säger författaren Joakim von Braun.

Han arbetade tidigare åt Säpo och den svenska militära underrättelsetjänsten och kom nyligen ut med boken "Ryska elitförband."

Har pågått i decennier

von Braun förklarar att Sveriges spaning på Ryssland inte är ny utan har sina rötter i första världskriget.

Landets geografiska läge och teknologiska expertis gör att Sverige haft goda förutsättningar att komma över unik information att byta med andra västländer.

Enligt von Braun är signalspaningen välkänd i Ryssland.

– Sverige har bedrivit signalspaningsverksamhet mot Moskva, i över hundra år. Men riktigt avancerat blev det först vid tiden för andra världskriget och då skrev Sverige även på ett avtal med USA, säger Joakim von Braun.

Självklart – men för billigt

Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, menar att spaningen är en självklarhet.

– Den enda farhågan är att vi inte tar tillräckligt betalt. Vi kan inte ha koll på allting själva och då blir det som man sade när IB-affären kom fram, "vi byter äpplen mot päron", säger Nicander till TT om utbytet med USA.

– Det ligger i det säkerhetspolitiska samarbetet och jag är inte särskilt förvånad.

Kan användas som propaganda

Att uppgifterna nu blir offentliga ger Moskva en chans att använda dem i propagandasyfte inrikes.

Det menar Kristian Gerner, Rysslandsexpert och professor emeritus i historia.

– Det kan användas till att bygga på fiendebilden av omvärlden i Ryssland, en bild som Sverige ingår i. Skälet är främst kampen om Ukraina, där Sverige och Polen ses som EU:s fientliga spjutspetsar, säger han till TT.

FRA-lagen kan vara beställningsjobb

Den stora FRA-lagsdebatten var fokuserad på om svenskarnas telefontrafik skulle avlyssnas, utlandssamarbetet är nedtonat både i förarbetena och lagtexten, säger Agrell till TT.

– Ur de här dokumenten som citeras ter sig ju utlandskopplingen som mycket mer central och kanske till och med som en drivande faktor bakom FRA-lagen.

TT: Kan FRA-lagen ses som ett beställningsjobb från USA?

– Man kan inte säga att de här dokumenten bevisar detta, däremot blir det ju i högsta grad aktuellt att ställa frågan vilken roll utlandssamarbetet egentligen spelade för tillkomsten av FRA-lagen, säger Agrell till TT

Får spana mot utlandet

FRA har rätt att övervaka internet- och telefonledningar, för att kartlägga "yttre hot" mot landet.

Spaningen får bara ske mot utlandet.

Regeringen, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen får beställa signalspaning av FRA och myndigheten får dela med sig av information till andra länder för att utveckla nya metoder att bedriva sitt arbete.

Tillstånd prövas i en hemlig specialdomstol, Försvarsunderrättelsedomstolen.

Bakgrund: Snowdens avslöjanden

6 juni 2013: Brittiska tidningen The Guardian skriver att USA:s underrättelsetjänst NSA övervakat all trafik hos telejätten Verizon.

6 juni: The Guardian och The Washington Post avslöjar att NSA har direkt tillgång till data från flera internetgiganter.

7 juni: President Barack Obama försvarar övervakningen.

9 juni: Edward Snowden, som tidigare arbetat för NSA, berättar från ett hotellrum i Hongkong att det är han som läckt dokumenten till medierna.

11 juni: EU kräver försäkringar från USA att inga EU-medborgares rättigheter kränks.

12 juni: Snowden berättar att amerikanska myndigheter har hackat kinesiska datorer under flera år.

22 juni: USA anklagar Snowden för spioneri och kräver att han utlämnas.

23 juni: Snowden lämnar Hongkong och reser till Moskva.

2 juli: Snowden söker asyl i 20 länder, men inte i Sverige.

1 augusti: Snowden får tillfällig asyl i Ryssland under ett år.

16 augusti: Enligt The Washington Post har NSA de senaste två åren överskridit befogenheterna vid tusentals tillfällen.

2 september: Myndigheter i Brasilien och Mexiko ber USA om en förklaring efter medieuppgifter om övervakning av de båda ländernas presidenter.

21 oktober: Franska Le Monde skriver att NSA övervakat 70 miljoner telefonsamtal i Frankrike mellan 10 december 2012 och 8 januari i år.

23 oktober: Tyska myndigheter har upplysningar som tyder på att USA har avlyssnat förbundskansler Angela Merkels telefon. Merkel ringer upp Obama.

24 oktober: Tysklands regering kallar upp USA:s ambassadör för att protestera mot den påstådda avlyssningen.

26 oktober: Der Spiegel avslöjar att Merkel kan ha varit övervakad av NSA i mer än tio år.

5 december: Läckta dokument från Snowden visar att FRA spionerat på Rysslands politiska ledning åt USA, enligt SVT.

Källor: NRK, The Guardian och BBC (TT).

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.