Den svenska marinens högsta chef står den här dagen på fördäcket på den amerikanska robotjagaren USS Forrest Sherman, ett fartyg med 380 mans besättning och välbestyckad där bland annat ett antal kryssningsrobotar av modellen Tomahawk ingår i den skarpa beväpningen ombord. Robotarna kan med knivskarp precision skickas i väg mot mål i Belarus, Ukraina eller Ryssland - förutsatt att de får order uppifrån, ytterst från president Joe Biden.
Det är långt från de politiska diskussionerna om vi ska ansöka om medlemsskap i militäralliansen. Lite tillspetsat kan man säga att vi befinner oss på Nato-mark under amerikansk flagg där vi står på fördäcket till fartyget som legat förtöjd i Frihamnen några dygn.
Forrest Sherman besök i Stockholm kallas för ”rutinbesök” och fartyget är egentligen ute just nu på patrullering och övning i Östersjön med systerjagaren USS Donald Cook och redo att rycka in om något av Natoländerna i regionen plötsligt skulle dras in i krig med Ryssland. Och med det spända läget på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina är vaksamheten ombord stor.
Stor är också vaksamheten från rysk sida. Enligt den ryska nyhetsbyrån TASS följs de båda amerikanska jagarna av enheter från den ryska Östersjömarinen.
Inget fartyg inom den svenska flottan är i närheten av Forrest Sherman i storlek. Varken när det gäller besättningen eller beväpning. Fartyget har en ytterst sofistikerad utrustning och en avancerad förmåga att på egen hand både upptäcka och bekämpa fientliga mål så väl i luften som på land, samt både på och under havsytan. Mot ubåtarna har de torpeder.
Svenska marinen har allt som allt cirka 4 000 anställda och i siffran ingår då också all ”skrivbordspersonal”.
– Man är avundsjuk på alla sensorer som de har ombord. Men jag skulle inte vilja bemanna det här fartyget. Den personalsituationen har vi inte riktigt, säger konteramiral Ewa Skoog Haslum, 53, Sveriges första kvinna på posten som marinchef.
Intimt Natosamarbete
Den amerikanske fartygschefen Greg Page står intill.
För Sverige handlar de militära samarbetena med Nato på gränsen till att vara medlem. Men där Sverige ändå inte är inbjuden i finrummet som fullvärdig medlem.
De svenska försvarsgrenarna övar med USA och våra nordiska Nato-grannar Danmark och Norge på de flesta nivåer så fort det finns en chans och ibland har det nästan sett ut som Sverige redan är inne i militäralliansen. Så även under Forrest Shermans besök. Det lilla svenska minröjningsfartyget HMS Vinga med cirka 30 man ombord har haft en enkel kommunikationsövning med det amerikanska fartyget innan de kom in mot Stockholms skärgård. Och det är Natostandard som gäller i umgänget.
Svenskarna Natoanpassade
Personalen i det svenska försvaret har sedan länge pluggat in allt som gäller Natoförkortningar och pratar samma språk och har anpassat utrustning så att den är NATO-kompatibel.
Marinchefen: ”Vi är inte inne i det innersta rummet”
I praktiken är det svenska försvaret inne i Nato - men ändå inte riktigt.
– Vi har jobbat tillsammans sedan mitten av 1990–talet och vi har Natoprocedurer med Natoländer. Så alla metoder vi har är Nato. Men det är klart, vi är inte inne i det innersta rummet. Vi har inte tillgång till fullständigt krypto. Det finns fortfarande en dimension kvar. Men att jobba tillsammans inom ramen för Nato är hur enkelt som helst i dag.
Så i princip som kan ni från en dag till en annan gå in i Nato?
– Ja, det kan vi. Vi har ett kommandospråk på engelska och det har vi i alla försvarsgrenar sedan mitten av 1990-talet då vi skapade Partnerskap för Fred, PFF.
