Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svenska experterna: Så bra är coronamedicinen

Charlotta Bergquist från Läkemedelsverket om Remdesivir • Har redan börjat användas i USA.
Soo Aleman, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset.
Foto: MSD
Anders Sönnerberg, professor och överläkare på Karolinska institutet.
Foto: HIV Sverige
Foto: Gilead Sciences / AP / TT NYHETSBYRÅN

Remdesivir målas upp som det första läkemedlet med effekt mot covid-19. 

Men resultaten från studierna skiljer sig mycket – även om en studie från USA ger goda förhoppningar. 

– Jag tror det kommer vara en av behandlingarna bland behandlingsarsenalen, säger Soo Aleman, överläkare och docent vid Karolinska universitetssjukhuset.

Remdesivir, ebolamedicinen som visade sig vara verkningslös mot just ebola, har fått ett så kallat nödgodkännande i USA. Samtidigt väntar svenska Läkemedelsverket på ett gemensamt EU-godkännande för att få använda det i Sverige. 

När det kommer finns inget besked om – lika osäkert är den verkliga effekten av läkemedlet.

– Vi tittar på patientnyttan, hur mycket glädje har man av läkemedlet. Om det är fråga om förkortad vårdtid eller skydd mot död, att fler patienter överlever som får det än inte får det. Riskerna är biverkningar, säger Charlotta Bergquist, chef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket

Så fungerar remdesivir

Professor Anders Sönnerborg beskriver det som att viruset tar sig in i cellen och tar byggstenar som ska användas till andra ändamål. Viruset bygger 10 000 kopior av sig själv och när de släpps ut dör de. 

Remdesivir går in i cellen och blir som en falsk byggsten. Viruset luras att tro att det är en byggsten den kan ha glädje av – men det har den inte. Det sätter stopp för nyproduktionen av viruset och det bildas inga fler viruspartiklar.

Visserligen dör cellen, men det bildas inga nya virus och inga nya celler kan infekteras. 

Läkemedlet beskrivs vara det som närmst kan komma att användas som medicin mot covid-19.

Och det finns studier som pekar på att sjukhustider kan minska efter behandling med läkemedlet – i fredags släpptes en studie från amerikanska folkhälsomyndigheten med över tusen deltagare. 

 – De som fick remdesivir förbättrades på elva dagar medan det var 15 dagar för de som inte fick det. Dödligheten var 8 procent av de som fick remdesivir mot 11,6 procent för de som inte fick behandlingen, utan sockerpiller, säger Soo Aleman, docent vid institutionen för medicin, Huddinge, och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Svensk studie

Hon är nationell koordinator för den svenska delen av en WHO-studie som ska testa säkerhet och effekt av läkemedel som används i behandlingen av covid-19. Studien görs i Sverige och Danmark och tanken är att tusen personer ska delta. Deltagarna delas upp i tre grenar:

– En arm får remdesivir, en den andra får hydroxiklorokin, vars substans har använts mot malaria men också är inflammationsdämpande för reumatiker, och sen får det tredje benet standardbehandling mot covid-19, säger Soo Aleman. 

Ansökningar har skickats in till Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden. 

”Kan ger viss fördel” 

Men det finns också indikatorer på att remdesivir inte har effekt, berättar Soo Aleman, och pekar på en mindre kinesisk studie som gjorts.

Anders Sönnerborg, professor och överläkare på Karolinska institutet, är inne på samma spår. Han konstaterar att den kinesiska studien – med 247 deltagare – inte visade någon som helst effekt.

Och då är den amerikanska studien inte avgörande, anser professorn. 

– Behöver man över 1 000 patienter för att visa en begränsad effekt, då kan man inte säga att det här är lösningen på covid-19-problemet, säger han.  

– Däremot kan det ge en viss fördel för de som hamnat på sjukhus.

Soo Aleman konstaterar också att resultatet i den kinesiska studien varit mycket bättre om remdesivir varit ett ”jättedundermedel”. Men samtidigt konstaterar hon: 

– Jag tror det kommer vara en av behandlingarna bland behandlingsarsenalen. Jag tror att det är bra om vi kan ringa in vilka patienter med covid-19 som kan ha nytta av det, för jag tror att det har nytta, men det är inte klarlagt vilka som har nytta av det än. 

Biverkningar 

Men remdesivir är inte helt ofarligt. De studier som gjorts visar att det kan uppstå leverskador på 10-15 procent av patienterna – men som efter den tio dagar långa behandlingen återgår till det normala. 

– Det som jag tror är bra med remdesivir är att behandlingen inte verkar ge så mycket biverkningar, och att det inte verkar vara allvarliga biverkningar. Det verkar hoppfullt att patienter kan bli bättre av det. På så sätt är det väldigt goda nyheter, konstaterar Soo Aleman. 

Remdesivir tas intravenöst. Det ställer ett krav på att patienterna faktiskt befinner sig på ett sjukhus. Samtidigt finns det, enligt Sönnerborg, tendenser att läkemedlet har bättre effekt ju tidigare det sätts in.

– Det blir ett etiskt dilemma. Om det visar sig att det blir godkänt är det naturligtvis så att de som är svårt sjuka som man förmodligen kommer vilja ge det till. Då står det i kontrast, förmodligen, till effekten att man börjar tidigare. Det finns ett dilemma runt det där, säger han.

Här är medicinen som forskare hoppas kan hjälpa coronapatienter

Remdesivir har funnits sedan flera år tillbaka – men hur säkert är det egentligen?

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.