Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Svenska Akademien kan inte fatta beslut längre

– Jag tror att vi alla förstod allvaret, så vi var tvungna att ta en kompromiss, ett steg tillbaka, säger Anders Olsson, direktör för Svenska Akademien. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Avgående sekreteraren Sara Danius lämnade börshuset hand i hand med ledamoten Sara Stridsberg. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN

Ledamot efter ledamot meddelar att de lämnar Svenska Akademien.

Nu är Akademien i praktiken endast elva – det innebär att de inte kan fatta beslut, enligt sina egna stadgar.

Kungen har meddelat att han överväger att ändra stadgarna – men:

– Att han anser sig ha den rätten. Det kan jag inte omedelbart se, säger Krister Thelin, jurist.

Peter Englund, Kjell Espmark och Klas Östergren meddelade i fredags att de lämnar sina poster i Svenska Akademien. På torsdagen kom nästa våg av avhopp: Ständiga sekreteraren Sara Danius lämnar, så även ledamoten Katarina Frostenson.

1989 lämnade ledamoten Kerstin Ekman Akademien, i protest mot Svenska Akademiens hållning i Salman Rushdie-affären.

Tolv ledamöter krävs – bara elva är aktiva

Det innebär att Svenska Akademien, som traditionellt består av 18 ledamöter, nu bara har tolv. I praktiken är Akademien dock endast elva: Ledamoten Lotta Lotass har inte deltagit i sammankomsterna sen 2015.

För att Svenska Akademien ska kunna fatta beslut krävs tolv medlemmar, enligt stadgarna. Punkt sju i stadgarna klargör:

”Ej må val af nya Ledamöter företagas, utan at til thet minsta Tolf Ledamöter tilstädes äro.”

Ledamöterna – de är kvar och de har gått

Lotta Lotass – har inte deltagit i Svenska Akademiens sammankomster sen 2015.

 

Bo Ralph – sitter kvar.

 

Sture Allén – sitter kvar.

 

Anders Olsson – sitter kvar.

 

Göran Malmqvist – sitter kvar.

 

Tomas Riad – sitter kvar.

 

Sara Danius – meddelade torsdagen den 12 april att hon lämnar.

 

Jesper Svenbro – sitter kvar.

 

Jayne Svenungsson – sitter kvar.

 

Peter Englund – meddelade fredagen den 6 april att han lämnar sin stol.

 

Klas Östergren – meddelade fredagen den 6 april att han lämnar sin stol.

 

Per Wästberg – sitter kvar.

 

Sara Stridsberg – sitter kvar.

 

Kristina Lugn – sitter kvar.

 

Kerstin Ekman – lämnade sin stol 1989 i protest mot Svenska Akademiens hållning i Salman Rushdie-affären.

 

Kjell Espmark – meddelade fredagen den 6 april att han lämnar sin stol.

 

Horace Engdahl – sitter kvar.

 

Katarina Frostenson – meddelade torsdagen den 12 april att hon lämnar.

Svenska Akademien kan inte fatta beslut

Det innebär att Akademien inte kan välja in någon ny ledamot, om inte den passiva ledamoten Lotta Lotass går in.

Kungen, Svenska Akademiens högste beskyddare, överväger att ingripa mot Akademien och dess stadgar.

– Jag kommer, i ljuset av utvecklingen, att överväga behovet av kompletteringar av stadgarna, bland annat vad avser rätten till utträde, sa han i ett uttalande i veckan.

Det arbetet pågår, uppger Hovet.

– Vi arbetar med en ny Akademie. Det är ett försök att rekonstruera Akademien i en situation som varit enormt kritisk. Jag tror att vi alla förstod allvaret, så vi var tvungna att ta en kompromiss, ett steg tillbaka, säger Anders Olsson, direktör för Svenska Akademien.

”Svårt att spekulera”

Krister Thelin, jurist, säger att det är svårt att säga vad det kommer innebära att Svenska Akademien är tolv – i praktiken elva – ledamöter.

– Ja, det är svårt att spekulera i det här. Det finns en nedre gräns som nämns på tolv, när det gäller att välja in nya medlemmar. Men sen finns det andra gränser, på nio och sju. Jag har inte stadgarna framför mig, säger Thelin.

Thelin: Inte säkert att kungen kan agera

Samtidigt menar Thelin att det inte är alls säkert att kungen har någon möjlighet – ens rätt – att ändra stadgarna i Svenska Akademien.

– Det som varit mitt intresse är inte hur stadgarna tolkas, utan vem det är som äger rätten att ändra dem. Där har vi då det rätt överraskande beskedet från kungen, att han anser sig ha den rätten. Det kan jag inte omedelbart se. Det kan vara så, men jag har inte sett någon grund för varför det är så. Vi hade ju en rätt omfattande regeringsformsändring 1974, som i princip avlövade statschefen allt, säger Thelin.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!