Expressen berättade i går om några av svenskarna som strider för Ukraina. Enligt Säpo rör det sig om fem till tio personer som aktivt deltar i striderna.
Operative chefen för "svenska Ukrainafrivilliga" är nazisten Mikael Skillt, som sedan början av konflikten har stridit för den ökända högerextrema bataljonen Azov. Han vill inte gå in på exakt hur många svenskar som anslutit till den väpnade konflikten i Ukraina, där mer än 4 000 människor dödats hittills, men säger så här efter att Expressen nämnt tio personer.
- Det är fler svenskar än de du räknat upp som slutit upp inom ramen för "svenska Ukrainafrivilliga". Det är mindre än 30 i alla fall. En del finns kvar inom Försvarsmakten även efter hemkomst, hävdar han.
Kallar sig nationalist
Själv har Skillt öppet twittrat och skrivit på Facebook om sitt deltagande i konflikten. Från början åkte han ner för att "hjälpa till" på Majdantorget. När han väl kom ner tidigt i våras, hade aktivisterna redan tagit kontrollen över torget i Kiev och presidenten Viktor Janukovitj hade flytt landet.
Trots det blev han kvar. Så småningom anslöt han till den högerextrema Azovbataljonen vars befäl är nazisten Andrij Biletski, som även leder nazistiska Socialnationalistiska församlingen. Organisationens mål är bland annat att "vita rasen ska frigöras från det internationella kapitalet" och att "sexuella perversioner och kontakter mellan raserna" straffas.
Azov använder den nazistiska Varghaken, samma symbol som vissa SS-divisioner bar under andra världskriget.
- I början var det uteslutande nationalister som anslöt till Azov. Nu är det alla möjliga. Allt från nationalsocialister till vanliga SD:are med svenska mått mätt, säger Mikael Skillt.
Han var länge medlem i nazistiska Svenska Motståndsrörelsen och Svenskarnas parti, men säger att han inte har tid med politik just nu.
Skillt har varit kontrakterad inom svenska försvaret i sex år, bland annat som spaningssoldat och skarpskytt i NB 21 i Norrland.
Han vill själv inte kalla sig nazist, utan etnisk nationalist.
- Mitt Europa är ett helt annat än vad det är i dag. Sedan om det innefattar ett helt vitt Europa, det är svårt. Det är en utopi. Det är klart att jag vill ha ett Europa där vi inte har den massiva invandringen vi har i dag. Det är inte hållbart, säger Mikael Skillt.
Återvände nyligen till Sverige
I Azov blev han prickskytt och befäl över en styrka på 35 man, enligt egen utsago. Sista tiden innan han nyligen återvände till Sverige utnämndes han till kompanibefäl.
I en film på Youtube figurerar han som "Swedish Nazi sniper and the Kiev gunmen" och där visas en kort sekvens med Skillt under strider i Mariupol. I filmen får han instruktioner om hur han ska träffa en motståndare.
- Mariupol var ganska händelselöst. Vi kommer dit. De öppnar eld med grovkalibrigt. Man träffar vår andrechaufför. Jag och mitt prickskyttelag tar upp position 120 meter ifrån. Sen avancerar vi framåt. Allt som allt är det gjort på fyra timmar.
Hur många dog den dagen?
- På vår sida ingen. Från separatisterna tror jag det var 12 döda, 18 skadade och ett 30-tal gripna.
Hur många dödade du?
- Möjligtvis tre.
Mer händelserikt var det när Azovbataljonen, understödda av ukrainska fallskärmsjägare, försökte återfå kontrollen över Marinka i öst från proryska separatister, enligt Skillt.
- 300-400 från deras sida dog. Första dagen dödade jag tre. Andra dagen två.
Kritik mot Ukrainas regering
Han berättar detaljerat och med stolthet om sin och Azovs insats och hävdar att han har bra koll på antal dödade motståndare eftersom den segrande sidan går igenom terrängen efter striden.
- Jag vet att den grupp jag var verksam i har dödat 150. Vi var 35 man i gruppen. Prickskyttemässigt dödade jag kanske ett 20-tal av dem.
Hur är det att ha så många döda på sitt samvete?
- Hur sjukt det än må låta är det inget man tänker över. Det är "do or die". Antingen tar de ditt liv eller så måste du ta livet av någon. Man får stänga av alla moraliska betänkligheter.
I Azov har han haft med sig andra svenskar hela tiden, två av dem vill inte framträda men kallas "Sonic" och "Mikola Swed" på Twitter. "Sonic" skadade ryggraden och har efter sex veckor på sjukhus i Ukraina återvänt till Sverige. Ingen av dem har velat framträda med namn. Azovbataljonens Stepan Bayida säger till Expressen att sex svenskar stridit för förbandet och att minst tre svenskar i detta nu befinner sig i Ukraina.
Som Expressen kunde berätta i går anklagas de frivilliga bataljoner som stridit vid den reguljära arméns sida för att begå krigsförbrytelser. Aidarbataljonen som bröderna Patrik och Henrik Fridén stridit med har i en Amnestyrapport anklagats för rån, tortyr, mord, utpressning, kidnappning och för att konsekvent begå krigsförbrytelser i de områden de återtar kontrollen från separatisterna.
Amnestys ukrainske presschef Bogdan Ovcharuk uppger för Expressen att Azov och andra frivilliga förband sannolikt gjort sig skyldiga till liknande övergrepp. Amnesty har framfört kritiken till Ukrainas regering och krävt att landet straffar dem som bryter mot internationella lagar.
- När vi pratar med myndigheterna som ansvarar för rättsväsendet säger man att de utreder krigsbrott, men hittills har vi inte sett resultat på någon sådan utredning, säger Bogdan Ovcharuk.
"Har höga ideal"
Amnesty ska genomföra en utredning om Azov, så snart det är säkert för deras personal att ta sig till regionen där strider pågår.
- Det är ogrundade anklagelser. Azov har höga ideal och detta är något som våra soldater lever efter. Därför skulle sådana händelser vara otänkbara hos oss. Om det mot förmodan skulle hända något skulle den personen bli ordentligt bestraffad för sådana handlingar, säger Azovs talesperson Stepan Bayida till Expressen.
Svenskarna som strider med Azov känner inte igen Amnestys anklagelser. Mikael Skillt säger att han inte skulle acceptera handlingar som Amnesty beskriver.
- Skulle en soldat under mitt befäl utföra ett krigsbrott skulle jag personligen gripa honom och lämna till myndigheterna.