Svensk dömd till livstid för folkmord

Foto: Ricardo Mazalan

Den 54-årige svensken Stanislas Mbanenande döms till livstids fängelse i Sveriges första folkmordsrättegång.

Klockan 11 fälldes Mbanenande, som kommer från Rwanda, av Stockholms tingsrätt för att ha deltagit i massakrer på tiotusentals människor 1994.

– Det här är en dom som definitivt bör omprövas av hovrätten, säger hans advokat Tomas Nilsson till Expressen.se.

54-årige Stanislas Mbanenande ska ha varit en lokal ledare för mördargäng i västra Rwanda. Enligt vittnen sköt han också rakt in i folkmassor men mannen har avfärdat vittnena.

Försöket att utrota minoriteten tutsi släckte cirka 800 000 liv.

Rättegången har krävt mycket tid, arbete och resurser. Dels pågick den i ett halvår, dels åkte hela rätten ner till Rwanda i flera veckor för att där höra vittnen och inspektera brottsplatser.

Åklagaren yrkade på livstids fängelse för 54-åringen och tingsrätten gick alltså på åklagarens linje.

Ingen teknisk bevisning

Någon teknisk bevisning i målet fanns inte utan bevisningen byggde på utpekanden från vittnen.

– Tingsrätten har haft svårigheter i sin prövning. Det rör sig om händelser som inträffat för 19 år sedan under kaotiska och fruktansvärda förhållanden. Dessutom har endast tingsrätten endast kunnat ta ställning till muntliga bevis och till detta kommer kvarstående känslor av hämnd, säger advokat Tomas Nilsson till Expressen.se

Han tycker inte att tingsrätten har sett på de briser som finns i den muntliga bevisningen.

– Där menar jag att tingsrätten har gjort det lätt för sig. De har på vissa punkter kommit fram till att bevisningen inte är tillräcklig och jag anser att de även i de återstående delarna skulle ha haft samma försiktighet, säger han.

"Inte kan glömma"

Åklagarsidan drev i stället linjen att man mycket väl minns kärnan i traumatiska händelser, särskilt om man utsatts för grova brott av någon man känner till.

– Problemet är att man inte kan glömma, som kammaråklagare Magnus Elving uttryckt saken.

Den dömde mannen tillhör Rwandas majoritetsfolk hutu men har svenskt medborgarskap, vilket förklarar att rättegången hålls i Sverige. Stanislas Mbanenande har tre barn. Han bor med sin familj i en stad i Mellansverige, men har levt och arbetat internationellt, för FN och hjälporganisationer.

Advokat Tomas Nilsson hade inte hunnit tala med sin klient på förmiddagen.

– Vi talades vid i går utifrån att det kunde bli en fällande dom. Vi är överens om att vi kommer att överklaga, säger han.

Grovt folkrättsbrott

Stanislas Mbanenande fälls även för grovt folkrättsbrott – det vill säga krigsbrott – mord, mordförsök, anstiftan till mord samt människorov.

"Den åtalade har haft en informell roll som ledare och har även själv skjutit mot folkmassor med ett automatvapen. Brottsligheten är synnerligen allvarlig", skriver tingsrätten.

Det var extremister bland hutuer som ledde det noga planerade folkmordet. Macheteknivar hade inhandlats i hundratusental, dödslistor upprättats. Men den händelse som utlöste massmördandet var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Ledande nationella politiker, militärer, präster, borgmästare och medier deltog sedan i dödandet, som varade i 100 dagar tills tutsigerilla stoppade det.

Fakta: Folkmordet i Rwanda

Omkring 800 000 människor dödades under folkmordet i Rwanda 1994. Det leddes av extremnationalister från majoritetsfolket hutu.

De flesta offren tillhörde minoritetsfolket tutsier, men även hutuer som sågs som medlöpare mördades.

Folkmordet var noga planerat, men utlösande faktor var nedskjutningen – oklart av vem – av det flygplan som dåvarande hutupresidenten Juvénal Habyarimana och hans burundiske kollega Cyprien Ntaryamira färdades i.

Habyarimana hade då skrivit på ett fredsavtal med tutsigerillan RPF, vilket en del såg som ett svek.

RPF störtade efter 100 dagars dödande folkmordsregimen och styr än i dag. Den forne gerillaledaren Paul Kagame är ännu president. (TT)

Fakta om folkmord

I dagligt tal används termen folkmord ofta för omfattande dödande av civila i ett land, men internationellt har folkmord bara utdömts i två fall: massakern i bosniska Srebrenica 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. En förklaring är att den juridiska termen folkmord inte fanns före andra världskriget.


Enligt FN:s folkmordskonvention från 1948 innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp". Det kan begås på fem sätt: genom att döda, att åsamka allvarlig fysisk eller psykisk skada, att avsiktligt skapa förgörande levnadsomständigheter, att förhindra barnafödande och att med tvång bortföra barn. (TT)

Två folkmord har begåtts

RWANDA OCH BOSNIEN

I dagligt tal används termen folkmord ofta för omfattande dödande av civila i ett land, men internationellt har folkmord bara utdömts i två fall: massakern i bosniska Srebrenica 1995 samt massdödandet i Rwanda 1994. (TT)

HJÄRNAN BAKOM MORDEN

Under massakern i Srebrenica dödades runt 8 000 obeväpnade män och pojkar och lades i massgravar. Bosnienserbiske överbefälhavaren Ratko Mladic har pekats ut som en av dem som var ansvarig för massakern och står nu inför rätta i krigsdomstolen i Haag.

KAN BEGÅS PÅ OLIKA SÄTT

Enligt FN:s folkmordskonvention innebär folkmord att "förgöra helt eller delvis en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp". Det kan begås på fem sätt, bland annat genom att döda eller genom att åsamka allvarlig fysisk eller psykisk skada. (TT)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.