Sven-Erik Alhem: Det är djupt tragiskt

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Sven-Erik Alhem utesluter inte att det finns fler som dömts och fängslats trots att de är oskyldiga.
Foto: Mikael Sjöberg

Rättsexperten, förre överåklagaren Sven-Erik Alhem tycker att det är djupt tragiskt att den 66-årige mannen har suttit fängslad i tio år.

– Det sätter fingret på rättsväsendets förmåga att avgöra vad som är sant och falskt, säger han till Expressen.

Alhem utesluter inte att det finns andra som dömts och fängslats – trots att de är oskyldiga.

Sven-Erik Alhem är en av Sveriges mest erfarna jurister och har, som åklagare, arbetat med otaliga rättsfall. Nu är han pensionär, men arbetar som fristående juridisk expert.

Alhem säger att han har full respekt för vad den tidigare våldtäktsdömde pappan har varit med om.

– Man måste ha klart för sig att rätten inte har någon utomjordisk förmåga att avgöra vad som är sant och falskt, utan det bygger på vad åklagarsidan drar fram och presenterar för rätten. Då kan ju någonting gå snett. Det innebär att man måste ha ventilen med resningssystemet, som normalt sett syftar till att den som blir dömd kan bli frikänd, säger Sven-Erik Alhem.

Finns ingen garanti

Han drar sig till minnes att det också finns tvärt-om-fall, där frikända människor till slut har blivit fällda sedan åklagaren har fått resning sedan nya omständigheter i fallen har blivit kända.

– Ett exempel är mannen som frikändes för mord i tingsrätten. När man sedan hittade två kroppar i en sjö fick åklagaren resning – till men för den tidigare frikände mannen – blev han sedan fälld för mord.

– Men normalt sätt är det resning till fördel för den som är dömd, som till exempel Tomas Quick, säger Alhem, som menar att det inte finns någon hundraprocentig garanti för att rättsskipningen är rättvis.

Tror du att det finns många oskyldigt dömda som sitter i fängelse i dag?

– Man måste vara medveten om att risken finns. Det är ett starkt krav på att det ska vara "ställt bortom allt rimligt tvivel" när man döms. Redan det innebär att det alltid finns ett uns av rimligt tvivel i skuldfrågan i samtliga brottmål – trots DNA-spår och erkännanden. Därför finns resningen som en ventil, säger Sven-Erik Alhem.

Många fall

Han säger också att det har varit ganska många fall av dem som fått resning i Högsta domstolen under det senaste årtiondet.

– Det är kanske lite anmärkningsvärt.

Vad beror det på?

– Man kan inte säga att det beror på att domstolarna har varit för oförsiktiga. Quickfallet är dock ett lysande exempel på en dålig utredning. Normalt sett har polis och åklagare varit bra på att sålla bort dem som kommer och erkänner mord – det är bland annat känt från Palmemordet.

– Uppmärksamheten kring rättsfall har varit mycket tuffare under senare år, vi har också haft många granskande journalister som har ägnat kraft åt granskningen. Ofta är upprinnelsen till resning att journalister har ägnat kraft åt att granska – bland andra Hanes Råstam och Dan Josefsson, säger Sven-Erik Alhem.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.