Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Svårt att bevisa mobbning på jobbet

Var tionde svensk känner sig mobbad på jobbet.

Nästan var tionde svensk känner sig mobbad på jobbet och allt fler väljer att anmäla till Arbetsmiljöverket.

Men möjligheten för drabbade att få upprättelse är liten. Bara två fall har prövats i domstol och nu kommer krav på ny lagstiftning.

Har du någon gång känt dig mobbad på jobbet?

– Att mobbas på jobbet under lång tid kan ge skador liknande dem som krigsoffer bär på, säger Per Borgå, överläkare i psykiatri.

Kännetecknande är påträngande minnen, sömnsvårigheter, mardrömmar, ökad vaksamhet och rädsla för att något ska hända.

– Det är typiska symptom på posttraumatiskt stressyndrom. Man sysslar ständigt i tankarna med det som varit, drar sig undan och blir isolerad, säger Per Borgå.

Enligt undersökningar från Arbetsmiljöverket upplever sig runt nio procent, eller 425 000 personer, av den totala arbetskraften mobbad. De senaste åren har antalet anmälningar till verket varit runt 650–700 per år, men förra året steg de till 887. Men av totalt drygt 3 500 anmälningar de senaste fem åren ledde endast 100 till att verket inledde ett tillsynsärende. Och av dessa ledde inget vidare till åtalsanmälan.

Fallen svårutredda

Generellt är anmälningarna både komplexa och svårutredda, enligt Torsten Heinberg, beteendevetare på Arbetsmiljöverket.

– Det finns sällan klara bevis för att mobbning har förekommit. Ofta står ord mot ord och det finns inga vittnen, säger Torsten Heinberg.

För den som utsatts är möjligheterna till upprättelse små. När två chefer i Jämtland nyligen dömdes för arbetsmiljöbrott sedan en anställd tagit livet av sig efter att ha upplevt sig trakasserad på jobbet var det helt unikt. Ingen arbetsgivare har tidigare fällts till ansvar för arbetsmiljöbrott av psykosociala orsaker, och det finns bara ytterligare ett fall som lett till åtal, enligt arbetsmiljöåklagare TT talat med.

En förklaring är att det inte finns något straff knutet till den föreskrift – kränkande särbehandling i arbetslivet – som reglerar trakasserier på arbetsplatsen. För att en person ska kunna fällas för brott krävs att denne brutit mot arbetsmiljölagstiftningen, samt att det är just detta som gjort att en anställd skadats, blivit sjuk eller dött.

– När det gäller den psykosociala arbetsmiljön är det många gånger svårt att bevisa detta orsakssamband, säger arbetsmiljöåklagare Lotten Loberg.

Fackförbunden TCO, LO och Saco anser att det behövs en helt ny arbetsrättslig lag mot trakasserier i arbetslivet.

– I dag saknar vi ett verktyg för utsatta som inte tillhör någon grupp som skyddas i diskrimineringslagen, säger Carola Löfstrand, ombudsman på Vision.

Ökade chanser

Med en ny lag skulle mobbningsfall kunna lösas genom förhandling på arbetsplatsen, vilket skulle innebära avsevärt ökade chanser för den enskilde att få exempelvis skadestånd.

Det är tydligt att Sverige i dag har halkat efter i lagstiftningen på området, enligt forskaren Margaretha Strandmark.

– Den politiska viljan att driva dessa frågor har varit och är obefintlig, trots att mobbning är ett folkhälsoproblem som orsakar stora kostnader. De som mobbats behöver få upprättelse för att kunna komma vidare i livet, säger hon.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.