Förra veckan publicerades en bild i en finsk modetidning på statsministern Sanna Marin.
På bilden bär hon kavaj, ett stort halsband, och inget plagg under.
I intervjun med tidningen säger hon att hon medvetet har håret på samma sätt och använder liknande kläder varje dag.
– Jag vill fokusera på saker, inte hur jag ser ut.
Hon ansågs ha visat för mycket hud enligt flera kommentarer på sociala medier, vilket flera finska medier rapporterat om.
”Är hon statsminister eller modell?”, skriver en person på Instagram.
https://www.instagram.com/p/CGE6V28jJjM/?utm_source=ig_web_copy_linkGenusforskaren: ”Ett minfält”
Då började kvinnor lägga upp bilder där de bär kavaj på samma sätt, under hashtaggen ”imwithsanna”. Bland annat S-toppen Annika Strandhäll har twittrat: ”Kvinnor mäts fortfarande alldeles för ofta utifrån sitt utseende, oavsett position.”
Charlotte Cederbom, forskare i genushistoria vid Åbo akademi, säger att flera av kommentarerna just har handlat om att ifrågasätta Sanna Marins kompetens.
– En kvinna i maktposition rör sig på ett minfält. Så fort hon försöker vara manlig kommer hon få skit för det också, för då kliver hon över gränserna för vad hennes kön tillåter. Den här balansen mellan att vara kvinna och i en maktposition, det är den som är jättesvår att upprätthålla. Det handlar inte om vad hon har på sig utan det handlar om att det är en kvinna i en maktposition.
Hon tycker att bilden fått för stor uppmärksamhet, eftersom den inte är så spektakulär. Mycket handlar om att det inte finns tillräckligt många ”kvinnligt” kodade maktsymboler, säger Charlotte Cederbom.
– De symboler för makt som vi känner igen, de är ju alla manliga. Vi har inte en full uppsättning kvinnligt kodade symboler för makt. Och därför råkar kvinnliga makthavare ut för sådana här kritikstormar oavsett vad de har på sig.
