Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Surrogatmödraskap – det här handlar debatten om

Genrebild: En gravid kvinna.Foto: ÅSERUD, LISE / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN

Under sommaren har den politiska debatten om surrogatmödraskap – även kallat värdmödraskap – blossat upp.

På senare år har det blivit vanligare som metod för bland annat ofrivilligt barnlösa och hbtq-personer som vill skaffa barn.

Men hur fungerar surrogatmödraskap i Sverige – och hur går det till?

Vi reder ut begreppen.

Surrogatmödraskap, som också kallas värdmödraskap, innebär att en kvinna är gravid med någon annans barn. Antingen genom att någon annans befruktade ägg placeras i hennes livmoder, eller att hennes eget ägg befruktas av de tänkta föräldrarna eller en donator. Det sista kallas partiellt surrogatmödraskap.

Under 2018 beräknas för första gången fler barn ha kommit till Sverige via surrogat än adoption.

Surrogatmödraskap – är det tillåtet i Sverige?

Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige. Vården får inte hjälpa till med assisterad befruktning, och det finns inget lagligt stöd för föräldrar som vill använda sig av surrogatmödraskap. Den kvinna som bär på barnet blir juridisk förälder till barnet.

Men det finns gråzoner. Det är inte olagligt att arrangera ett surrogatmödraskap privat, men de blivande föräldrarna har ingen juridisk rätt till barnet. I det fallet måste surrogatmamman avsäga sig föräldraskapet till barnet, och en adoption måste ske på laglig väg efter att barnet är fött.

Det är inte heller olagligt att som svensk medborgare arrangera ett surrogatmödraskap i ett land där det är tillåtet. Dock kan det medföra rättsliga problem, eftersom den biologiska mamman fortfarande ses som juridisk förälder i svenska myndigheters ögon.

Altruistiskt surrogatmödraskap – vad är det?

Det innebär att surrogatmamman inte får någon ekonomisk kompensation för att bära barnet. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna vill att detta ska bli lagligt i Sverige. Altruistiskt surrogatmödraskap är lagligt i flera länder i Europa, bland annat Danmark, Storbritannien, Nederländerna och Portugal.

Kommersiellt surrogatmödraskap

Då får kvinnan betalt för att bära någon annans barn. Det är lagligt i Ryssland, flera andra länder i Östeuropa och vissa stater i USA.

I mars i år blev den här kvinnan, Cecile Eledge, surrogatmamma åt sitt eget barnbarn i Nebraska, USA.Foto: ARIEL PANOWICZ / AP TT NYHETSBYRÅN

Vad handlar debatten kring surrogatmödraskap om?

De som är för att altruistiskt surrogatmödraskap blir reglerat i Sverige menar att kvinnor ska få bestämma själva över sina kroppar. 

– Jag som kvinna ska ju kunna bestämma om jag vill bära en annan kvinnas barn eller inte, sade Camilla Waltersson Grönvall, socialpolitisk talesperson för Moderaterna till Expressen tidigare i år.

Ett argument som förs fram är också att mängden svenskar som använder sig av kommersiellt surrogatmödraskap utomlands skulle minska om altruistiskt surrogatmödraskap var reglerat i Sverige.

De som inte vill se en reglering menar att riskerna är stora. Så här sade Socialdemokraternas Kristina Nilsson, vice ordförande i socialutskottet, tidigare i år:

– Jag förstår den frustration ofrivilligt barnlösa känner. Men vad händer om kvinnan ångrar sig och inte vill fullfölja graviditeten? Vad händer om man ångrar sig när barnet väl är fött? Det är en risk att vara gravid.

Dessutom tycker de som är emot en reglering att det finns risk att surrogatmödraskap ändå blir kommersiella, att kvinnor kan komma att ta betalt för att vara surrogatmammor.