Supervulkanen - ett hot mot hela världen

Vi bevakar de största händelserna och sänder live varje dag.
Globalt hot. Supervulkaner kan orsaka en enorm förödelse - inte bara i sin omedelbara närhet utan även globalt genom gigantiska askmoln som sprids i atmosfären och tsunamivågor. På bilden syns Anak Krakatau-vulkanen i Indonesien under ett utbrott 2007.
Foto: Reuters

Det mullrar hotfullt i vulkanen nära stora svenska turistmål på Kanarieöarna. 

Varning för vulkanutbrott är utfärdad på ön El Hierro - och charterresan kan därmed snabbt förvandlas till en krater­resa. 

Städer och populära semester­orter över hela världen är i riskzonen för aktiva vulkaner, säger forskare. 

Enligt ett katastrofscenario kan ett utbrott på just Kanarieöarna utlösa en jättetsunami som dränker New York. 

Den spanska ön El Hierro, den minsta av Kanarieöarna nära klassiska chartermålet Teneriffa, förbereder evakuering av sina 11 000 invånare och ett okänt antal turister. Myndigheter har utfärdat "gul" varning för vulkanutbrott; det är nummer två på en skala av fyra.

 - En magmaboll stiger mot ytan och skapar en rad bristningar som leder till seismisk aktivitet. Vi vet inte än om den bryter igenom jordskorpan och vållar ett utbrott, säger vulkanexperten Juan Carlos Carrecedo till brittiska Daily Mail.

 Han varnar för att ett vulkanutbrott är möjligt "inom dagar, veckor eller månader".

 Skolor och vissa vägar har redan stängts. Människor som bor nära vulkanen har utrymt sina hem. Under de tre senaste månaderna har nästan 10 000 mindre jordskalv registrerats på El Hierro, och natten till i går skakades ön av en riktig jordbävning som uppmättes till 4,3 på Richterskalan.

 El Hierros senaste utbrott var 1793.

Kanarieöarna skapades en gång av en vulkanisk urladdning - och det puttrar och jäser och mullrar ständigt i öarnas innandöme medan turisterna obekymrat badar och roar sig.

 Samtidigt varnar forskare för att ett utbrott på den mest vulkaniskt aktiva Kanarieön, La Palma, kan utlösa en världsomfattande katastrof. Utbrotten där sker längs bergsryggen Cumbre Vieja med 25 till 200 års mellanrum, senast 1971. Enligt detta scenario kan ett väldigt klippblock på västsluttningen komma att rasa ned i havet och orsaka en jättevåg i Atlanten.

 Den skulle vålla stora skador i Nord- och Sydamerika och längs Västafrikas och Västeuropas kuster.

 - Enligt det värsta scenariot bryts en tredjedel av vulkanen loss vid ett utbrott och åker ned i havet. Det kan leda till en tsunami med 10-15 meter höga vågor som slår in över Nordamerika, säger Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet.

 - Det finns visserligen tid att varna eftersom det tar några timmar för vågen att gå över Atlanten. Men det är ändå oroväckande, man evakuerar inte New York på fem timmar.

 - Det här katastrofscenariot är mycket osannolikt men inte helt otroligt, om vulkanen skulle rämna, säger han.

 Björn Lund påpekar att en sådan tsunami skulle märkas också på svenska västkusten. Men inte så mycket eftersom det finns hinder på vägen, till exempel de brittiska öarna.

 Den brittiske vulkanexperten Clive Oppenheimer, verksam vid Cambridge-universitetet, varnar för ett utbrott av en "supervulkan" under det här århundradet. Risken är en på 500, säger han och tillägger:

 - Det låter inte mycket, men risken är mycket större än att drabbas av en asteroid.

 Oppenheimer påpekar att den moderna världen är mycket mera sårbar i dag än i det förflutna när "super­vulkaner" fick utbrott, rapporterar brittiska Daily Telegraph.

Han nämner tre massiva utbrott som skakade världen: Vulkanen Tambora iIndonesien som dödade upp till 100000 människor 1815 och kylde ned hela jorden så att 1816 gick till historien som "året utan sommar"; Laki på Island som dödade 10 000-tals människor 1783 och Tobas gigantiska utbrott i Indo­nesien för 75 000 år sedan då 3000 kubikkilometer magma pumpades ut iatmosfären - och lämnade efter sig en vattenfylld krater på norra Sumatra som är tio mil lång och tre mil bred.

 - Världens befolkning är större och många människor lever i djup fattigdom och är redan mycket sårbara. Effekterna skulle bli enorma, både för människor och för den teknologiska världen, säger Clive Oppenheimer.

 Förutom på Kanarieöarna och i Indo­nesien finns vulkaniska högrisk­områden över hela världen, ofta i tätt­befolkade områden

 Island har mer än 130 vulkaner. Eyja­fjallajökulls utbrott 2010 lamslog flygtrafiken i stora delar av Europa och Grímsvötns utbrott tidigare år höll på att få samma effekt.

 - Grímsvötn var ett ännu större utbrott än fjolårets, men vindarna blåste åt rätt håll. Det är svårt att göra prognos för vulkanutbrott, men det finns flera potentiella på Island, till exempel Katla, säger Reynir Bödvarsson, seismolog vid Uppsala universitet som just nu befinner sig på Island.

 Katla är en av Islands farligaste vulkaner. Den brukar få kraftiga utbrott med 40 till 80 års mellanrum. Ett stort inträffade 1918 och ett mindre 1955.

Det 27 kilometer långa sprickområdet Laki på södra Island fick 1783 ett av världens kraftigaste vulkanutbrott. På Island dog 75 procent av boskapen och en fjärdedel av människorna. Aska och tjocka giftmoln med svaveldioxid påverkade klimatet i både Europa och USA, tiotusentals dog av förgiftning och lungproblem.

 Också Hekla är en av Islands mycket aktiva vulkaner.

 Italienska Vesuvius är en av Europas mest aktiva vulkaner och hotar att utplåna mångmiljonstaden Neapel - precis som utbrottet år 79 begravde städerna Pompeji och Herculaneum. Historiskt är det dags när som helst. Hela Neapelområdet ligger i kratern efter en urgammal jättevulkan.

 Etna på Sicilien har ständiga små utbrott och den grekiska turistön Santorini, som hade ett enormt utbrott under antiken, drabbas i dag av mindre urladdningar i väntan på den stora smällen.

 - Det sker mellan 10 och 20 vulkanutbrott i världen varje dag. Aktiva vulkaner som Vesuvius övervakas mycket noga. Vulkanutbrott kan man till skillnad från jordbävningar varna för i tid så man hinner flytta folk, säger Reynir Bödvarsson.

 - Människor behöver inte oroa sig för att resa. Tvärtom, ett vulkanutbrott kan bli en spännande upplevelse. Har man tur kan man få se något makalöst, säger han.

 Björn Lund säger att han trots den noggranna övervakningen är mest orolig för Vesuvius. Där har man förberett evakuering av 600 000 människor i den närmaste, "röda" zonen - och för det krävs upp till en veckas varning i förtid.

För dem som inte hinner undan kan det bli en plågsam död.

 - Vid ett stort vulkanutbrott kastas först ett jättemoln ut, bestående av grus, småsten och heta gaser. Det kan bli flera 100 grader varmt och kan rulla ned i en hastighet av 100 kilometer i timmen. Molnet förstör allt syre, allt i dess väg bränns sönder, säger Björn Lund.

 - Sedan kommer asknedfallet som kan dränka människor och krossa hus.

 - Sist kommer lavan. Det sker mera långsamt. Den skadar normalt inte människor, de hinner undan, säger han.

Uppsalaforskaren påpekar att även om man kan varna långt i förtid när manregistrerar ökad aktivitet i vulkanen, så kan det ändå bli tidsnöd i slutskedet.

 - Någon gång måste man besluta sig också om det finns en generell varning. Det är svårt att besluta om evakuering i tättbefolkade områden. Så till slut kan det bli en fråga om timmar, säger Björn Lund.

 Svenska turister är ofta inte medvetna om att de semestrar intill en aktiv vulkan. Så vid ett stort och plötsligt utbrott kan många svenskar hamna mitt i en naturkatastrof. Myndigheterna säger att de har lärt sig läxan från tsunamin 2004 då det officiella Sverige till en början inte klarade att hjälpa sina medborgare.

 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har till uppgift att stödja och utveckla samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. Den förvaltar bland annat en stödstyrka som skickas ut för att hjälpa svenskar vid internationella kriser och katastrofer.

 - Efter tsunamin har vi en stödstyrka som kan skickas ut för att ta hem svenskar. Det sker i samarbete med andra myndigheter och frivilligorganisationer. Vi ger också stöd till anhöriga, säger Anneli Bergholm Söder, avdelningschef på MSB.

 - Vår beredskap är god. Det fungerade när vi evakuerade folk från Libanon och vi var redo också under krisen i Nordafrika i år. Jag är övertygad om att det kommer att fungera också om det behövs vid ett stort vulkanutbrott, säger hon.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.