Sundsvall sämsta skolkommun i Sverige

Svenska elevers resultat sjunker kraftigt, och andelen som får godkänt i alla ämnen faller än snabbare. Klyftorna mellan hög- och lågpresterande elever ökar. I Sundsvalls kommun syns det tydligare än på många andra ställen i landet. Tre av kommunens skolor fanns på listan över de med sämst avgångsbetyg i årskurs nio förra året. Ljustadalens blev sämst i landet enligt Skol­verkets Salsa-mätning.

 - Man börjar ju nästan gråta när man läser det, säger Maja Bergqvist som nu går i nian.

 - Vår skola är inte sämst. Vår klass är grym, säger Max Eriksson.

Garvar åt gammalt språk

 Många i klassen har följt varandra sedan lågstadiet. I dag har Therese Åhström Wisén och Miriam El Kalawy svensklektion, de läser för varandra ur "Kejsarn av Portugallien" och garvar högt åt ett gammaldags språk de inte känner igen. Max Eriksson är tilldelad John Steinbecks "Möss och människor", han ser inte lika road ut.

 - Men den är kort, säger han.

 Ljustadalsskolan har sedan länge en problemstämpel.

 - När vi började här var det coolt att ha låga betyg. Men nu är det inte lika stökigt, de flesta har fattat hur viktigt det är. Alla vill komma in på gymnasiet, säger Markus Larsson.

"Ville ha utmaningen"

 Svenskläraren Anna Östman berättar att hon ofta får frågan "Fick du inte något annat jobb?" när hon säger att hon är på Ljustadalsskolan.

 - Men inget kunde vara mer fel. Jag valde det för att jag ville ha utmaningen. Jag har varit på många skolor, och här är inte sämre. Det är första gången jag ser en rektor som sitter med på lektionerna till exempel, säger hon.

Gillar sina skola. Miriam El Kalawy, Markus Larsson, Therese Åhström och Maja Bergqvist går på Ljustadalens skola i Sundsvall.Foto: Anna-Lena MattssonLeo Oras är rektor sedan knappt två år tillbaka. Sedan 2010 har behörigheten till gymnasiet gått från 58 till 71 procent. För att få fler att klara betygen har han målsättningsmöten med varje elev.

 - Alla de här eleverna ska klara skolan, de är duktiga, det är överlevare många av dem.

 - Det är inte bara en resursfråga, man måste också fokusera på resultat. Hjälpa dem verkligen, vad vill du egentligen med ditt liv? säger han.

 Skolan har haft många lärarbyten på låg- och mellanstadiet, och många elever saknar starkt stöd hemifrån.

 - Det måste ju skolan kompensera. Samtidigt har det skett stora neddragningar i Sundsvalls kommun. Men nedgången som var 2010 har jag svårt att förklara. Det borde inte vara så, säger han.

 Nivrenaskolan, 20 minuter söderut, hade ett av landets sämsta snittbetyg förra året.

 - Vi har eviga vikarier. Nu känns det som att vi repeterat i två år, säger Viola Svenbrink.

 - Eleverna tar inte skolan på så stort allvar här, säger Emelie Nilsson.

"Alla skriker"

 Det är lunchrast och de sitter i uppehållsrummet. Lite längre bort spelar Ben Said i åttan pingis.

 - Alla skriker på lektionerna, det är svårt att koncentrera sig. Vi har bara en lärare som kan göra något åt det, säger han.

 Skolledningen är ny för i år och omorganiserad så att rektorn, Göran Wallin, ska kunna vara med mer på lektionerna.

 - Nu kan han göra det han ska göra, ansvara för det pedagogiska arbetet. Det har inte rektorerna här haft tid till på de tolv år jag har varit här, säger skolledaren Per Håkansson.

 Göran Wallin har jobbat i bland annat Småland tidigare.

 - I de kommuner jag arbetat har man inte haft det här trycket från friskolor som vi har i Sundsvalls kommun. Kan du skapa en friskola där du väljer elever som är studie­motiverade och framåt och har föräldrar som är måna om utbildning, då skapar du en segregation i samhället precis som den vi hade tidigare. I de kommunala skolorna får vi ta hand om alla andra, säger han.

 Skolkuratorn Amelie Haglund säger att friskolorna till viss del har fått de kommunala skolorna att rycka upp sig.

 - Men det går ut så mycket pengar till friskolor från skattepengarna. Vi måste hitta ett annat ekonomiskt system i kommunen, så att friskolorna inte dränerar den kommunala skolan, säger hon.

"Det har bara rullat på"

 På Nivrenaskolan vill ledningen se tydligare mål och riktlinjer från Sundsvalls kommunpolitiker.

 - Så att det finns någon ovanför mig som skär halsen av mig när det blir fel, för så har det inte varit förut. Det har bara rullat på, och det fungerar ju aldrig i en organisation att det bara rullar. Någon måste vara tydlig och säga: varför är det så här, och vad tänker ni göra för att åtgärda det? säger Per Håkansson.