Livsmedelsteknikstudenterna Mattias Stenström och Marcus Jacobsen har skrivit sitt examensarbete vid Lunds universitet om isterband.
Men inte vilka isterband som helst.
Isterband gjorda på mjölmask. De traditionella isterbandskryddorna så som muskot, lök, kryddpeppar och lite rödbeta har tillsatts för att smaksätta mjölmasken.
Enligt Mattias Stenström kom idén om maskkorven efter att insekter godkändes som livsmedel i Sverige oktober 2020.
– Vi ville vara delaktiga i den utvecklingen. Mat blir allt mer växtbaserad, vi måste minska på att äta djur.
– Insekter har inte alls den påverkan på miljön som kossor och boskap, tillägger Stenström.
Klimatvänligt alternativ
Duon fick sin mjölmask via insektsfarmen Tebrito i Orsa, dit de fick komma och titta och utveckla sin maskkorv.
– Vi kom fram till att det går att göra en produkt som folk tycker är gott. Man kan få protein på ett sätt som sparar på klimatet med otraditionella proteinkällor, säger Jacobsen.
Till skillnad från exempelvis gris och nöt äter man hela masken, vilket också är en klimatvänlig aspekt, enligt Stenström.
Reaktionerna från studenternas näromgivning har varit huvudsakligen positiva.
– Först blev folk lite ”oj” men folk är ändå rätt öppna till att prova det. Man fick lite frågor i början såsom ”är det slemmigt” och mötte andra förufattade meningar, säger Jacobsen.
”Lite umamismak”
Stenström säger att mjölmasken hade en besk bismak när de gjordes till korv.
– Det är lite umamismak över den, men vi har testat rosta och äta mjölmaskarna och då smakar de bra, säger Stenström.
Enligt Jacobsen är korven god, men de fick testa sig fram en del i början.
– Den är god. Vi åt inga större mängder av den men smakade alla recept, de tidiga recepten smakade ju inte superbra, säger Jacobsen.
Marcus Jacobsen liknar smaken av mjölmask med spannmål, havregryn och popcorn.
– Det smakar inte som man förväntar sig.
”Kommer bli framtiden”
Båda två tycker att det gäller att dölja att det handlar om insekter i maten.
– Vi borde göra någon slags mjöl av masken för att dölja insekterna, säger Stenström.
Jacobsen tror att mjöl av mjölmask kunde vara ett bra tillsatsalternativ i befintliga livsmedel för att höja mineral- och proteinhalten.
– Då får man det mer på en Svensson-nivå.
Därefter tror Jacobsen att även köttbullar, korvar och pastejer gjorda av mjölmaskar kan bli en vanlig produkt i matbutikerna.
Duon har inga planer på att vidareutveckla korven i nuläget, men de tror båda att utsikterna är goda för insektsmat i Sverige.
Stenström är säker på att mjölmaskar kan öka i popularitet också i Sverige, såsom de gjort i Asien.
– Det kommer bli framtiden.
