Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Strandhäll väntas ge tillstånd till slutförvar

Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) ansvarar för det historiska beslutet om ett svenskt slutförvar.
Foto: OLLE SPORRONG
Kärnkraftsindustrin planerar att bygga anläggningen i Forsmark.
Foto: ALEX LJUNGDAHL

På torsdagen står Sverige inför ett historiskt avgörande i den infekterade frågan om slutförvaret för kärnavfall.

Såväl miljörörelsen som kärnkraftsbranschen bedömer att miljöminister Annika Strandhäll (S) kommer att säga ja till anläggningen. 

Men regeringens expertgrupp vill villkora tillståndet med mer forskning – en lösning som sågas av industrin.

– Det är orimligt både juridiskt och praktiskt, säger Anna Porelius, kommunikationschef på Svensk kärnbränslehantering, SKB.

Efter snart 40 år av vetenskaplig konflikt och över tio år sedan ansökan lämnades in, väntas regeringen under torsdagen ge klartecken till Sveriges slutförvar för utbränt kärnbränsle. Pressad av oppositionens misstroendehot står miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) inför inför tre alternativ: nej, ja eller ja med förbehåll om mer forskning.

Det sistnämnda alternativet har föreslagits av regeringens expertgrupp Kärnavfallsrådet, eftersom de tycker att det finns anledning att fortsätta forska på den omdebatterade kopparkapseln som ska omgärda kärnavfallet.

”Måste hitta en bättre lösning”

Men en sådan kompromiss avfärdas av såväl kärnkraftsbranschens företag Svensk kärnbränslehantering (SKB) som kritikerna på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), som står på var sin sida i konflikten. 

– Vi tror och hoppas på ett positivt besked från regeringen, de har alla underlag som krävs för att ge tillstånd för verksamheten. Vi ser det som självklart att de generationer som har nyttjat kärnkraften också tar ansvar för avfallet. Det är en viktig milstolpe i det svenska kärnavfallsprogrammet, säger Anna Porelius, kommunikationschef på SKB.

– Naturligtvis skulle det vara bäst om regeringen sa nej till förvaret, eftersom det finns så pass mycket som säger att koppar inte kommer fungera som kapselmaterial. Ett nej betyder inte att vi behöver stänga ner några reaktorer, utan bara att vi måste göra om forskningsprogrammet och hitta en bättre lösning, säger Johan Swahn, kanslichef på MKG.

Strider mot miljöbalken

Ett av argumenten mot att villkora godkännandet med ny forskning är att det vore oansvarigt att använda tiotals miljarder ur kärnavfallsfonden till en anläggning som senare riskerar att klassas som obrukbar. Enligt Anna Porelius är det alternativet också oförenligt med miljöbalken.

– Det är orimligt både juridiskt och praktiskt. För att få göra den här påverkan på miljön som det innebär att bygga ett slutförvar så måste det finnas ett motiv till varför man spränger ett tunnelsystem 500 meter under marken. Att göra det utan att veta om man får använda det som ett kärnbränsleförvar är inte ansvarsfullt. 

Anna Porelius är kommunikationschef på SKB.
Foto: Gabriel Liljevall

Anna Porelius understryker att ett ja från regeringen alltid kommer med villkor utifrån kärntekniklagen, som innebär en stegvis prövning av verksamheten.

– Det är standard i sådana här ärenden. Det är villkor om att upprätta nya säkerhetsanalyser som Strålsäkerhetsmyndigheten måste godkänna inför byggstart, provdrift och sedan reguljär drift.

Avslag osannolikt

Hon menar att SKB oavsett kommer att fortsätta bedriva forskning på området, i nära samarbete med Finland som redan har godkänt den svenska metoden och planerar att driftsätta sin anläggning år 2025. 

– Vi var först i världen att lämna in en ansökan, sedan körde Finland om oss, men nu har vi faktiskt väldig nytta av att de går först. Vi lär oss väldigt mycket av deras erfarenheter, säger Anna Porelius.

Johan Swahn på Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning hoppas på ett nej från regeringen, men medger att det vore osannolikt. Därför tycker han ändå att kravet på mer forskning om kopparkapslarna är bättre än att godkänna den nuvarande modellen rakt av.

Dock ser han också den juridiska utmaningen med en sådan lösning.

– Enligt miljöbalken så ska inte tillåtlighet ges om det inte är helt bevisat att det är säkert. Då blir det lite problematiskt för regeringen att lägga ett villkor om att det behövs mer forskning, säger Johan Swahn.

Lämnade in ansökan 2011

Regeringen ska den 27 januari fatta beslut om Svensk kärnbränslehanterings (SKB) ansökningar, som omfattar två anläggningar: en inkapslingsanläggning i Oskarshamn, och en slutförvarsanläggning i Forsmark. Totalt ska 12 000 ton kärnavfall deponeras i 6 000 kopparkapslar på cirka 500 meters djup i urberget.

SKB lämnade in sina ansökningar 2011 till Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) respektive mark- och miljödomstolen. SSM gav i januari 2018 grönt ljus utifrån kärntekniklagen, däremot hade domstolen invändningar utifrån miljöbalken.

Domstolen ansåg det oklart hur mycket korrosion, frätning, kopparkapslarna tål och pekade på att mer underlag behövs. Tanken är att kapslarna ska hålla i minst 100 000 år. Efter domstolens och SSM:s yttrande hamnade ärendet på regeringens bord. 

Regeringen gav därefter SKB – som är kärnkraftsindustrins bolag – möjlighet att komplettera sina ansökningar. Kompletteringarna skickades senare ut på remiss. Regeringen har att pröva ansökningarna dels utifrån miljöbalken, dels utifrån kärntekniklagen.

Om regeringen nu ger tillstånd så räknar SKB med byggstart någon gång under 2020-talet. Slutförvarsanläggningen beräknas ta tio år att bygga. Använt kärnbränsle ska börja deponeras där under 2030-talet. Om 70 år beräknas slutförvaret ha fyllts och kan därmed förseglas.

Källa: TT

Inslag från december • Kommunalråden: ”Jag är mycket glad över beslutet.”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.