Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stort stöd för skärpta straff vid kontaktförbud

Väljarna sluter upp bakom politikernas förslag om straffskärpningar för mäns våld mot kvinnor.
Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Foto: J. Fagerlund
Mäns våld mot kvinnor har lyfts till högsta politiska nivå sedan fem kvinnor har mördats de senaste tre veckorna.
Foto: JONAS ENG

Väljarna sluter upp bakom politikernas förslag om straffskärpningar för mäns våld mot kvinnor. 

Störst stöd har åtgärder för att skärpa straffen vid överträdelser av kontaktförbud, visar en mätning från Expressen/Sifo. 

Samtidigt efterlyser experter en större debatt om det förebyggande arbetet.

– När man bara pratar om lagföring och hårdare straff så fjärmar man sig från problemet, säger Katarina Björkgren, senior utredare vid Jämställdhetsmyndigheten.

Mäns våld mot kvinnor har lyfts till högsta politiska nivå sedan fem kvinnor har mördats de senaste tre veckorna.

Många politiker kräver hårdare tag. Väljarna ser också positivt på flera av åtgärderna som har lyfts i debatten den senaste tiden, visar Expressen/Sifos nya mätning. 

– Det finns en genomgående bild av att det görs för lite. Stödet för att skärpa lagstiftningen är stort, säger Toivo Sjörén, opinionschef på Sifo. 

De två förslag som värderas högst av väljarna är skärpta straff vid överträdelse av kontaktförbud – med fängelse som norm – samt att införa fotboja vid kontaktförbud. Runt sju av tio väljare bedömer att det är bra förslag för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.

”Skulle göra skillnad”

Båda förslagen har också en bred politisk majoritet bakom sig – och är något som regeringen uppger att de arbetar med. Förslagen ingick även i den så kallade hedersbrottsutredningen, som leddes av riksåklagare Petra Lundh och presenterades för justitiedepartementet i höstas.

”Ovan punkter skulle göra skillnad. Arbetet fortsätter!”, skrev hon på Instagram i måndags, i en kommentar till debatten som blossat upp.

Trots att lagstiftningen för elektronisk fotboja vid kontaktförbud skärptes så sent som 2018 är påföljden fortfarande ovanlig, enligt åklagarmyndighetens siffror. Endast 15 personer har fått fotboja de senaste tre åren.

En majoritet av väljarna ser positivt på generella straffskärpningar vid våld och hot om våld, visar Sifo-mätningen. I den politiska debatten motiveras ofta skärpta straff med att betona brottets allvar och öka kvinnors förtroende för rättsväsendet.

Vill höja kunskapen

Men enligt Katarina Björkgren, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten med mångårig erfarenhet i frågan, är det inte självklart att hårdare straff leder till att fler anmäler eller lämnar våldsamma relationer. 

– Hårdare straff leder inte per automatik till högre lagföring. De flesta våldsutövare hamnar aldrig i rättsvårdande system. För att lagföra fler behöver vi en polismyndighet, åklagarmyndighet och domarkår med fördjupad kunskap om mäns våld mot kvinnor. 

– Jag tror att fler är benägna att anmäla om du vet att du blir bemött med respekt och att detta hanteras som det allvarliga brott det är, säger hon.

Åtgärderna som väljarna vill se

Skärpta straff vid överträdelse av kontaktförbud (fängelse som norm): 71%

Införa fotboja vid kontaktförbud: 65%

Höja minimistraff för våld mot kvinnor: 63%

Skärpta straff vid hot om våld: 63%

Underlätta utfärdandet av kontaktförbud: 56%

Utöka resurser till kvinnojourer: 51%

Avskaffa straffrabatt när brottsoffer väntat med att polisanmäla: 49%

Erbjuda larm till utsatta kvinnor: 46%

Utvidga kontaktförbud, omfatta hel kommun: 43%

Utsatta kvinnor ska ha rätt att bära pepparspray: 27%

Erbjuda utbildning i självförsvar: 18%

Katarina Björkgren är socionom i grunden och har tidigare arbetat på kvinnojour samt med att bygga upp Göteborg stads kunskapscentrum om våld i nära relationer. Hon är positiv till att frågan nu är högt på den politiska dagordningen – men ger också bakläxa.

– Den här typen av offentliga samtal är viktiga, alla som har höga positioner i samhället måste markera. Däremot behövs ett kunskapslyft om mäns våld mot kvinnor, dess uttryck och konsekvenser. Det är en otroligt komplex fråga. Jag tror inte att politiker diskuterar gängkriminaliteten utan att vara påläst.

”Taskig kvinnosyn”

I Sifo-mätningen är väljarna mer skeptiska till förslag som innebär att kvinnor ska utbilda sig inom självförsvar eller bära larm och pepparspray. Katarina Björkgren håller med om att fokus snarare bör ligga på männen och varifrån våldet har sitt ursprung.

– Att det i grunden handlar om maktmissbruk och en kränkande kvinnosyn visade metoo med all tydlig klarhet. Kvinnor och flickor drabbas överallt och varsomhelst av mäns våld mot kvinnor, säger hon.

– När man bara pratar om lagföring och hårdare straff så fjärmar man sig från problemet. Och om det våldsförebyggande arbetet inte lyfts i debatten så uteblir ofta satsningar, medel till forskning och arbete för att utveckla preventiva metoder med syfte att arbeta för att våldet aldrig uppstår eller upprepas. 

I dag leder Björkgren ett samverkansuppdrag där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket ska arbeta för att upptäcka våld i tid. 

Arbetet inleddes när Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visade att kvinnorna ofta hade haft vanliga myndighetskontakter, som inte nödvändigtvis var inom rättsväsendet eller socialtjänsten.

– Vi försöker rätta till ett systemfel. Vi jobbar aktivt för att myndigheterna, som har tusentals anställda, ska fråga sina besökare om våldsutsatthet. Det har inte gjorts tidigare, trots att våld kan leda till att du är sjukskriven eller står långt från arbetsmarknaden. Det är ett jättestort steg att lyfta blicken från de myndigheter som traditionellt hanterar våldsutsatthet. 

Så gjordes mätningen

SÅ GJORDES MÄTNINGEN

Målgrupp: Allmänheten 18-79 år.

Fråga: Vilka av följande förslag tycker du skulle vara bra åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor? Fler svar möjliga.

Undersökningsperiod: 19 till 20 april 2021.

Metod och urval: Webbintervjuer i Kantar Sifos slumpmässigt rekryterade panel.

Antal genomförda intervjuer: 1001.

Beställare: Expressen.

Hela fem kvinnor misstänks ha mördats av män på tre veckor. Och nu måste det blir förändring, det ser även partiledarna. Det finns en stark samsyn bland partiledarna om att krafttag måste tas när det gäller mäns våld mot kvinnor. Även om det finns olika syn på hur det skall göras.
”Handlägger det nästan som snatteri”

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.