Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Storbråk bakom
kollaps i pakten

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.
Foto: Tommy Pedersen

LO och Svenskt Näringsliv är i öppet storbråk om den havererade jobbpakten.

Enligt LO ställde sig Svenskt Näringsliv på tvären när både de och regeringen var överens.

Svenskt Näringsliv menar att LO ställde orimliga krav som inte hade med saken att göra.

Enligt uppgifter till Expressen fick finansminister Anders Borg, M, först på måndagsförmiddagen veta att förhandlingarna kollapsat.

Regeringens viktiga förslag för att motverka ungdomsarbetslösheten, den så kallade jobbpakten mellan regeringen, LO och Svenskt Näringsliv, blir inte av.

LO och Svenskt Näringsliv skyller på varandra för att förhandlingarna har kollapsat.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson fick ett telefonsamtal från Svenskt Näringslivs vd vid niotiden på tisdagsmorgonen.

– Han sa att Svenskt Näringsliv inte är beredda att gå in i en jobbpakt med de premisserna som vi har förhandlat om de senaste veckorna, det var Urbans kommentar. Jag var faktiskt helt säker på att det skulle bli en jobbpakt, säger han.

Enligt Thorwaldsson är det Svenskt Näringslivs fel att jobbpakten inte blir av.

– Vi och regeringen var överens om det här upplägget. Vi har fått ett antal krav från regeringen och från Svenskt Näringsliv. De har vi sagt ja till.

"Kan sätta oss ner i morgon"

Svenskt Näringsliv menar att LO passade på att ställa en mängd krav som inte handlade om att minska ungdomsarbetslösheten. De säger att de inte alls har skrotat idén om en jobbpakt.

– Anledningen till att de slänger in så många andra saker är att de som vanligt inte kan komma överens inom sina förbund. Vissa förbund vill inte ha en överenskommelse och man har slängt in andra krav för att locka dom. Vi kan sätta oss ner i morgon och så till att jobbpakten kommer på plats om det inte finns massa krav på andra områden, säger Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren.

Vilka krav syftar du på?

– Las tillexempel, det finns ett förslag som handlar om tvistereglerna om en arbetstagare inte accepterar en uppsägning, det ska slängas in i byrålådan. Det har ingenting med ungdomsarbetslösheten att göra, det är ett lockbete för att locka med sig LO-förbund som har svårt att ställa upp på det här.

"Sprang direkt ut"

Enligt Svenskt Näringsliv handlade Urban Bäckströms samtal till Karl-Petter Thorwaldsson inte om att säga att förhandlingsläget var helt dött.

– Vi tog inte det här som en signal till att LO skulle gå ut och sänka jobbpakten. Vi såg det som att LO skulle ha tid att tänka några dagar och fundera på om de verkligen kan stå för att villkora en så viktig reform med ovidkommande krav om till exempel las. Vi gjorde snarare bedömningen om att LO skulle nyktra till och att vi kunde gå till Borg och säga att vi var överens. Men Karl-Petter sprang ju direkt ut och försökte stänga det hela och smita ut bakvägen, säger Christer Ågren.

Thorwaldsson säger att det inte är något nytt att LO inte ville gå med på förändringar i arbetsrättslagstiftningen.

– Det har vi pratat om hela hösten, det var därför Anders Borg ställde krav på att vi skulle ingå i en huvudavtalsförhandling, säger han.

Borg överraskades

Några timmar efter att Backström gett sitt besked till Thorwaldsson ringde LO-ordföranden till Anders Borg för att berätta vad som sagts. Enligt uppgifter till Expressen blev finansministern helt tagen på sängen av beskedet.

Borg kallade hastigt till en presskonferens på tisdagseftermiddagen. Där försökte han tona ner vikten av att förhandlingarna spruckit.

– Att man inte har ett handslag på central nivå är en sak. Det viktiga är att man kan komma överens på branschnivå, sa han.

Jobbpakten lanserades av Fredrik Reinfeldt i Almedalen i somras och skulle bli en viktig del i regeringens jobbsatsning. Förhoppningen var att överenskommelsen skulle leda till att tiotusentals ungdomar fick jobb.

Jobbpakten

• Den så kallade jobbpakten – en trepartsöverenskommelse mellan LO, Svenskt Näringsliv och regeringen – siktade på att skapa fler jobb för unga, genom så kallade introduktionsavtal. Planen var att den skulle införas under första halvåret i år.

• Avtalen innebar att personer under 25 år fick 75 procent av lönen och att resten av tiden skulle ägnas åt utbildning. Staten skulle skjuta till pengar genom lägre arbetsgivaravgift och till handledare.

• Facket lockades med att regeringen erbjöd sig att slopa de differentierade a-kasseavgifterna. (TT)

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.