Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stor mansdominans på kommunernas högsta post

Ewa-Leena Johansson är kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg. Foto: MALIN ROOS
S-ledaren Stefan Löfvens parti är ett av dem där mansdominansen är mest påtaglig. Foto: CHRISTINE OLSSON / TT NYHETSBYRÅN
M-ledaren Ulf Kristerssons parti är ett av dem där mansdominansen är mest påtaglig. Foto: JESSICA GOW / TT NYHETSBYRÅN

Knappt var tredje svensk kommunstyrelseordförande är kvinna, enligt en granskning från politiksajten Altinget

Mansdominansen är mest påtaglig i de två största partierna – Socialdemokraterna och Moderaterna.

– Spontant känns det inte okej, absolut inte. Det är inte rätt nominerat från våra partier, säger Ewa-Leena Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsberg. 

Kommunsverige styrs av män, konstaterar politiksajten Altinget som har kartlagt könsfördelningen på den högsta politiska positionen i landets kommuner.

Av 290 kommuner har 197 en man som kommunstyrelseordförande, KSO. Endast 93 har en kvinna på posten.

Storpartierna S och M har flest ordförandeposter, och den mest påtagliga mansdominansen. Av Moderaternas 87 KSO är 25 kvinnor, och av Socialdemokraternas 127 KSO är 7 av 10 män, enligt Altinget.

Bara Sverigedemokraterna har fler kvinnor

Det är bara Sverigedemokraterna som har fler kvinnor än män, men då har de också bara tre KSO. Sämst jämställt är Liberalerna, där samtliga fem KSO är män, enligt Altinget. 

Bara S, M och C har fler än fem KSO, och samtliga har en övervikt av män. För S och M är dock övervikten mer påtaglig.

Lena Rådström Baastad (S) och Gunnar Strömmer (M), partisekreterare för respektive parti, beklagar siffrorna och uppger för Altinget att de jobbar för att motverka trenden.

Ojämställt på kommunernas högsta post

Ewa-Leena Johansson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Ljusnarsbergs kommun. Hon reagerar på den ojämna fördelningen. 

– Spontant känns det inte okej, absolut inte. Det är inte rätt nominerat från våra partier. I alla våra nomineringar ska vi eftersträva representativitet, inte bara i kön, utan ålder och bakgrund. Sedan vet man inte vilka omständigheter som råder i de olika kommunerna. I våra kommuner som samarbetar mycket i Örebro län har det traditionellt varit fyra män, men under två mandatperioder har det varit fyra kvinnliga KSO, säger hon.

På riksnivå pratas det mycket om könsbalans. Ligger kommunerna efter i arbetet?

– Vi försöker tänka till i vårt parti, även på lokal nivå. Det är svårt ibland, men då måste man jobba i frågan. Jag sitter med i ett kommunaltekniskt förbund, Samhällsbyggnad Bergslagen, och under vårt första möte i januari tittade jag runt bordet och insåg att jag var ensam tjej av 18 ledamöter. Jag har inga problem med att ta plats i styrelsen, men hur tänkte man då när man hade nominerat? Vi måste verkligen jobba bättre mot sådana här snedfördelningar. 

Varför är det viktigt med en jämn könsfördelning?

– Vi ska spegla befolkningen utifrån det demokratiska system vi har. Det viktiga är att få in olika perspektiv. Tjejer har lite lättare för mjuka frågor och tänker på annat sätt i vissa fall, vi bär med oss olika bakgrunder och det är styrkan i våra politiska beslut. 

Är det kvinnorna som behöver ta för sig mer?

– Det är både och, dels behöver vi tjejer kaxa till oss lite mer och våga ta för oss. Men framför allt behöver männen släppa fram, säger Ewa-Leena Johansson.