Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Stockholm är inte landets bankomat”

Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm. Foto: ANN JONASSSON
Civilminister Ardalan Shekarabi (S) menar att utjämningen mellan kommunerna behöver förstärkas. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Stockholmsregionen är den största förloraren i det nya förslaget om kostnadsutjämning, som innebär att regionen årligen förlorar 1,6 miljarder till andra kommuner och landsting.

Förslaget möter hård kritik från regionstyrelsens ordförande Irene Svenonius (M) – som vill att planerna stoppas. 

– Region Stockholm – och ytterst våra invånare – kan inte vara landets bankomat, säger hon i ett pressmeddelande. 

Kostnadsutjämningen mellan kommunerna och landstingen är tänkt att kompensera för deras olika förutsättningar – och på så sätt ge Sveriges befolkning likvärdiga kommunala tjänster som vård och omsorg.

Efter en utredning har har regeringen nu gått vidare med ett nytt förslag om att uppdatera kostnadsutjämningens villkor. Den nya modellen lägger större fokus på socioekonomi och glesbygdens villkor när den förflyttar pengar mellan kommunerna och landstingen – vilket gör att den tätbefolkade Stockholmsregionen förlorar mest på förändringarna. Totalt skulle landstinget förlora 1,6 miljarder kronor varje år, vilket nu får mothugg från Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm.

– Det är orimligt att ta 1,6 miljarder kronor från en växande region med stora investeringsbehov. Det måste vara statens ansvar att utjämna skillnader och se till att glesbygden får det stöd den kan behöva, inte Region Stockholms invånares, säger hon i ett pressmeddelande.

Kan påverka utbyggnaden av tunnelbanan

Irene Svenonius sitter som finanslandstingsråd i Stockholms län sedan 2017 och hamnade i blåsväder i turerna kring Nya Karolinska, där hon anklagades för jäv.

Hon beskriver förslaget som ”en brandskattning riktad mot Stockholms län” och vill nu att riksdagen stoppar regeringens planer – som hon menar kan hota tidigareläggningen av tunnelbanans utbyggnad.

Förändringarna ska enligt förslaget genomföras år 2020. Det nya systemet lägger nämligen större vikt än tidigare vid befolkningstäthet och socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå. På så sätt kommer det även gynna glesbygdskommuner med stort flyktingmottagande. 

Shekarabi: ”Behövs en starkare utjämning”

– De kommunerna måste få förutsättningar att garantera sina kommuninvånare en likvärdig välfärd som motsvarar den välfärd som alla har rätt till. Att ha tagit ansvar för flyktingmottagandet som glesbygdskommun kan inte få effekten att man inte kan erbjuda kommuninvånarna den välfärd de har rätt till, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S) till Dagens Nyheter.

Han menar att det behövs en starkare utjämning runtom i Sverige än tidigare.

– Vi har kommuner som har tappat befolkning i flera decennier och som har en befolkningsstruktur som gör att de har tuffare förutsättningar än de kommuner som finns i storstadsområdena och har en mer gynnsam sammansättning, säger han till DN.

Kommunerna som tjänar mest på förslaget

Sedan snart hundra år finns det olika verktyg för att jämna ut inkomster och kostnader mellan kommuner och landsting, så att likvärdig verksamhet kan erbjudas i hela landet.

 

Inkomstutjämningen sköts med statsbidrag till kommuner med låg beskattningsbar inkomst. Kostnadsutjämningen sker mellan kommuner och landsting, där de med små behov finansierar verksamhet hos de med stora behov.

 

Efter nästan två års utredning presenteras nu en ny modell som ökar kostnadsomfördelningen till totalt 12 miljarder med förslaget, upp från dagens 9,5 miljarder. Detta kan jämföras med sektorns totala omsättning på cirka 800 miljarder.

 

Här är kommunerna som tjänar mest på det nya omfördelningssystemet:

 

Kommun Kronor per invånare

Övertorneå + 3.268

Överkalix + 2.874

Lessebo + 2.745

Högsby + 2.708

Åsele + 2.598

 

Störst kostnadsökning blir det för:

Kungsbacka – 1.176

Karlstad – 1.138

Örnsköldsvik – 1.100

Luleå – 1.023

Lekeberg – 1.019

 

Källa: TT