Fem kvinnor möttes i Åsa Regnérs arbetsrum på Socialdepartementet på onsdagsmorgonen för att prata hat och hot på nätet.
Det blev snabbt personligt även om de inte vill se hatet som något som drabbar en individ, utan mer som ett demokratiproblem.
– Det har varit mejl, telefonsamtal. Jag har blivit mordhotad och fått min ytterdörr sönderslagen, säger Tuva Lund, S, kommunalråd i Botkyrka.
Både Tuva Lund och riksdagsledamoten Rossana Dinamarca, V, har övervägt att lägga ner politiken på grund av hatet.
Besvikelse
De delar en besvikelse gentemot rättssamhället.
– Jag har under ett och ett halvt års tid genomgått två rättegångar i fall som polisen tidigare ansåg som omöjliga att göra något åt. Det visar att det finns en möjlighet att lagföra de här personerna. Problemet har legat i viljan eller kompetensen hos polisen att göra något, säger Rossana Dinamarca.
– Man måste från samhället vara mycket tydligare med att säga att det inte är okej. Där har polisen en viktig del, säger Tuva Lund.
– Hat och hot på nätet tas inte på allvar, säger Ida Östensson, ordförande jämlikhetsstiftelsen Make Equal.
Konstnären och radioprofilen Stina Wollter, aktuell i "Let's Dance", har anmält brevhot som kommit till hennes hem men inte de digitala.
– Dels för att det har varit så många och dels för att vi får vittnesmål om att det inte spelar någon roll. Det läggs ner.
Uppmanar
Stina Wollter vill att samhället går till botten med var hatet uppstår. Hon vill ha upp nätbeteende på skolschemat och få föräldrar att prata med sina barn.
– Vad gör du när du är 11 år och får en dick pic, varför får du den? Och varför vågar du inte berätta för din mamma och pappa?
Ida Östensson menar att det krävs tre åtgärder; mer resurser till civilsamhället för att stötta de drabbade, till polisen och ett mer långsiktigt arbete riktat mot män.
I dag finns ingen särskild lagstiftning eller brottsrubricering för kränkningar och hot på internet men regeringen ser just nu över en ny lagstiftning.
Den så kallade näthatsutredningen blev klar under 2016 - en rad förslag ska läggas fram innan sommaren, vissa kan bli verklighet från 1 januari 2018.
– Vi kommer införa ett nytt brott som handlar om kränkningar på nätet och spridningar av bilder som vi bereder i regeringskansliet och är tänkt att träda i kraft kring årsskiftet, säger Regnér.
