Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Stina Wollter om alla näthoten mot familjen

Stina Wollter, konstnär, radioprofil och "Let's Dance"-deltagare: ”Jag har slutat twittra, det blir för farligt och obehagligt. Det spelade ingen roll vad jag skrev. Folk började leta upp bilder på mina barn och skriva ”vi vet var du bor”. Det kom hot till min hemadress, det var förfärligt. Det kom nyligen ett hatbrev nyligen hem till mig. Det går inte att förklara hur obehagligt det är. På Instagram är det mer sexuella trakasserier." Foto: /IBL
Åsa Regnér, S, barn- äldre och jämställdhetsminister: "Både kvinnor och män som har politiska uppdrag drabbas, men jag tror kvinnor gör det hårdare, mer och kanske mer personligt. Jag har fått brev hem till mig med hotfulla innehåll. Jag har stängt ner min privata Facebook-sida, det gick inte att ha den eftersom den kanaliserade för mycket hot. Det känns dåligt". Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Tuva Lund, S, kommunalråd Botkyrka: "Det har varit allt från mejl till telefonsamtal. Jag har blivit mordhotad och fått min ytterdörr sönderslagen med en sten. Det har varit väldigt, väldigt otäckt. Det skapar oro för mig och min familj men samtidigt tänker jag inte låta detta tysta ner mig."
Rossana Dinamarca, V, riksdagsledamot: "Det har varit rasistiskt och sexistiskt. Jag har fått höra många olika exempel på hur jag ska dödas. Allt ifrån att man är en slyna, till hur man ska pålas eller styckas. Det är uppenbart att det är folk som vill att man ska vara tyst." Foto: Simon Hastegård
Ida Östensson, ordförande jämlikhetsstiftelsen Make Equal och grundare av Fatta-rörelsen: "Jag har hotats och hatats på nätet så länge jag funnits på nätet, mer än halva mitt liv. Senaste åren har det trappats upp med nazister och fascister som försökt skrämma mig till tystnad på olika sätt genom att hänga ut mig på olika nazistiska sajter, kartlägga min familj, konstant ringa, mejla, twittra." Foto: Kristina Wicksell

Vi måste prata om näthatet.

Uppmaningen kommer från jämställdhetsminister Åsa Regnér, S, som samlade fyra kvinnor som ständigt möter hat och hot.

Deras krav? Skärp lagen, gör nätbeteende till skolämne, förändra attityderna hos männen och utbilda polisen.

Tysta aldrig en kvinna som vittnar om hur det är, säger konstnären, radioprofilen och "Let's Dance"-deltagaren Stina Wollter.

Näthat

Vad är näthat?

• I Sverige finns ingen särskild lagstiftning för kränkningar och hot på internet, utan de brottstyper näthat hamnar under är exempelvis olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen. Det finns heller ingen sammanhållen brottskod för näthat vilket gör det svårt att få grepp om hur utbrett näthatet är. Av de anmälda hot och kränkningar på nätet som Brå har granskat, lades 96 procent ner av polis eller åklagare.

Exempel på näthat:

• Förolämpningar

När någon går över gränsen och förolämpar eller säger elaka saker till någon annan och genom detta sårar den personen. Lagen ser extra allvarligt på ifall påståendena är rasistiska, religiösa eller handlar om sexuell läggning.

• Förtal

När någon uttrycker sig och sprider uppgifter som gör att omgivningen tycker att man är en ”dålig” människa, till exempel säger att vederbörande begått ett brott. Att dela/vidarebefordra/sprida är det som är brottsligt, inte vem som från början skrev eller fotograferade händelsen.

• Hot

Ett hot måste vara ett så kallat olaga hot för att vara straffbart, till exempel hot om misshandel.

• Ofredande

När man allvarligt stör någon annan, till exempel genom att skicka en mängd meddelanden till en person som inte vill bli kontaktad. Sexuellt ofredande på internet kan vara att någon upprepande gånger ber om att få nakenbilder skickade till sig, eller skickar nakenbilder till någon som inte bett om det.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå och rapporten "Polisanmälda hot och kränkningar mot enskilda personer via internet" från 2015.

Fem kvinnor möttes i Åsa Regnérs arbetsrum på Socialdepartementet på onsdagsmorgonen för att prata hat och hot på nätet.

Det blev snabbt personligt även om de inte vill se hatet som något som drabbar en individ, utan mer som ett demokratiproblem.

– Det har varit mejl, telefonsamtal. Jag har blivit mordhotad och fått min ytterdörr sönderslagen, säger Tuva Lund, S, kommunalråd i Botkyrka.

Både Tuva Lund och riksdagsledamoten Rossana Dinamarca, V, har övervägt att lägga ner politiken på grund av hatet.

Besvikelse

De delar en besvikelse gentemot rättssamhället.

– Jag har under ett och ett halvt års tid genomgått två rättegångar i fall som polisen tidigare ansåg som omöjliga att göra något åt. Det visar att det finns en möjlighet att lagföra de här personerna. Problemet har legat i viljan eller kompetensen hos polisen att göra något, säger Rossana Dinamarca.

– Man måste från samhället vara mycket tydligare med att säga att det inte är okej. Där har polisen en viktig del, säger Tuva Lund.

– Hat och hot på nätet tas inte på allvar, säger Ida Östensson, ordförande jämlikhetsstiftelsen Make Equal.

Konstnären och radioprofilen Stina Wollter, aktuell i "Let's Dance", har anmält brevhot som kommit till hennes hem men inte de digitala.

– Dels för att det har varit så många och dels för att vi får vittnesmål om att det inte spelar någon roll. Det läggs ner.

Uppmanar

Stina Wollter vill att samhället går till botten med var hatet uppstår. Hon vill ha upp nätbeteende på skolschemat och få föräldrar att prata med sina barn.

– Vad gör du när du är 11 år och får en dick pic, varför får du den? Och varför vågar du inte berätta för din mamma och pappa?

Ida Östensson menar att det krävs tre åtgärder; mer resurser till civilsamhället för att stötta de drabbade, till polisen och ett mer långsiktigt arbete riktat mot män.

I dag finns ingen särskild lagstiftning eller brottsrubricering för kränkningar och hot på internet men regeringen ser just nu över en ny lagstiftning.

Den så kallade näthatsutredningen blev klar under 2016 - en rad förslag ska läggas fram innan sommaren, vissa kan bli verklighet från 1 januari 2018.

– Vi kommer införa ett nytt brott som handlar om kränkningar på nätet och spridningar av bilder som vi bereder i regeringskansliet och är tänkt att träda i kraft kring årsskiftet, säger Regnér.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!