Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

DIREKTRAPPORT

Stefan Löfven avgår som statsminister

Stefan Löfven avgår – det händer nu.
Stefan Löfven meddelade vid en pressträff på måndagsförmiddagen att han avgår som Sveriges statsminsiter.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven meddelar att han avgår.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven lämnar pressträffen.
Foto: STINA STJERNKVIST/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stefan Löfvens regering fälldes i förra veckan. 

Nu avgår han och därmed väntar talmansrundor för att bilda en ny regering.

– Det är det svåraste politiska beslut som jag har fattat, säger Löfven på en pressträff.

Regeringskrisen i Sverige

Stefan Löfven (S) avgår som statsminister. 

– Med ett år kvar till ordinarieval, med hänsyn till pandemin, är ett extraval inte vad som är bäst för Sverige, säger Löfven på en pressträff på måndagen.

Beslutet fattade Löfven under midsommarhelgen.

– Jag har bestämt mig under helgen. Det här är det svåraste politiska beslut som jag fattat. Under helgen framstod det klart att det var för Sveriges bästa. 

Löfvens avgång som statsminister innebär att talmansrundor är nästa steg. 

Talman Andreas Norlén kommer då samtala med partiföreträdarna för att undersöka vilket regeringsalternativ som har majoritetsstöd i riksdagen. 

Talmansrundor – det händer nu

Om en sittande statsminister avgår eller entledigas så är det talmannens som sedan ska presentera ett nytt förslag till statsminister. Men innan talmannen gör detta så samtalar han med riksdagen partier, vilket oftast är partiledarna. Det görs i tur och ordning. Talmannen gör detta för att sondera terrängen och se om det finns en lösning eller ett nytt underlag för att bilda en nya regering. Det är dessa ”rundor” med partiledarna som kommit att kallas för en talmansrunda. 

Riksdagen röstar sedan om talmannens statsministerförslag.

Om förslaget röstas ner måste talmannen komma med ett nytt förslag. Riksdagens talman, Andreas Norlén har totalt fyra gånger på sig. Röstas samtliga förslag ner ska ett extra val hållas inom tre månader. 

När regeringen Löfven bildades efter valet 2018 tog det ovanligt lång. Totalt krävdes det 129 dagar innan Sverige fick en ny regering på plats. Men talmannen har lovat att det inte ska ta så lång tid ifall det bli talmansrundor denna gång.

”Står till förfogande” 

Därefter presenterar talmannen ett alternativ på statsminister – och om det inte godkänns i riksdagen har talmannen ytterligare tre försök på sig innan det blir extra val. 

– Jag står till förfogande. Mitt parti är redo att axla ansvaret för att fortsätta leda vårt land framåt, säger Löfven på pressträffen. 

Löfven om V: Beklagar

Under pressträffen lade Löfven en stor del av ansvaret för situationen på Vänsterpartiet. De formade en tillfällig majoritet med vad statsministern kallar för det högerkonservativa blocket.

– De röstade bort regeringen utan att själva ha ett eget regeringsalternativ, säger han.

Löfven anser att S och C tillsammans sträckte ut en hand till Vänsterpartiet för att nå en kompromiss, innan misstroendeomröstningen.

– Jag beklagar att Vänsterpartiet avvisade den möjligheten, säger han på pressträffen.

Vänsterpartiet svarar Löfven på Twitter: ”De enda vi har lierat oss med är hyresgästerna”. 

https://twitter.com/vansterpartiet/status/1409432694086381570

Kan inte garantera att det blir extra val 

Om talmannen misslyckas vaska fram en ny statsminister under fyra talmansrundor blir det extraval ändå – vilket är allvarligt enligt Löfven. 

– Jag kan inte garantera det men det är en bild jag har framför mig, att det är möjligt. Vi måste fortfarande alla bjuda till. Det här kanske är ett nytt läge, det kanske finns nya möjligheter. Men det avgörs av vad partierna svarar.

https://www.facebook.com/stefanlofven/posts/6104606556246854
Stefan Löfvens begäran om entledigande.

REGERINGSKRISEN – DETTA HAR HÄNT

2019. 

Januari. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingår januariöverenskommelsen, som leder till att Stefan Löfven kan väljas till statsminister. Ett av de krav som Centerpartiet får igenom är fri hyressättning i nybyggnation. Men regeringen är beroende av Vänsterpartiets mandat – och V lovar att rösta för att avsätta regeringen om den lägger fram förslag om marknadshyror.


2021.

4 juni. Utred­ningen om fri hyres­sättning vid nyproduktion av bostadslägenheter överlämnar sitt betänkande till regeringen. 

15 juni. Vänsterpartiet ger regeringen ett ultimatum: Avstå från att förändra hyreslagstiftningen eller inled genast förhandlingar där Hyresgästföreningen ingår. Om regeringen inte ger positivt besked inom 48 timmar saknar V förtroende för regeringen.


17 juni. Regeringen har inte tillmötesgått kravet från V, som nu meddelar att man kommer att söka stöd för att fälla Stefan Löfven. Samma dag lämnar Sverigedemokraterna en misstroendeförklaring mot statsministern. Moderaterna och Kristdemokraterna uppger att de kommer att rösta för att avsätta honom.


18 juni. L meddelar att de inte kommer rösta ner regeringen, så länge de följer januariavtalet. 


20 juni. Regeringen och samarbetspartierna lägger fram en kompromisslösning enligt vilken bostadsmarknadens parter under sommaren skulle förhandla fram en lösning. Förslaget nobbas av V.


21 juni. Stefan Löfven faller i riksdagens misstroendeomröstning. Han har två möjligheter: att utlysa extraval eller att be talmannen utse en ny statsministerkandidat. Betänketiden löper ut klockan 23.59 måndagen efter midsommar. Löfven ger inget besked om vilket alternativ han tänker välja. 


23 juni. Centerpartiet backar från kravet på fri hyressättning i nyproduktion. Liberalerna avvisar C:s invit om förhandlingar.


24 juni. L-ledaren Nyamko Sabuni säger att hennes parti vill ha en borgerlig regering och inte tänker omförhandla januariavtalet. Stefan Löfven säger att att ”det finns en lösning på bordet” och ber henne fundera vidare.


25 juni. V-ledaren Nooshi Dadgostar twittrar att V vill att ”fler partier öppnar för samarbete” samt att Löfven ”kommer tillbaka” som statsminister.


26 juni. Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, vädjar till C att komma hem till borgerligheten igen. C avvisar inviten. Elisabeth Svantesson, M:s ekonomisk-politiska talesperson, listar sex punkter, bland annat rörande skogspolitik och ekonomisk politik där M och C har samsyn. Hon uppmanar C att stöda en borgerlig regering. C nobbar också den inviten.


27 juni. I en invit från Vänstern sade partiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson att partiet är berett att åsidosätta sina krav på stora skattehöjningar för att få till ett budgetsamarbete med Centern. Ett utspel som fick nobben av Centerpartiets vice ordförande Anders W Jonsson. ”Det rimligaste i detta läge är ett samarbete i den breda mitten i svensk politik, inte genom budgetförhandlingar med V eller SD”, säger han.


28 juni. Stefan Löfven meddelar att han avgår och inte utlyser extra val. Nu väntar talmansrundor.

Lars Ohly: ”Det var en tondöv statsminister”

Vänsterpartiets tidigare partiledare Lars Ohly riktar hård kritik mot Stefan Löfven och regeringen.

Hinnfors om talmansrundorna: Kan gå fortare denna gång 

Statsministerns avgår och nu väntas talmansrundor - det kan gå fort

Madestam efter Löfvens besked – det händer nu

Jenny Madestam förklarar vad som sker nu när Stefan Löfven meddelat att han avgår som statsminister.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.