Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Stefan Löfven om misstroendehotet: "Jag är beredd att agera utifrån det som krävs"

Till hösten har Stefan Löfven varit statsminister i tre år. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
På söndag börjar statsministern en resa genom Sverige. Temat är trygghet. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Expressens Filip Johansson träffar Stefan Löfven för en intervju på Rosenbad. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Han flörtar allt tydligare med Centerpartiet och Liberalerna – och kräver att polisen måste lösa fler brott.

Expressen har träffat statsminister Stefan Löfven (S) för en stor intervju på Rosenbad i Stockholm, där han berättar om:

✓ Hur "sossig" brottsbekämpning ser ut

✓ Ulla Löfvens kamp mot Stockholmsfixeringen

✓ Vilka partier han vill regera med efter valet

✓ Hotet om misstroendevotum efter höstens budget

Och statsministern utesluter inte extraval som svar.

– Jag har visat förut att jag är beredd att agera utifrån det som krävs, säger Stefan Löfven.

Det är en statsminister i svag medvind som går mot sommaren. Moderaternas kris under våren har gjort att de rödgröna partierna numera är större än alliansen, och samtidigt ökar förtroendet för Stefan Löfven, enligt DN/Ipsos senaste mätning.

Till hösten har han varit statsminister i tre år.

Nu verkar han ha hittat frågan som kommer upprepas fram till valet 2018. Inriktningen för Socialdemokraternas kongress tidigare i år var "Trygghet i en ny tid". 

Och på söndag börjar statsministern en resa genom Sverige, i stället för att åka till Almedalen. Temat även denna gång: Trygghet.

Det är en ovanligt avslappnad Stefan Löfven som slår sig ner i soffan i ett av hörnrummen i regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm.

– Trygghet betyder för en individ att ha ett arbete, att du kan försörja dig, att du har någonstans att bo eller att det fungerar bra för barnen i skolan. Men trygghet är också att inte behöva bli utsatt för brott, våld. Det är ett annat trygghetsperspektiv. Trygghet är också att känna att samhället håller ihop, att vi har gemensamma värderingar och går framåt i en riktning, att vi investerar i varandra, plus att landet kan försvaras, säger han.

– Trygghet är också att känna att samhället håller ihop, säger Stefan Löfven. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Otryggheten har dock ökat under er tid vid makten. Andelen personer som känner sig otrygga har ökat från 15 procent år 2015 till 19 procent 2016, enligt Brå:s Nationella trygghetsundersökning. Var fjärde person känner stor oro för brottsligheten i samhället. Vad tror du att det beror på?

– Ja, dels så har vi brottsligheten. Där har vi till exempel gängkriminaliteten, den organiserade brottsligheten. Vi ser de här skjutningarna, där gäng tar över en del stadsområden. Det är klart att det bidrar till en ökad otrygghet, så är det. Det är därför det gäller att vara så hård, stenhård, mot exempelvis gängkriminaliteten – för den begränsar människors frihet. Vi ska vara hårda mot brottsligheten, vi höjer exempelvis straffet för vapenbrott och vi ger myndigheter bättre möjlighet att strama åt kring de här gängen, och ta deras tillgångar också. Skatteverket och Kronofogdemyndigheten kan samarbeta med polisen. De måste bort från gatan, så att människor kan känna trygghet. Det måste hanteras mycket snabbare. Men det ”sossiga” i det är att orsakerna till brottsligheten också måste attackeras: för hög arbetslöshet, ungdomar som kanske har sett sina föräldrar gå arbetslösa hela ens liv, eller att skolan inte fungerar tillräckligt bra. Om bostadsområden blir allt sämre… Allt det där måste vi göra något åt, för då ökar vi tryggheten för människor, och då stryper vi tillflödet till brottsligheten.

Känns det övermäktigt? Det låter väldigt stort när du pratar om det.

– Det är stort, men det är inte övermäktigt när vi bestämmer oss för att göra detta tillsammans. När vi investerar tillsammans vet vi att vi klarar det. Och det är därför jag har valt den här vägen väldigt tydligt. Det är slut på stora, ofinansierade skattesänkningar. Vi behöver de här skattepengarna om vi ska kunna investera i varandra, så att skolan faktiskt fungerar, människor kommer i arbete, så att vi kan rusta upp bostadsområden, bygga mer bostäder och så vidare.

Du nämnde brottslighet som en av orsakerna till att folk känner otrygghet. Den stora andelen brott är ändå vardagsbrotten, som inbrott, stöld, bedrägerier eller ofredande. Förra året anmäldes 1 510 000 brott i Sverige, en majoritet av dem är just vardagsbrott. Men bara vart sjunde vardagsbrott klaras upp, enligt en kartläggning av SVT Nyheter. Över hälften av dem skrivs av innan någon utredning ens har inletts. Vad säger du om det? Är det inte sådana brott som drabbar folk mest?

– Vi ser en del brott som minskar faktiskt, våld i nära relationer exempelvis. Och det är bra. Men vi har för få fall som går till åtal, naturligtvis är det så. Det är därför vi måste föra till mer resurser till polisen, och stärka lagstiftningen. Men inte minst måste det genomföras i polisorganisationen också, så att vi får fler poliser närmare. För det bidrar också till tryggheten, med en mer närvarande och synlig polis. Vi har fört till resurser till polisen så att det är fler poliser i de här utsatta områdena. Men det kommer inte räcka. Men återigen, lösningen på det är inte en stor gigantisk skattesänkning, lösningen på det är att vi fortsätter investera. Det kommer kräva mer skattemedel, och då är det bra att folk är i arbete.

Stefan Löfven besöker bland annat Tjörn, Arvidsjaur och Öland på sin Sverigeresa. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

En av kommunerna du ska besöka under din Sverigeresa är Tjörn. Där finns det inte en enda polis anställd i hela kommunen. Hur ska invånarna i Tjörn då kunna känna trygghet?

– Det vi gör är att föra till resurser till polisen. Sen måste polismyndigheten organisera. Det gör vi inte i Rosenbad. Vi måste se till att föra till resurser så att man kan organisera arbetet på ett bra sätt. Sen är det myndigheten som inom sig måste fördela resurser. 

Är du nöjd med vad polisen uträttar och hur polisen organiserar sig?

– Många ifrågasätter polisen och har gjort under en lång, lång tid. Men titta på vad som hände den 7 april (terrordådet i Stockholm, reds anm) så tror jag mångas bild förändrades av polisen. Men det är klart att det behöver förändras ytterligare. Vi behöver uppenbarligen klara upp fler brott, det är ingen tvekan om det. Jag kan inte säga att allt är bra, för det är det inte, och det säger polismyndigheten också. Det är mycket som behöver förbättras. Resurser måste till, omorganisationen ska fungera och så ska vi se till att lagstiftningen förbättras, så att det också underlättar för polisen.

Terrordådet den 7 april var på gatan här utanför, och dessutom har du en väldigt utsatt roll. Det har varit mord på en statsminister och en utrikesminister i Sverige tidigare. Är du rädd?

– Nej, jag är inte det. Jag litar på det skydd som finns. Jag kan inte garantera att det aldrig kommer att hända någonting, men det ingår. Jag går inte omkring och är rädd. Jag är fullt upptagen med den uppgift jag har framför mig.

Om landsbygden: "Tar ansvar för sin Konsum-butik"

Resan mellan Tjörn och Arvidsjaur, via Blekinge, Småland, Öland och Västerbotten, kommer att bestå av besök på arbetsplatser och verksamheter. Stefan Löfven kommer dessutom ha ett "öppet möte" varje dag. 

Men något besök i Almedalen blir det inte, dit alla andra partiledare åker. 

– Jag har haft förmånen att få tala i Almedalen fem gånger. Det är en fantastisk upplevelse, så jag önskar verkligen att Magdalena får njuta av det här. Det är en förmån, det bara är så. Almedalen är ett demokratiskt forum som har sin stora betydelse naturligtvis. Men i år ville jag göra något annorlunda. 

Under fotograferingen ser Stefan Löfven en grupp cyklister utanför Rosenbad. Han vinkar och frågar om det är Tour de France – det visar sig vara ett gäng amerikanska turister. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

I fredagens Expressen kan man bland annat läsa om vad din fru Ulla sa i ett sommarprat för Radio Örnsköldsvik häromåret, där hon bland annat pratade om sin privata kamp för att hela Sverige ska leva och ifrågasatte Stockholmsfixeringen. Har hon påverkat dig i den här frågan?

– Det är klart att vi pratar om det, säger han, och bjuder på sitt hittills största leende, när frun Ulla kommer på tal. 

– Men jag lever ju också i det där. Jag är född i Stockholm och tycker vi har en huvudstad som vi ska vara väldigt stolta över. Det är viktigt att ha det. Men jag ser naturligtvis bekymren med trafikstockningar och bostadsbrist, samtidigt som vi har landsdelar som far illa, med avbefolkning och vad det för med sig av mindre service och känslan av att inte vara med på det här framtidsprojektet. Det finns sådana problem, och där delar jag den uppfattningen. Vi brukar vara där Ulla har sina rötter, det är några mil in i landet från Örnsköldsvik. Då ser vi också utmaningarna, men också den där fantastiska gemenskapen, samarbetet och styrkan. Där har du tilliten. Går man på Konsum och ser att avokadon har börjat bli lite för gammal, då säger man till den som kommer: ”köp lite avokado du också så att de inte behöver kasta den”. De tar ansvar för sin Konsum-butik. När fotbollslaget spelar så är det man ur huse och alla går och tittar. Storstaden har sin tjusning, här finns ett kulturutbud som är helt magnifikt och en miljö som också är magnifik. Men det lilla samhället har någonting utöver det, och det är den här tilliten. Det finns en trygghet och en gemenskap i det som vi har en del att hämta av, menar jag.

Saknar du det?

– Ja, vi behöver öka det i samhället i stort. Och det är därför jag pratar så mycket om det.

Kommer Ulla följa med på din Sverigeresa?

– Nej, det kommer hon inte.

Hade du hoppats på det?

– Ja, det är klart att det hade varit kul. Men de här resorna är så hektiska, och jag måste vara tillgänglig på riktigt för de jag åker till. Den här resan passade det bra att åka ensam. Hon vill gärna vara hemma också, och träffa barnbarn, eller vad hon nu vill göra. 

Statsministern ger de amerikanska turisterna ett gäng restips för sin vistelse i Stockholm. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Förändringen i migrationspolitiken: "Nödvändigt att göra detta, det var rätt"

Det stora ämnet under den här mandatperioden har varit migration. 2015 tog Sverige emot 163 000 flyktingar. Förra året 29 000. Hittills i år 9 000. Är du nöjd med den utvecklingen?

– Vi ändrade ju lagstiftningen för att situationen vi hade 2015 inte var hållbar. Då kom vi också i ett läge där tilliten för välfärden började hotas. Vi ändrade lagstiftningen helt i syfte att se till att andra länder också skulle ta sitt ansvar. Men det finns en poäng här som jag tycker att man har missat i den allmänna debatten. Om 28 länder, 27 nu när Storbritannien ska lämna, tar ansvar kan vi på totalen göra mer, samtidigt som enskilda länder inte behöver ta ett oproportionerligt stort ansvar, som vi fick göra då. Så det var helt nödvändigt att ändra lagstiftningen för att komma tillrätta med det här. Flyktingfrågan är fortfarande högst aktuell naturligtvis, det är bara att titta på Medelhavet. Men det är därför vi för en medveten kamp i EU för att alla ska ta sitt ansvar, så att vi både kan se till att människor inte behöver fly, men också att alla tar sitt ansvar för att ta emot flyktingar.

Tidigare, bland annat i det uppmärksammade talet på Medborgarplatsen i Stockholm den 6 september 2015, så sa du att Sverige måste fortsätta ta sitt ansvar, även i ett EU som inte gör det. Varför är inte det viktigt längre?

– Nej, men Sverige ska ta sitt ansvar. Men det är inte så att Sverige, eller tre, fyra länder, kan ta ett helt ansvar. Det har jag aldrig sagt. Jag sa ”Europa ska inte bygga murar”, men det är Europa. Och i Europa ingår inte bara Sverige och några till. Vi är 28 runt bordet som ska ta vårt ansvar. Och Sverige tar sitt ansvar. Ibland låter det som att vi har byggt murar och att ingen kommer in, men nej, det är fortfarande så att vi tar emot flyktingar. Och fortfarande är det många länder som inte gör någonting.

Om 163 000 asylsökande var för många, är 29 000 då lagom?

– Det är den där sifferexercisen som jag hela tiden sagt inte finns. Inget parti har nämnt hur många, förutom Sverigedemokraterna som inte vill ha någon flykting. Men de är i en egen kategori. När antalet asylsökande från 2014 till 2015 plötsligt fördubblades, och 70 procent av de som kom hit gjorde det från september till december, då hade vi en situation där många ifrågasatte om det skulle fungera överhuvudtaget. Då riskerade vi en brist på tilltro i samhället. Jag var i Mölndals kommun där en ung kvinna (Alexandra Mezher, 22, reds anm) hade mördats på ett hvb-hem. En tragisk händelse. Där visade det sig att ett kommunalt skyddsombud inte visste att det ens fanns ett hvb-hem. Utvecklingen gick så fort. Vi var i en situation som inte var hållbar. Vi riskerade dessutom att hamna i en situation där folk skulle komma och säga att ”vi vill inte ha någon flykting hit, nu får det vara stopp”. Då kan vi inte ta det ansvar vi ska ta. Det var helt nödvändigt att göra detta, det var rätt. Nu måste andra länder ta sitt ansvar, och det är inte så att vi har byggt några murar. Vi ska ta det ansvar vi ska ta som land, men inte när andra inte tar sitt ansvar, det fungerar inte.

Men du sa att den nivån inte var hållbar. Vilken nivå är i så fall hållbar?

– Du är där igen nu. Det går inte. Det finns ingen som säger att det är precis det här antalet. Vi var tvungna att ta ner det här antalet. 163 000 var inte hållbart, det gick för fort. Egentligen har vi två utmaningar nu: De som inte får stanna måste lämna, annars har vi ingen reglerad invandring. Men de som får stanna ska ha de bästa möjligheterna. Egentligen har vi då en positiv utveckling framför oss. Om vi nu investerar och gör det här rätt tillsammans, då ska vi bygga hundratals skolor och hundratals äldreboenden. Det tycker jag är en rolig utmaning. Nu utvecklar vi landet.

Han passar på att skaka hand och prata med bland annat den amerikanska turisten Tracey Heintce.Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Stefan Löfven utesluter inte extraval: "Beredd att agera"

Allianspartierna säger att de vill stoppa tre skattehöjningar i höstbudgeten, de så kallade 3:12-reglerna för småföretag, flygskatten och att fler ska betala statlig skatt. Vänsterpartiet är väldigt måna om den statliga inkomstskatten, och Miljöpartiet är detsamma om flygskatten. Vad ser du för väg framåt här egentligen?

– Vi har sagt hela tiden att vi är öppna för samtal. Det som är konstigt hos alliansen är att man är emot detta. Vi säger: ”Ska vi prata om frågan?”. ”Nej, det ska vi ändå inte göra”, svarar de. Vi har sagt att vi är öppna för samtal, vi har berett de här förslagen för att vi tycker att det är bra förslag. Nu får vi se när vi lägger budgeten på bordet här i höst hur budgeten i sin helhet ser ut. Vi måste göra en analys av både de samlade intäkterna och de samlade utgifterna.

Alliansen har hotat med att rikta misstroendevotum mot en av dina ministrar ifall du lägger fram de här skattehöjningarna. Hur skulle du reagera på det?

– Det är en del av det moderata moraset. I fjol sa man att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti, och att de inte går att samarbeta med. Sen efter några månader kan man samarbeta med dem. Sen säger man att budgeten måste behandlas i sin helhet, att man inte kan rycka ut delar ur den. Och sen gör man precis det. Sen säger man att man inte kan använda misstroendevotumet som ett vapen i budgetdebatten. Sen gör man precis det. Det är ett totalt moras. Samtidigt säger två partier att de inte kan tänka sig att samarbeta med Sverigedemokraterna – och det är bra det, jag litar på det. Men har man den attityden, den inställningen, då måste vi också prata över blockgränserna. Det är det som det här handlar om. Vi måste ur den här låsningen med blockpolitiken, som innebär att Sverigedemokraterna får ett oproportionerligt stort inflytande. Vi måste prata med varandra, över blockgränsen.

– Jag har visat förut att jag är beredd att agera utifrån det som krävs. Foto: ANNA-KARIN NILSSON / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Det är ju inte bara Moderaterna som står bakom det här utspelet, utan även Liberalerna och Centerpartiet. Du säger återkommande gånger att du gärna vill samarbeta med dem. Varför vill du så gärna det?

– Oavsett vilken regering som är i minoritet så ska den kunna regera. Landet måste styras. Vi måste ta ansvar för landet. Och minoritetsregeringar är den vanligast förekommande företeelsen i svensk politik. Då måste man arbeta över blockgränserna. Är man dessutom tydlig med att man inte vill ha ett samarbete med Sverigedemokraterna så innebär ju det att det är samtal över blockgränsen som gäller. Står man fullt ut för den uppfattningen, vilket jag tror och litar på, då måste det bli samtal över blockgränsen. Sen att man har olika lösningar (i alliansen), också på misstroendevotumet… Någon säger att ”inte den ministern, den kan vi inte ta, vi tar någon annan”. Det låter som att det ska bli lottdragning om vem man ska använda misstroendevotum mot. Så kan vi inte hantera svensk politik och svenskt budgetarbete, för då blir det omöjligt för en minoritetsregering att regera i framtiden. Så här är ett mycket, mycket långsiktigt ansvar som måste tas. 

Kan du i så fall bli aktuellt för dig att utlysa extraval, som du ju har hotat med tidigare, om det riktas ett misstroendevotum?

– Jag ska inte spekulera i något sådant. Nu arbetar vi med att ta fram en budget. Jag har visat förut att jag är beredd att agera utifrån det som krävs. 

Hur ska du göra för att få Liberalerna och Centerpartiet att samarbeta?

– Eftersom jag bjuder in till samtal så menar jag att då måste det finnas ett sådant intresse. Eftersom de är tydliga med att de inte vill ha ett samarbete med Sverigedemokraterna, då krävs samtal över blockgränserna. Sen är det så att vi har gjort 16, 17 stora, breda överenskommelser under den här mandatperioden. Vi har ju levererat på energiområdet, på migrationsområdet, terrorism, försvar och så vidare. Det är så vi måste göra.

Till sist, tror du att du är statsminister ända fram till nästa val?

– Svar ja.

Och sen?

– Igen, jag fortsätter. Jag har mycket kvar att göra.

Med vilka partier vid din sida?

– Det får vi se då.

Stefan Löfven hälsar på turister

När Stefan Löfven ska fotograferas utomhus efter intervjun står en grupp cyklister utanför Rosenbad. Han vinkar och frågar om det är cykeltävlingen Tour de France. Det visar sig vara en grupp amerikanska turister vars guide precis berättat att det är på Rosenbad som statsministern arbetar. Några minuter senare har Stefan Löfven kommit med turisttips (finlandsfärja och Stockholms skärgård), pratat om Volvo och frågat om eventuella gemensamma bekanta med de häpna turisterna.

– Om han är en indikation på hur de som bor i Stockholm är, är detta ett otroligt bra ställe, säger Tracey Heintce efter mötet.

Stefan Löfven om Expressens granskning

I en paus av intervjun tar Stefan Löfven själv upp Expressens stora kartläggning av gängkriminella i Sverige. Han är tydligt upprörd över det han har läst.

– Det var ett väldigt gediget reportage om gängbrottsligheten. Det var mycket bra. Det synliggör problemet. Det är de som bidrar till otryggheten, de kväver ju folk för fasen. Det är som att gränsen har flyttats på något sätt, för vad som är acceptabelt. Vi måste se upp här, säger han.

Har det varit jobbigt att följa alla dessa nya uppgifter om skjutningar under våren?

– Ja, det är klart. Det är en tragedi varje gång. I Göteborg träffade jag en pappa som nyss förlorat sin son. Det är en tragedi i sig, men det skapar också en stor otrygghet i omgivningen naturligtvis. 

Stefan Löfvens resa i Sverige

Söndag 2 juli: Tjörn och Stenungsund

Måndag 3 juli: Kallinge och Hasslö

Tisdag 4 juli: Oskarshamn och Öland

Torsdag 6 juli: Vilhelmina och Storuman

Fredag 7 juli: Arjeplog och Arvidsjaur