Stefan Löfven deltog i kväll i en minnesceremoni för Estonias offer tillsammans med Estlands premiärminister Jüru Ratas och Finlands statsminister Juha Sipilä. Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNStefan Löfven deltog i kväll i en minnesceremoni för Estonias offer tillsammans med Estlands premiärminister Jüru Ratas och Finlands statsminister Juha Sipilä. Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Stefan Löfven deltog i kväll i en minnesceremoni för Estonias offer tillsammans med Estlands premiärminister Jüru Ratas och Finlands statsminister Juha Sipilä.  Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Statsministern förlorade själv en vän i katastrofen. Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅNStatsministern förlorade själv en vän i katastrofen. Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Statsministern förlorade själv en vän i katastrofen. Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Stefan Löfven hedrade Estoniakatastrofens offer

Publicerad

TALLINN. På årsdagen av Estoniakatastrofen som krävde 852 människors liv hedrade Stefan Löfven på torsdagskvällen offren vid minnesmonumentet i Estlands huvudstad Tallinn. 

Statsministern förlorade själv en vän i katastrofen.

– Det är starkt, och det är viktigt, säger han.  

Stefan Löfven minns väl rapporterna om den fruktansvärda fartygskatastrofen för 23 år sedan. 

– Det var en katastrof för tre länder. Så många människor omkom, säger han under besöket vid minnesmonumentet "Bruten linje" i Estlands huvudstad Tallinn. 

Minnesmärket avtäcktes dagen före tvåårsdagen av Estoniakatastrofen, den 27 september 1996, och innehåller namnen på samtliga offer. 

Totalt dog 852 människor, varav 501 svenskar. 

Löfvens vän ett av Estonias offer

En av dem arbetade med fackliga frågor – och var en vän till Stefan Löfven. 

– När jag står här och lyssnar på prästen, så lägger jag ögonen på namnet på en facklig kompis, Anders Olofsson, som tillhörde Ericssonfacket. Han åkte med den här båten och omkom. Det här är mycket, mycket starkt för våra tre länder. Det är starkt och det är viktigt. 

Frågan om en bärgning av M/S Estonia väcktes omedelbart efter förlisningen – men i december 1994 beslutade regeringen att fartyget skulle ligga kvar i havet och att haveriplatsen skulle betraktas som en gravplats.

Stefan Löfven förlorade själv en vän i Estoniakatastrofen.Foto: JENNY PETERSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Beslutet hade föregåtts av samråd med regeringarna i Estland och Finland samt partiledarna för de partier som var representerade i riksdagen.

Många anhöriga protesterade, och frågan om en bärgning av de omkomna diskuterades i flera år. 

När Expressen talar med statsminister Stefan Löfven på torsdagskvällen svarar han på frågan om det var rätt att inte bärga M/S Estonia:

– Det var ett beslut som fattades då. Jag respekterar det beslutet. 

"Svårt att göra på ett värdigt sätt"

Men vad känner du i dag när du står här?

– Det var en oerhört svår sak att göra, att lyckas bärga så att det skulle innebära respekt för offren. Jag förstår naturligtvis de som vill ha upp sina anhöriga. Det är en naturlig önskan. Men bedömningen som gjordes var att det skulle vara oerhört svårt att göra det på ett värdigt sätt. 

Efter besöket vid minnesmonumentet åkte Stefan Löfven till den gemensamma middagen mellan EU:s stats- och regeringschefer som inleder toppmötet i Tallinn. Under torsdagskvällen diskuterar de EU:s framtid, och under fredagen handlar det om digitalisering och hur EU bättre kan använda digitaliseringens möjligheter för att öka sin konkurrenskraft och tillväxt. 

– Den dialog som vi påbörjade i fjol i Bratislava fortsätter. Nu vill Donald Tusk (Europeiska rådets ordförande, red anm) ha lite rådgivning om hur han ska processa de här frågorna framöver, säger Stefan Löfven, och fortsätter: 

– Nu gäller det, tycker jag, att se till att ta fasta på de frågor vi redan har på dagordningen – flyktingfrågan, migrationen, arbetslösheten och hur vi ska öka medborgarnas säkerhet i våra länder. Vi måste se till att leverera på de områden vi redan åtagit oss. 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag