Under onsdagen stod Anita Gimvalls kåta i lågor. Foto: PrivatUnder onsdagen stod Anita Gimvalls kåta i lågor. Foto: Privat
Under onsdagen stod Anita Gimvalls kåta i lågor. Foto: Privat
Daniel Holst, 23, representant för partiet Jakt- och fiskesamerna i Sametinget var en av de på plats för att protestera. Foto: PrivatDaniel Holst, 23, representant för partiet Jakt- och fiskesamerna i Sametinget var en av de på plats för att protestera. Foto: Privat
Daniel Holst, 23, representant för partiet Jakt- och fiskesamerna i Sametinget var en av de på plats för att protestera. Foto: Privat

Starka reaktioner efter nedbränd kåta: ”Ofattbart”

Publicerad

Anita Gimvall, 68, från Storuman fick under gårdagen se sin familjs 120-åriga kåta brännas ned.

Detta efter att länsstyrelsen fastslagit att kåtan, den traditionella samiska bostaden, varit ett olovligt nybygge på statens mark.

Valet att med eld bränna ned kåtan har fått uppmärksamhet i sociala medier.

– Jag måste fatta beslutet efter vad som är bäst för alla inblandade. Det här är bäst för henne, säger kronoinspektör Mattias Lindgren.

Efter sju år lång konflikt med länsstyrelsen i Västerbotten fattades till sist beslutet. Den kåta, en traditionell samisk bostad, som funnits i 68-åriga Anita Gimvalls familj i 120 år skulle bort från statens mark vid Stenträsket i Storumans kommun.

– Det är ofattbart, helt ofattbart. Ett som är säkert är att de inte är på min sida, säger Anita till Sveriges Radio som rapporterat om händelsen.

Ingripandet har fått stor uppmärksamhet i sociala medier. På såväl Twitter som Facebook har flera personer skriver under hashtaggen #kolonialtövergrepp, som vill synliggöra hur Sverige har bestämmanderätt över den mark som tidigare tillhört samerna.

Daniel Holst representerar partiet Jakt- och fiskesamerna i Sametinget, och var själv på plats när Kronofogden skulle bränna ned kåtan för att protestera.

– Vi har länge drivit frågor om alla samers lika rätt till sin traditionella mark. Det här är ett typexempel på vad som händer när man står utanför skyddet för renbeteslagen men samtidigt får man inte glömma att de här problemen kommer från statens stöld av samisk mark, säger han.

Mattias Lindgren, 46, har fått negativ uppmärksamhet i samband med verkställandet.Foto: Privat

Elda upp billigaste alternativet

Han framför dessutom kritik mot hur Kronofogden hanterat verkställandet av länsstyrelsens beslut. Mattias Lindgren, kronoinspektör, hade ansvar för att bränna ned kåtan och förklarar metoden:

– Jag kan förstå att folk tycker det är felaktigt. Men det är en juridisk process som löpt linan ut innan det hamnat på mitt bord. Att bränna upp något ses illa på sociala medier och utnyttjas av folk med olika syften. Men hade jag valt ett annat alternativ hade hon fått en räkning på 70 000 kronor. Det här kostar 600 kronor, säger han.

Mattias Lindgren berättar att han fört en diskussion med Anita Gimvall om hur processen skulle gå till, och att de kontaktat ett byggföretag för att kunna riva kåtan och flytta bort materialet. Det skulle ha kostat 70 000 kronor. Att flytta den med helikopter skulle landat på en betydligt dyrare summa, som Anita Gimvall hade blivit skyldig att själv betala.

– Jag har frågat henne om hon hade ett annat förslag. Jag förstår att det ser illa ut men alternativet är att skuldsätta Anita med minst 70 000 kronor. Om jag får negativ publicitet, tar jag hellre det. Jag måste fatta beslutet efter vad som är bäst för alla inblandade. Det här är bäst för henne, säger Mattias Lindgren.

https://www.instagram.com/p/Bhbg41qhxbF/?taken-by=alicebahkuhnke

Alice Bah Kuhnke: "Orimligt"

En av många som kommenterat händelsen är k ultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. På sitt instagramkonto skriver hon:

"Orimligt, i dess sanna bemärkelse", skriver hon. Enligt P4 Västerbotten hade länsstyrelsen fastslagit att kåtan varit ett olovligt nybygge på statens mark. 

Anita Gimvall menar själv att kåtan funnits i familjen sedan slutet av 1800-talet, och därefter renoverats. Hon vid flera tillfällen bestridit länsstyrelsens beslut.

– Den här kåtan har betytt jättemycket för mig och min familj. Det är som en livsstil att vara nära naturen och fisket, säger Gimvall till Västerbottens-kuriren.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag