Agnes Wold svarade på frågor om corona

Agnes Wold: ”Sitt i karantän och fira jul på nyår”.
Agnes Wold.
Foto: HENRIK JANSSON

Hur ska man tänka kring sitt julfirande? Och hur väntas smittspridningen bli under vintern? 

Frågorna om corona är många. Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, svarade på läsarnas frågor på lördagen. 

Ställ frågor till Agnes Wold om coronaviruset

Här kan du läsa några av frågorna och svaren

LARS: Mitt intryck är att smittspridningen i Sverige ligger på en platå sedan några veckor tillbaka. När kan man våga hoppas på en minskning i antalet nya fall? En del länder i Europa med jämförbar folkmängd verkar ju ha passerat toppen av ”andra vågen”, såsom Belgien, Tjeckien och Österrike.

AGNES WOLD: Ja, det blir nog de närmaste veckorna. Tyvärr kommer det nog minska ganska sakta, så smittspridningen kan nog förbli hög hela december. Många länder är på väg ned i smittspridning; de var vanligen 3-4 veckor före oss i ”uppförsbacken”


STEFAN: Kan viruset mutera till ngt värre/allvarligare för oss människor? Har ngt virus gjort så i historien?

AGNES WOLD: När det gäller evolutionen så består den av två komponenter: mutation och selektion. Mutationer sker hela tiden, inte minst hos virus som har ett väldigt instabilt genetiskt material, jämfört med oss människor. Men sedan är det det virus som har mest fördelaktiga mutationer som kommer att selekteras fram. För ett virus handlar det i princip enbart om att vara bättre på att sprida sig till nya människor. Att framkalla död är ingenting som i sig är fördelaktigt för viruset, för en död person kan inte sprida smittan vidare. Därför finns ingen anledning till att viruset ska utveckla sig i mer dödlig riktning. Tänk på förkylningsvirus - det är extremt framgångsrikt och väldigt ofarligt.


KERSTIN: Hur ska jag tänka när vi som brukar fira jul och flera av dem ligger i riskgrupp? Jag jobbar som säljare i stormarknad.

AGNES WOLD: Du bör inte fira jul inomhus med personer i riskgrupp. Du kan ha smittan utan att ha märkt det (man kan smitta någon dag innan man får symtom) och har du då dina äldre släktingar hemma på julbord så kan de bli smittade, få allvarlig covid och till och med dö.


LEIF: När ska någon med ansvar och beslutanderätt slå näven i bordet och säga att nu får det vara nog?

AGNES WOLD: Till ett virus? Tror jag inte hjälper.


SARA: Har en fundering kring hur vi ska tänka vid julen. Vi är två vuxna och två barn varav en tonåring. Våra egna föräldrar är separerade med nya familjer så vi ses inte i jättestora sällskap utan delar upp det. Det blir dock väldigt många nya kontakter under fler dagar. Den ena familjen byter av den andra. Bör vi istället fira ensamma med våra barn trots att vi inte blir många vid samma tillfälle?

AGNES WOLD: Hur många det är vid samma tillfälle är inte det viktiga, utan om man blandar äldre personer med tonåringar och unga vuxna och andra som kan vara smittade utan att de upptäckt det. Tonåring och 70+ är exempelvis ingen bra kombination inomhus. Eftersom era föräldrar tycks ha var sina egna familjer så går det ju ingen nöd på dem om man hoppar över en jul. Mycket viktigare att de är smittfria än att ses just på julafton. Det kommer fler jular.


YVONNE: Tycker det är konstigt att Tegnell säger att barn inte smittar? Hög spridning i skolorna nu och barn som tar hem smittan till sina föräldrar som i sin tur tar smittan till jobben osv. Var tycker du vi ska bryta kedjan?

AGNES WOLD: Jag har lyssnat på varenda presskonferens, men aldrig hört honom säga att barn inte smittar. Han har alltid sagt att ”barn inte driver smittan”. Detta till skillnad från många andra infektionssjukdomar där just barn är de som driver smittan (alla barnsjukdomarna, kräksjuka, influensa och förkylning).

Jag har förstått att man nu fått en hel del smittspridning på högstadieskolor och stängt en del. Det tycker jag är utmärkt. Det är säkert bra att man kör distansundervisning i gymnasierna fram till jul. Det är uppenbart att den årstid vi är i just nu är väldigt gynnsam för smitta och då får man anpassa sig till det. Glädjande nog har våra barn fått gå i skolan mycket mer än barn i många andra länder, så att de får undervisas hemma ett tag gör inte så mycket.


ELISABETH: Finns det någon statistik, som du känner till, om de som far psykiskt illa i denna pandemi? Vi får restriktioner, men de hörsammas ganska illa, vilket förlänger lidandet för de som följer restriktionerna. Dessvärre är det inte bara covid-19 som nu slår undan benen på människor.

AGNES WOLD: Det enda jag vet är att självmordstalen inte ökat. Jag har inte heller hört något entydigt som tyder på ökad psykisk sjukdom (till exempel depression). Vissa mår säkert sämre, men andra kanske mår bättre, till exempel de som vanligen pendlar långt och nu jobbar hemma. Många som är gamla och sitter isolerade har det säkert ganska psykiskt påfrestande, men det finns också många gamla som är ganska coola. Man får tänka på att de har varit med om en hel del i sitt liv och kanske har ett annorlunda perspektiv på saker och ting än de som är yngre.


AMANDA: Hur många vaccinerade behövs för att vi ska se en minskad smittspridning? Känns inte som vi kommer att uppnå det förrän nästa höst/vinter.

AGNES WOLD: Det här är bara en gissning, men jag inbillar mig att det kommer att bli som en ketchupflaska. Först kommer det att komma för lite vaccin för alla som vill vaccinera sig (riskgrupper och vårdpersonal), och så kommer alla att reta sig på detta och tidningarnas ledarsidor kommer att vara fyllda av klagomål. Sedan så kanske plötsligt godkänner flera nya vacciner och så kommer det in privata aktörer och börjar vaccinera utav bara tusan. Ungefär som med antikroppsanalyserna, så fort det kom in företag så gick det hur snabbt som helst. Den som lever får se.

Man brukar säga att ungefär 60% behöver vara vaccinerade för att man ska få flockimmunitet, men om 20% redan haft sjukdomen så har de redan immunitet. Å andra sidan så hjälper vaccination av riskgrupperna inte till särskilt mycket när det gäller att skapa flockimmunitet, för de är ändå inte ”i cirkulation” utan sitter ganska isolerade och lever försiktigt. Det är ju de yngre och de yrkesverksamma som driver smittan i samhället och de kommer inte att vaccineras i första vändan. Förutom vårdpersonal, som ju utgör en inte så liten del av befolkningen, men främst den kvinnliga delen av den.


Hur kan man veta att yngre barn inte smittar när man inte testar dom?

AGNES WOLD: Det bygger på iakttagelser från många olika länder – att barn helt enkelt sällan är så kallade ”indexfall” – den som först är smittad i en smittkedja. När barn är sjuka (vilket de kan bli), så har de oftast smittats av en vuxen och det är sällan tvärtom, alltså att en vuxen smittas av ett (litet) barn.


EMELIE: Vi är en familj med 2 vuxna och 2 barn som har bokat en skidresa till Branäs v. 5. Vi bor själva i en stuga och kommer enbart röra oss mellan stugan och backen. Tycker du det är ok att resa eller bör vi tänka om?

AGNES WOLD: Jag blir väldigt avundsjuk. Låter härligt. Och väldigt coronasäkert.


KAROLINA: Om inte antikroppar kan ge fullgott skydd hur kan vaccinerna ge det?

AGNES WOLD: Mycket bra fråga. Normalt brukar en genomgången sjukdom ge bättre immunitet än en vaccination. Så hur länge vaccinsvaret sitter i, lär man märka ett halvår efter att de första har vaccinerat sig. Å andra sidan vet vi inte heller hur vanligt det är att man får covid en gång till, när man gått igenom sjukdomen.

Det gör i och för sig inte så mycket ifall immuniteten inte blir perfekt, om man blir mindre sjuk andra gången man smittas. Så brukar det vara med de flesta sjukdomar, att man kan vara partiellt immun, alltså man kan bli sjuk en gång till men vanligen betydligt lindrigare andra gången.


HK: Hur kan man vaccinera något som är osynligt? Tänker på virus givetvis som inte syns i kroppen! Det är ju blodkropparna som ändrar form endast!? Därför brukar t ex antibiotika eller annat medicin inte hjälpa vid virus och läkaren brukar säga, vila och låt kroppen repa sig själv!

AGNES WOLD: Antibiotika är mot bakterier, som också är så små så att de inte syns, men ändå betydligt större än virus.

Att virus inte syns har ingen betydelse, det finns läkemedel som hjälper mot virus också, de kallas antivirala läkemedel. Tyvärr finns ingenting än så länge som verkar mot just coronaviruset.


MATS: I veckorapporten för vecka 48 från FHM framgår att antalet utbrott i skolor har ökat. Hur definieras ett utbrott? Vad skiljer ett utbrott mot allmän smittspridning? Hittar inget om det på FHM.

AGNES WOLD: Utbrott är som en liten epidemi, alltså kanske 2-1000 personer. Man kan ha ett utbrott av Salmonella bland dem som ätit korv från en viss korvfabrik, ett utbrott orsakat av dricksvatten med någon bakterie eller parasit. Eller ett utbrott av corona på en arbetsplats eller skola. Ett utbrott innebär att fler än 2 personer smittats av ett virus, en bakterie eller en parasit från en gemensam källa (till exempel ett livsmedel eller en sjuk person).


KAJSA: Jag och min man har haft covid, vi är säkra på att barnen har haft. Kan vi riskfritt åka tåg och hälsa på far och morföräldrar över julen?

AGNES WOLD: Jadå. 


MAGGAN: Hur tycker du vi ska tänka kring vaccinet om man bör ta eller ej?

AGNES WOLD: Jag tycker man ska tänka på hur stor risk man har att få väldigt svår eller dödlig covidsjukdom och vaccinera dem som har högst risk. En 70-åring har 100 gånger högre risk att dö i covid än en 30-åring. 30-åringen kan gott vänta ett tag med att vaccineras, om man inte jobbar inom äldreboenden eller sjukvård, förstås. De olika vaccinerna bygger på olika principer och kan vara olika effektiva och ha olika biverkningsprofil. Eftersom miljontals människor kommer att vaccineras på kort tid, så får man relativt snabbt en ganska bra uppfattning om effekt och biverkningar för de olika vaccinerna. Framåt senvåren har vi nog vaccin tillgängligt så att alla som vill kan vaccinera sig. Vid det laget vet vi mycket mer än nu.


HYTTA: Anser du att man bör stänga även högstadiet fram till jul? 

AGNES WOLD: Ja, jag hörde att man haft en hel del utbrott i skolor i Västra Götaland och även stängt en del skolor. Jag tycker det är högst rimligt att stänga en skola där man har ett utbrott, men det finns ingen anledning att göra samma sak över hela landet – det finns säkert en enorm massa skolor som inte har några problem och då ska barnen får fortsätta i sin skola, tycker jag.

Man ska ha i minnet att Smittskyddsläkaren i en region är en väldigt hög tjänsteman med stora befogenheter enligt smittskyddslagen. Han eller hon kan stänga enstaka skolor, eller alla skolor i en stad eller region. Det är en typisk åtgärd som ska göras baserat på förutsättningarna i just den staden/stadsdelen/regionen och inte nationellt.


MARGARETA: Vad är skillnaden på att vara smittsam och att driva smittan?

AGNES WOLD: När man pratar om att driva smittan så pratar man om en viss grupp. Till exempel att smittan från början drevs av folk som varit utomlands i februari och början av mars, eller att smittan i Uppsala under oktober drevs av studenter eller att gymnasie-elever tycks driva smittan just nu (eller till och med högstadie-elever). En grupp som däremot inte driver smittan är 70+. Dels är det få som är smittade, dels är de inte ute så mycket och smittar andra. En annan grupp som inte driver smittan är små barn, även om de kan bli sjuka ibland.

Om en viss grupp driver smitta eller inte beror dels på hur många som är smittade i gruppen, dels hur man beter sig. Unga människor är mer sociala än äldre, exempelvis.

Smittsam är däremot något en individ kan vara (eller inte vara). För att vara smittsam måste man vara infekterad av viruset. Vissa individer är säkert mer smittsamma än andra och definitivt är vissa aktiviteter mer smittvänliga än andra (fester, körsång, barhäng, fikarum, etc). Om många blivit smittade samtidigt, till exempel på en fest eller en begravning eller körövning, pratar man ibland om ett ”superspridnings”-tillfälle (superspreading event, engelska).


VIKTOR: Angående munskydd. Jösses trött på ordet ens. Men jag är rätt neutralt ställd. Klart det funkar på individuell nivå, givet hyfsat korrekt hantering osv. Förstår FHM:s synsätt att det på samhällsnivå är oklart osv. Att om avstånd hålls är munskydd en ickefråga osv. Men med allt det sagt. Hur ser du på saken? Alltså som en åtgärd på samhällsnivå, inte individnivå i särskilda situationer. Och STORT tack för du svarar på samma frågor om och om igen :)

AGNES WOLD: Jag tycker exakt som du. Dvs är mycket trött. Tycker att alla som vill använda munskydd ska göra det och begriper inte alls varför man skulle bli gladare om det rekommenderades allmänt.


HL: Min mor, 80+, önskar bjuda barn och barnbarn (i 20-årsåldern) på julmiddag. Hur ska hon tänka kring det? Ett barnbarn har haft covid nyligen.

AGNES WOLD: Det tycker jag inte hon ska göra. Det finns ganska mycket smitta bland unga människor just nu och om en av dem råkade smitta mormor och hon blev jättesjuk, så skulle den personen få hemskt ont samvete.

Eftersom hon är klassisk riskgrupp kommer hon att få vaccin bland de första. Sedan kan hon festa loss med barnbarnen.

Regionens kritik mot egna invånarna: ”Alla kan skärpa till sig”

En tredjedel av Sveriges dödsfall har skett i Stockholm.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.