Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Staffan, 78, och Ulla, 79, träffades via nätet

"Vi har vuxit samman med varandra", säger Staffan.

Foto: Michaela Hasanovic

"Det sa bara klick!" säger Staffan och Ulla som träffades via en kontaktannons som Staffan såg på nätet. Sedan gick det fort. Det var kärlek vid första meningsutbytet.

Foto: Michaela Hasanovic

"Vi var uppe och fjällvandrade veckan som vi förlovade oss", säger Staffan.

Foto: Michaela Hasanovic

"Juveleraren tyckte det att det var lite ovanligt att man köpte förlovningsringar i vår ålder", säger Staffan.

Foto: Michaela Hasanovic

"Tiden har gått väldigt fort nu när man tänker tillbaka. Tiden rusar i väg... man vill bara hålla kvar den. Kanske lite grann i alla fall", säger Ulla. Som genuint trivs i Staffans sällskap. Det är tydligt.

Foto: Michaela Hasanovic

"Det är så mycket värme i dina ögon", säger Staffan när han tar Ullas hand i köket i Enköping där han numera bor.

Foto: Michaela Hasanovic

Förhållandet började med att Staffan svarade på en kontaktannons. "Särbo sökes", löd rubriken. Och det slutade minst sagt lyckligt.

Foto: Michaela Hasanovic
1 / 8

Staffan Bermbeck, 78, och Ulla Sandahl, 79 är nyförälskade.

Och det kan de tacka internet för.

Paret träffades via en kontaktannons och förlovade sig ett par månader senare.

Nu hoppas Staffan och Ulla på att få leva sina sista år tillsammans.

– Tiden rusar i väg… man vill bara hålla kvar den, säger Ulla.

#Tackanätet!

Nästan dagligen debatteras vårt flitiga mobilsurfande, vad det gör med oss och med våra relationer. Blir vi asociala av att bara stirra in i en skärm? Slutar vi träffa våra vänner? Se våra barn? Farhågorna kring vårt internetanvändande är stundtals stora. Men med den här serien vill vi lyfta ett antal personer som har nätet att tacka - för mycket.

Staffan Bermbeck, 78, och Ulla Sandahl, 79, är ett bevis på att det aldrig är för sent att bli förälskad.

Paret träffades via Ullas kontaktannons på nätet.

Staffan såg annonsen, svarade och skrev bland annat att han fyller 79 år i maj, mäter 181 centimeter, samt väger knappa 90 kilo.

– Men det var då det... säger Staffan och syftar lite skämtsamt på sina kilon.

”Jag tror själv att jag ser trevlig ut och är ung”, skrev Staffan vidare i sitt svar och förklarade att han är pigg och rörlig för sin ålder.

– Då skrev jag tillbaka att vi nog inte passar ihop för jag har artros, svårt att gå och ont i mina leder. Jag skrev ”tack för ditt svar men det passar inte, jag önskar dig lycka till med en frisk kvinna”, säger Ulla.

Ullas annons. Foto: Michaela Hasanovic

Men Staffan gav sig inte så lätt, utan brevväxlingen fortsatte och blev alltmer intensiv.

”Mycket tråkigt med din artros, hoppas du ej plågas av svår värk. Du ska inte vara orolig för mig. Jag är van sedan många år att ta stor hänsyn till min då svårt sjuka hustru”, skrev Staffan tillbaka.

Där och då, bland brevraderna, tog kärleken fart.

– Det är så mycket värme i dina ögon, säger Staffan och tar Ullas hand i köket.

"Vi har åldern emot oss"

Paret träffades ett par veckor senare, efter att Staffan ”lockat med en hemlagad laxsoppa" på loggian hemma i Enköping.

– Och till slut sa Ulla att ”det låter så intressant med den där laxsoppan”, och hon accepterade mitt erbjudande. Vi åt laxsoppa hemma i ett par timmar och sedan vinkade jag adjö, säger Staffan.

Nyförälskade och nästan nyförlovade. Foto: Michaela Hasanovic

– Det var väldigt nervöst och spännande, förstås, men vi satt där ute på loggian och åt laxsoppa och pratade och pratade, säger Ulla.

Paret fortsatte att mejla varje dag, och bara ett par månader senare förlovade de sig.

– Det sa klick! Vi har åldern emot oss, vi har ju inte så mycket tid på oss, säger de båda.

"Det gick undan i svängarna"

Trots att båda har levt i närmare 80 år så blev förlovningen ett minne för livet. Något som de inte glömmer i första taget. Och kulissen för kärleksförklaringen, bland knotiga fjällbjörkar, var noga utvald. 

– Vi var uppe och fjällvandrade veckan som vi förlovade oss, säger Staffan.

– Vi hittade en plats med vacker utsikt där vi förlovade oss med ringar och en flaska champagne. Vi var bägge två till juveleraren och måttade ut ringarna. Det gick undan i svängarna, säger de.

Ulla bor i Örebro, medan Staffan bor i Enköping.

Det är drygt 13 mils avstånd för det nykläckta kärleksparet men det finns planer på att flytta ihop. Tills dess försöker de ses och umgås så mycket de bara kan. Man går på promenader, på bio, konserter och teaterföreställningar. 

– Dagarna går fort. Allt går ju långsammare nu på äldre dagar, säger Ulla och funderar.

Ja, det är oundvikligt att inte komma in på just åldern när man pratar med Staffan och Ulla.

Vill stanna tiden

Staffan tar fram ett vykort från Ullas dotter med anledning av parets förlovning:

"Stort grattis till förlovningen! Vi gläds med er och hoppade jämfota av förtjusning när vi läste ert mejl. Ni är så fina tillsammans. Festplatsen var vald med omsorg, det syns också. Fortsätt som ni har börjat. Ta hand om varandra. Vandra sida vid sida. Ha kul ihop. Stor kram!"

– När min måg fick reda på vårt nya förhållande, innan vi var förlovade, så sa han "ni kanske har fem år till att leva, kör!" Det tycket jag var lite roligt. Och det har vi gjort nu. Vi har kört! säger Ulla.

"Det är så mycket värme i dina ögon", säger Staffan. Foto: Michaela Hasanovic

– Den här tiden har utvecklats fantastiskt. Vi har vuxit samman med varandra och kommit varandra väldigt nära. Det har bara blivit bättre och bättre faktiskt, säger Staffan.

Tror ni att många unga förutsätter att man inte är intresserad av kärlek i er ålder?

– Ja, den har ju ingen övre gräns egentligen. Åldern spelar ingen roll. Man blir lika kär och galen i alla fall. Amors pilar kommer och skjuter mitt i prick, säger Ulla.

– Juveleraren tyckte det att det var lite ovanligt att man köpte förlovningsringar i vår ålder, säger Staffan.

Nyligen firade Staffan och Ulla sin första jul tillsammans.

Nu kliver de in i ett nytt år ihop.

Var befinner de sig om ett år från nu? Ingen vet. Men de är djupt förälskade. Och innerst inne kan man ana en önskan om att få stoppa tiden här och nu.

– Tiden har gått väldigt fort nu när man tänker tillbaka. Tiden rusar i väg… man vill bara hålla kvar den. Kanske lite grann i alla fall, säger Ulla.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!