I dag har asylsökande rätt att bosätta sig var de vill i Sverige enligt lagen om eget boende, även kallad ebo-lagen. Lagen har länge väckt kritik eftersom vissa kommuner och områden får dra ett särskilt tungt lass för att integrera nyanlända.
Förra året justerades lagen för att försöka öka den geografiska spridningen, vilket innebar att asylsökande inte längre hade rätt till dagersättning om man flyttade till ett av kommunens utsatta områden. Men den önskade effekten uteblev.
Tunga S-kommunalråd pressar Stefan Löfven (S) att helt avskaffa ebo – och de får nu uppbackning av SSU. Ungdomsförbundet föreslår ett radikalt alternativ: inrättandet av statliga mottagandecenter för asylsökande, förslagsvis i gränskommuner och större städer, där människor ska bo tills de får godkänt eller avslag på sin ansökan.
– Det handlar om att garantera ett mer tryggt, likvärdigt och effektivt mottagande. Genom att ha statliga mottagandecenter, i stället för att människor är utspridda över hela landet, kan samhället kraftsamla resurserna på en och samma plats, säger SSU-ordföranden Philip Botström.
Fanns med i S-förslag
Förslaget påminner om Socialdemokraternas idé om centrala mottagningar för asylsökande innan placering i kommuner, som fanns med när partiet skärpte sin migrationspolitik i 14 punkter inför valet 2018. Då ville man också slopa lagen om eget boende. Men de flesta av förslagen fick stanna i skrivbordslådan när S skulle sy ihop en regering med MP, C och L.
Senast i april sade migrationsminister Morgan Johansson (S) nej till att skrota systemet, i en intervju med HD/Sydsvenskan, och hänvisade då till att Miljöpartiet vägrade gå med på det.
– Det är uppenbart att både regering och riksdag behöver samla sig. Ebo-lagen är en stor bov i dramat och de förändringar man har gjort har inte varit tillräckliga, tvärtom kommer rapporter om att det har spätt på problematiken, säger Philip Botström.
Hur länge ska man bo på ett mottagandecenter?
– Vi har redan börjat se att handläggningstiderna minskar. Med statliga mottagandecenter, där man samlar relevanta myndigheter på en och samma plats, skulle man kunna korta processen ytterligare. Vi tror att de utdragna och ofta uppslitande asylprocesserna skulle minska. Men vi har ingen beräkning på antalet dagar.
Hur ser du på att man skulle begränsa människors frihet?
– Det är klart att vissa på den borgerliga kanten tycker att ebo är en viktig valfrihetsreform, men vi ser tvärtom att den skapar enorm ofrihet, segregation och utsatthet för människor som tvingas flytta till områden där det finns väldigt dåliga förutsättningar att komma in i samhället. Vi tror att vår reform ökar den reella friheten för de människor som kommer till Sverige.
– Inte minst unga asylsökande far illa och utnyttjas när samhället inte tar ett samlat ansvar och man saknar koll på var människor befinner sig. Den risken tror vi kommer minska om man i stället får komma till ett statligt mottagandecenter, med tillgång till hälsoundersökning, samhällsintroduktion och utbildning i svenska.
I Danmark föreslår man nu att flytta hela asylprocessen utomlands. Är det nästa steg?
– Nej. Vårt förslag är att människor som kommer till Sverige ska få en snabbare process här. Mottagandecenter ger samhället bättre möjlighet att planera för att integrera de som får chans att stanna, medan de som får avslag ska kunna återvända på ett snabbt, effektivt och tryggt sätt. Men det är inte inspirerat av den danska modellen, säger Philip Botström.