Förra året anmäldes 257 sprängningar. I mitten av januari skedde årets första sprängdåd, därefter har det varit sprängningar på flera håll i Sverige, bland annat i Kista, Husby och Helsingborg.
Hur kriminella får tag i sprängmedel är en central fråga för polisen. Enligt underrättelseenheten vid polisens nationella operativa avdelning, Noa, kommer materialet från licenserade svenska företag i sprängningsbranschen, det framgår av ett mejl som SvD tagit del av: ” Bedömningen att sprängmedel som används i kriminella konflikter till största delen kommer från företag som har licens för legal import och innehav av sprängmedel”.
Brister i kunskap
Bergsprängningsentreprenörernas förening, BEF, samlar företagen i branschen, och har hand om hundra miljoner kilo sprängmedel varje år i hela landet. Vissa av dessa saker anses av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vara mycket stöldbegärliga.
– Det är en tillståndspliktig verksamhet som bedrivs i 290 kommuner som har tillsyn, klart att det är svårt för varje kommun att ha tillräckligt med kunskap, det finns stora brister, säger Jan Johansson, ordförande i BEF, till SvD.
En riskzon har också tidigare pekats ut är byggarbetsplatser. Jan Johansson säger sig inte känna till att det stjäls men att det kan vara så att stölderna inte anmäls. Han skulle gärna se att företagen fick utökade möjligheter att göra registerkontroller.
Moderata riksdagsledamoten kritisk
Förra året la regeringen ut ett uppdrag där man skulle se över reglerna kring civila sprängmedel och att de eventuellt kan skärpas. Deadline för uppdraget är november 2021, något som fått moderata riksdagsledamoten Johan Forsell att reagera.
–Situationen är akut, det är komiskt att det ska ta så här lång tid, säger han till SvD.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) skriver i ett mejl att myndigheterna redan börjat arbeta med frågan och ett exempel är att polisen vill inrätta ett gemensamt bombdatacenter.
