Ökningen av sprängdåd i Sverige gäckar polisväsendet. Under 2018 detonerade totalt 162 sprängladdningar under året – men redan 30 november i år var man långt över den nivån. Då hade 236 fall av sprängningar hanterats av polisen, enligt statistik från BRÅ som SVT tagit del av.
Och tillvägagångssättet har förändrats, menar chefen Stefan Hector på polisens nationella operativa avdelning.
– Tidigare såg vi att handgranater användes. Nu ser vi hur man i stället använder hemmagjorda laddningar som vapen i konflikter. Antingen för att skadas eller att skrämmas men med en ny hänsynslöshet där man spränger där allmänheten vistas och är likgiltig inför att de kan komma till skada säger han till SVT.
Polisen vet inte var sprängmedlen kommer ifrån
Enligt Hector vet man ännu inte var dessa sprängladdningar kommer ifrån.
– Fenomenet med explosivämnen som vapen inom konflikter är relativt nytt. Det gör att vi har betydande ovisshet varifrån delarna till sprängladdningarna kommer ifrån, säger Stefan Hector till SVT.
I början av juni inträffade en av årets värsta explosioner. En sprängladdning som var fäst vid en lådcykel utanför ett bostadshus i Linköping detonerade och skadade stora delar av huset intill. Ett tjugotal personer skadades, men lyckligtvis dog ingen.
Enligt en polisrapport efter händelsen innehöll bomben 15-20 kilo sprängmedel.
I september skadades en 23-årig kvinna svårt efter att en explosion inträffat utanför en livsmedelsbutik som hon gick förbi. På en övervakningsfilm från platsen syns hur den kraftiga explosionen fäller kvinnan till marken och krossar rutorna till en intilliggande butik. Ingen person greps efter händelsen.
LÄS MER: För dig med premium – allt det senaste inom:
Reportage & Granskning
Brott i Sverige
