Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Spionlagförslagen ett hot mot journalistiken

Regeringens utredare vill införa två nya brott om utlandsspioneri.

Enligt Nils Funcke, före detta sekreterare i Yttrandefrihetskommittén, skulle lagen starkt begränsa pressens möjligheter att bevaka Sveriges insatser på platser som Afghanistan och Kosovo.

– Att döma av det förslag som blivit känt i dag bör man som journalist börja göra rent politiska överväganden innan man går ut med sina uppgifter, och det är inte rimligt, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Ska meddelarskyddet för uppgiftslämnare kring utlandsinsatser inskränkas?

Regeringens utredare vill införa två nya brott, utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri. Det skriver journalisten och tryckfrihetsexperten Nils Funcke på Expressens debattsida i dag.

Lagförslaget i fråga heter "Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet" och som förlaga har justitierådet Ella Nyström använt bestämmelserna om spionage riktat mot Sverige.

I sin debattartikel konstaterar Nils Funcke, som tidigare varit chefredaktör för tidningen Riksdag & Departement och sekreterare för Yttrandefrihetskommittén, att lagen starkt begränsar journalisters möjligheter att bevaka Sveriges internationella militära insatser som till exempel ISAF i Afghanistan och Kfor i Kosovo. Det spelar till skillnad mot spioneri ingen roll om vi formellt är i krig eller inte, konstaterar han i texten.

Kan orsaka självcensur

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är bekymrad över utvecklingen. Han varnar nu för konsekvenserna av ytterligare lagar som begränsar nyhetsmediernas möjligheter till rapportering.

– Expressen har i flera uppmärksammade reportage de senaste åren avslöjat missförhållanden. Bland annat har det handlat om att svensk militär varit för dåligt utrustad i Afghanistan och att man hemlighöll skenavrättningar i Afrika. Skulle sådana publiceringar försvåras i framtiden? Bara risken för att åtalas för sådana nyheter kan ju vara avhållande för en mindre, inte så resursstark, redaktion och orsakar därför självcensur, säger han.

Även Expressens utrikeskorrespondent Terese Cristiansson anser att lagförslaget innebär allvarliga inskränkningar.

– Vi reportrar är alltid försiktiga när vi rapporterar om framtida insatser och soldaternas personuppgifter, men vi måste kunna få berätta om soldaternas vardag samt när Försvarsmakten inte lyssnar på deras behov. Att införa begränsningar vore som att lägga munkavle på soldaterna, säger hon från Nairobi.

Grundlagsskyddet försvinner

Om lagen införs skulle den innebära att grundlagen inte längre skyddar uppgiftslämnare som anses begå utlandsspionage. Utöver denna inskränkning ska lagen även utöka den så kallade brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Nils Funcke konstaterar att lagen gör det brottsligt att tillhandagå en utländsk makt eller sammanslutning som en krigsherre i Afghanistan genom att publicera uppgifter som kan medföra "allvarligt men" för Sveriges militärinsats. Han konstaterar även att det skulle bli straffbart att publicera uppgifter som "rör något förhållande av hemlig natur" i syfte att bilda opinion mot eller bedriva nyhetsförmedling kring en insats.

Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling oroas av inskränkningarna.

– Jag har inte läst utredningen, men den som vill inskränka yttrandefriheten i ett demokratiskt samhälle kan inte gömma sig bakom generella förslag. Ska katalogen över yttrandefrihetsbrott utökas måste det ske mot bakgrund av ett konkret behov. Jag har svårt att se vad utredarna vill hindra som inte redan i dag omfattas av stark sekretess, säger han.

Per Hultengård, vd för Tidningsutgivarna anser att lagförslaget är oacceptabelt.

– Regeringen är visserligen konsekvent i det att den gång på gång lägger fram förslag som begränsar tryck- och yttrandefriheten. Den här gången vill man till och med ändra grundlagen för att begränsa mediernas möjligheter att rapportera om de svenska insatserna och förmedla uppgifter och åsikter som kan vara kontroversiella. Det är naturligtvis helt oacceptabelt. Det som behöver skyddas är redan väl skyddat genom sekretessbestämmelser, säger han.

Politisk gränsdragning

Funcke menar att uppgifter som kan riskera soldaters liv redan skyddas av "kvalificerad sekretess". Men den nya lagen skulle även bestraffa publicering av en uppgift som "medför att insatsen försvagas, exempelvis genom att en deltagare ... endast kan delta i mindre grad", skriver han. Begränsningarna ska även gälla bevakning som inte direkt berör insatsen, som "uppgifter av mer övergripande och politisk art, som till exempel avser ländernas inbördes relationer eller ett framtida samarbete", enligt Nils Funcke.

Hur denna gränsdragning görs är svårtolkat, vilket oroar Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

– Sverige blir allt mer stängt och eftersom det finns en juristlobby som vill göra det fria ordet mer ofritt, genom att argumentera för olika lagar om stärkt integritetsskydd eller lagar mot så kallad kränkande fotografering. Detta låter vällovligt för den som inte påminner sig om att syftet med förslagen är att medierna ska stävjas. Att döma av det förslag som blivit känt i dag bör man som journalist börja göra rent politiska överväganden innan man går ut med sina uppgifter, och det är inte rimligt, säger han.

Expressens Terese Cristiansson menar att det skulle vara en katastrof om svenska journalister inte skulle tillåtas rapportera sådant som stör politiskt.

– I krigsländer är allt politiskt. De svenska soldaterna är en del av det och Försvarsmakten måste kunna stå för det utåt, säger hon och tar ett exempel:

– I mitt sista stora reportage från Afghanistan intervjuade jag folk som var både positiva och negativa till insatsen. I flera fall var det politiskt känsliga saker, exempelvis om samarbete med före detta ökända krigsherrar som nu är guvernörer. Om förslaget skulle genomföras skulle jag alltså kunna åtalas för utlandsspioneri för att jag berättar sanningen från fältet? Det talar emot alla pressetiska regler, säger hon.

Konsekvensanalys saknas

Enligt Nils Funcke erbjuder lagförslaget ingen analys om hur förslaget skulle påverka nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Istället konstateras enbart att lagen kan resultera i "vissa negativa effekter" för yttrande- och informationsfriheten, men att dessa får anses acceptabla.