Förre KGB-översten Boris Grigorjev träffar Expressen.se:s Gunnar Johansson på en pizzeria i en av Moskvas förorter. Foto: Suvad Mrkonjic
Förre KGB-översten Boris Grigorjev träffar Expressen.se:s Gunnar Johansson på en pizzeria i en av Moskvas förorter. Foto: Suvad Mrkonjic

Spionchefen: Varför skulle Guillou älska KGB?

Publicerad
Uppdaterad
MOSKVA. Förre KGB-översten Boris Grigorjev säger att Jan Guillou kunde vara intressant för KGB.
Som en framtidsinvestering.
- Man kunde satsa på honom, investera pengar i honom, ifall han skulle komma upp sig till exempel inom politiken.
Grigorjev är i dag 67 år, en kraftfull pensionär som titulerar sig författare. Expressen träffar honom på en pizzeria långt ut i Moskvas nordöstra förorter. Han bor i en trerummare här i området kring tunnelbanestationen Pervomajskoje, men han föredrar att träffa oss ute.
Han svarade avslappnat på frågorna, för det mesta på svenska som är perfekt. Ibland varvar vi med ryska.

"Ok att läsa"

Grigorjev tjänstgjorde som KGB-man i Sverige 1977 - 1982 - men säger att han då inte kände till Guillous KGB-kontakter.
Grigorjev har  läst "ett par" av Guillous böcker.
- Jag började på ”Vägen till Jerusalem” - men orkade inte fortsätta. Den var för tråkig. Men ”Coq Rouge” var OK att läsa.

Skrev bok

När Grigorjev besökte Sverige efter pensioneringen blev han personlig vän med den förre chefen för Säpos kontraspionage Tore Forsberg, som nu är död. Tillsammans skrev de boken ”Spioner emellan”.
- Vi diskuterade Guillou när vi höll på med boken. Jag minns inte varför vi började tala om honom. Jag sa att jag aldrig träffat honom.
Grigorjev kände dock till historien hur Guillou tillsammans två journalister på Sveriges Radios utlandssändningar avslöjade hur CIA arbetade i Stockholm.  Det var 1976 och Guillou arbetade på FiB-Kulturfront.
- Han skrev en fantastiskt bra artikel som ledde till att en amerikansk CIA-man blev utvisad ur Stockholm. Det var första gången jag hörde om honom.
- Så kände jag naturligtvis till IB-avslöjandet. När jag var stationerad i Stockholm hörde jag hans namn. Det var känt för mig, och alla som man kan kalla sakkunniga.
Vad sa Tore Forsberg till dig om Guillou?
- Mitt intryck var att Tore var förtegen om saken. Som chef inom Säpo kände han naturligtvis till det material som fanns. Men det avslöjade han inte för mig. Vi var goda vänner, men det finns hela tiden gränser. Han hade sina hemligheter, jag hade mina.

"Småsaker"

Grigorjev säger sig vara överraskad över formatet på skandalen som vi ser i Sverige nu, säger han.
- Jag är misstänksam mot att man efter så många år upptäcker att Jan Guillou samarbetade med KGB. Det är något märkligt i detta.
Grigorjev konstaterar:
- Visst hade han kontakter med sovjetiska ambassaden, men bevisen att han var en riktig agent saknas, säger han.
Grigorjev förklarar att det är möjligt att det är som Guillou säger, att han ville avslöja KGB. Han hade ju avslöjat både CIA och IB.
- Guillou hatade IB, han hatade CIA. Varför skulle han älska KGB. Jag tror att han lurade sin kontaktman för att kunna göra ett stort avslöjande.
Vad skulle KGB kunna använda Guillou till?
- Av egen erfarenhet kan jag säga att en ung journalist inte kunde vara så viktig för oss. Men som jag har sagt kan det ha haft betydelse att han var maoist. Det var mycket viktigt för oss eftersom maoisterna var svåra att penetrera. Vi ville ha bakgrund om maoister i Sverige. Det var svårt för oss att få sådan information, eftersom riktiga maoister inte ville ha med ryska ”förrädare” att göra. Den ideologiska motsättningen Kina-Ryssland var mycket viktig.
- För det andra kunde han vara intressant för framtiden. Man kunde satsa på honom, investera pengar i honom, ifall han skulle komma upp sig till exempel inom politiken.
-  För det tredje kunde han som journalist publicera Sovjet-vänliga artiklar.

Olika typer

Beskriv vilka olika typer av agenter som finns.
- Det beror först och främst på vilka upplysningar han lämnar till kontaktmannen. Under det kalla kriget fanns agenter som bara berättade muntligt. Andra levererade riktiga dokument eller kopior. Det fanns de som lämnade politisk information, eller militär information, ekonomisk information eller vetenskaplig.
- Så fanns det olika typer av ”stödagenter” som kunde vara kurirer, eller lät oss använda en postadress till sin lägenhet.
- Guillou kunde vara i den politiska branschen.
Beskriv ett ”bästa scenario” för vad som kunde hända för den unge Guillou i en KGB-karriär. Hur börjar det, hur fortsätter det?
- Statsminister i Sverige är inte det sämsta...Men det finns inga speciella grader eller etapper. Huvudsaken är om man känner tillit till mannnen eller inte, om han har något att säga eller inte.
- Om han har förlorat sina informationsmöjligheter kan man säga till honom, att han kan vila sig. Han kanske sitter fem, sex eller tio år och gör ingenting. Sedan kommer han ut och signalerar han till oss, och sedan kan vi börja använda honom igen.
- Först och främst: tillit och informationsmöjligheter.

Offrar sitt liv för tjänsten

Finns det några avgörande ögonblick, som till exempel första gången han tar mot pengar?
- Nej, det viktiga är att trådarna som förbinder agenten med tjänsten är tjocka, fasta och hållbara. Man kan säga att en agent är en man som förbundit sig att offra frivilligt sitt liv för tjänsten, eller för sina ideal, eller för pengar - vilket spelar ingen roll.
Guillou har beskrivit hur de gjorde anteckningar med krita i telefonkiosk, hade koder för hur de skulle mötas. Din kommentar?
- Det liknar sanningen. Så gjorde vi innan vi hade några mobiltelefoner.
Guillou säger själv att han upprätthöll sina KGB-kontakter i fem år. Vilken betydelse har det att han höll på så länge?
- Frågan är inte relevant. En agents värde har inte med tiden att göra, utan med hans prestation.
Hur kan vi veta att Guillou hade kontakt med KGB? Det kan ju också ha varit GRU (den militära underrättelsetjänsten)?
- Det har jag också frågat många. Men han jobbade för Gergel, som är en mycket känd person, och därför har man dragit slutsatsen att det handlade om KGB.
Hur många agenter och kontakter hade en sådan person som Gergel, när han tjänstgjorde i Stockholm?
- Det finns inga regler. Det viktigaste är inte kvantitet utan kvalitet. Man kan ha en enda agent i Sverige, och det räcker. Man kan ha hundra, och bara få ut småsaker av dem. Hur många som Gergel hade vet jag inte. Bara Centralen i Moskva känner till det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag